Återställelsens budskap
Återställelsens budskap är denna inbjudan att få veta varför Jesu Kristi och hans sanna kyrkas evangelium återställts genom en profet i vår tid.
Våra ord är det vi använder för att förmedla känslor, kunskap eller information mellan människor. Bland dessa ord finns ett som används för att finna orsak eller skäl till något. När det används är det för att tillfredsställa vår nyfikenhet, upptäcka det okända eller få svar på viktiga frågor som rör jordelivet. Om det inte används upphör tänkandet och okunnigheten härskar. Vilket är då detta viktiga ord? Har ni gissat det? Det består av sex bokstäver, det är ordet varför.
Varför är bland de första och vanligaste ord som uttalas av barn, och särskilt tonåringar. Ett vanligt varför från ett av mina barnbarn: ”Varför behöver jag äta grönsaker?” Senare börjar varför utforska känslor: ”Varför dog mormor?” Sedan kommer sökandet efter kunskap eller bekräftelse av ansvar: ”Varför ska jag gå i kyrkan eller bli missionär? Varför är vi befallda att ge av evangeliet till andra?”
Den sista frågan är en utmaning! Missionärsarbete är också varje medlems ansvar att tala ”varnande ord, var och en till sin nästa, med saktmodighet och ödmjukhet”. (L&F 38:41) Varför? Så att andra kan få del av Jesu Kristi Kyrkas frälsande förordningar genom inbjudan att komma till Kristus. (Se Moroni 10:32.) Återställelsens budskap är denna inbjudan att få veta varför Jesu Kristi och hans sanna kyrkas evangelium återställts genom en profet i vår tid.
Hur kan man ge någon en sådan inbjudan?
Först genom att förkunna att Gud vår Fader lever, älskar oss och är en uppenbarelsens Gud. Hur kan vi veta det? Genom uppenbarelse och profeters vittnesbörd.
Religionshistoriens tidslinje börjar med Bibeln. Den berättar om Guds första uppenbarelser till hans profeter, som rör människorna. Den börjar med berättelsen om Adam och Eva, våra första föräldrar; deras skapelse; fallet med dess följder – dödlighet och skilsmässa från Gud samt deras första steg i jordelivet. En av deras första frågor var troligen: ”Varför är vi här?” För att få svar var deras enda utväg att åkalla Herrens namn, deras enda källa till sann kunskap. (Se 1 Mos 4:26.) Genom direkt uppenbarelse hörde de Herrens röst befalla dem att tillbe Herren sin Gud och frambära offer åt honom. (Se 1 Mos 4:4; Moses 5:4–5.) Genom ytterligare uppenbarelser lärde Adam och Eva att offret var en symbol för Faderns Enfödde, att Jesus Kristus var det enda namn varigenom de kunde få frälsning. Sedan fick de löfte om den Helige Andens gåva, varigenom vadhelst de bad om kunde ges till dem. (Se Moses 5:6–7, 6:52.)
Senare fick Adam genom den Helige Andens kraft ett säkert och osvikligt vittnesbörd om att Jesus är Kristus, världens Frälsare och Återlösare. Adam och Eva fick bokstavligen insikt om sitt fallna tillstånd genom att de gavs kunskap om sitt förhållande till Fadern, Sonen och den Helige Anden, kunskap om försoningen och uppståndelsen och vidare kunskapen om frälsningens första principer och förordningar.
På grund av det Adam hörde och såg kan han med rätta kallas den förste profeten på jorden, ett personligt vittne om uppenbarelser till människan. Hans främsta ansvar var nu att bevara evangeliets sanning förutom att föra det vidare så som det givits honom. Satan, å andra sidan, var motståndaren som ville göra och lära allt för att förneka, förkasta eller bortse från det evangelium som erhållits genom uppenbarelse för att leda dem som accepterat det till avfall, förvirring, splittring, till att överge eller ta avstånd från det de tidigare trott! Resten av Gamla testamentet är sedan en religionshistoria om fortsatt uppenbarelse genom olika profeter såsom Noa, Abraham och Mose i olika tider som kallas hushållningar, för att återställa det som gått förlorat genom förnyat avfall. Profeterna kallades alltid av Gud, de gavs gudomlig myndighet, de hade prästadömets nycklar, de hade gudomligt uppdrag att tala i Herrens namn och undervisa och profetera om Jesu Kristi ankomst och försoning, om världens Frälsare och Återlösare. (Se Amos 3:7.)
Nya testamentet bekräftar Gamla testamentets profeters undervisning, vittnesbörd och profetior. Det är en berättelse om Jesu Kristi, den levande Gudens Sons födelse, liv och verksamhet, hans försoning och hans uppståndelse. Där berättas om hur hans kyrka upprättas, om hans gudomliga myndighet, hans evangelium och hans befallning till lärjungarna att ”gå ut i hela världen och predika [Hans] evangelium för hela skapelsen”. (Mark 16:15)
Nya testamentets budskap är klart: Det finns en fålla, en tro, ett evangelium, ett prästadöme, en kyrka för att vi ska vara ”ett: Kristi barn”. (4 Nephi 1:17)
Men återigen: förnekandet av gudomlig identitet och förkastande av Kristi evangelium och hans bemyndigade prästadömsbärare kännetecknade tiden efter uppståndelsen. Och religionshistorien visar hur snabbt prästadömets myndighet ersattes av världslig myndighet, hur den gudomliga läran byttes mot obeständiga och förvridna människoläror, hur frälsningens förordningar förändrades eller kunde köpas för pengar samt hur uppenbarelse ersattes av en dunkel slöja som ledde till tidsåldrar av andligt mörker.
Men det kom en tid under detta stora avfall som profeterats om tidigare, när religiösa strävanden åter kom till ytan – man frågade: ”Varför är det så?” Män med stor tro kom fram och försökte reformera falska läror samt falsk andlig myndighet. Deras ärliga och uppriktiga arbete ledde bara till fler kyrkor med deras namn samt protester som ledde till större förvirring och fler uppdelningar. Det var i verkligheten två viktiga element som saknades i reformen: uppenbarelse och myndighet, Herrens enda sätt att förmedla gudomlig sanning till människan.
På vår fortsatta färd längs religions-historiens tidslinje finner vi ett datum och ett namn. Året är 1820, namnet är Joseph Smith. Den här unge mannen begrundade sin tids religiösa förvirring och kyrkornas uppdelning och sade till sig själv: ”Om någon av de här kyrkorna har rätt, vilken är det, och hur kan jag få veta det?” (Joseph Smith 2:10) Varför denna förvirring? Det profetiska sättet var att fråga Gud. Religionshistorien upprepades plötsligt enligt Guds sätt att besvara människans varför. Åter kom en syn som svar, denna gång visade sig Fadern och Sonen. Återigen gavs Faderns gudomliga vittnesbörd: ”Denne är min älskade Son, hör honom!” (Joseph Smiths skrifter 2:17) Återigen besvarades med direkt uppenbarelse Joseph Smiths fråga ”Vilken av alla kyrkorna som var rätt och vilken jag skulle sluta mig till. Jag fick till svar att jag inte skulle sluta mig till någon av dem, ty de voro alla orätta.” (Joseph Smiths skrifter 2:18–19) Än en gång förkunnades avfallet av den sanna källan, av Jesus Kristus själv. Och än en gång måste det följas av en återställelse, och så skedde också.
Under åren som följde fick Joseph Smith genom uppenbarelse gudomlig kunskap om läran samt myndigheten och prästadömets nycklar. Slutligen, med början 1830, återupprättades Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga med alla frälsningens lärosatser och dess förordningar. Joseph Smith kan med rätta kallas återställelsens profet i vår tid.
Bibeln är det påtagliga vittnesbördet om gudomlig uppenbarelse till forna tiders profeter, och på samma sätt är Mormons bok, ännu ett testamente om Jesus Kristus, ett nutida övertygande vittne om att Joseph Smith var en profet som fick uppenbarelse och myndighet liksom de. Ett vittnesbörd om Mormons boks äkthet hjälper människor att finna svaret på varför Jesu Kristi evangelium har återställts genom en profet och varför vi har en levande profet i dag, nämligen Gordon B Hinckley. Den berättar också varför alla förordningarna i evangeliet utgör de största välsignelserna till förberedelse av vår frälsning och uppfyllandet av vårt mål i jordelivet att skapa eviga familjer. Detta återställelsens budskap är sant, för det är gudomligt.
Om detta vittnar jag i Jesu Kristi namn, amen.