Hur man känner igen Satans förfalskningar

Dennis C. Gaunt

Författaren bor i Utah, USA.

När vi ställs inför andliga förfalskningar kan Mormons bok hjälpa oss avgöra vad som är sant och inte sant.

Jag stoppade ett par dollarsedlar i plånboken i mataffären när en av sedlarna fångade mitt intresse. Jag tyckte att den gröna färgen var lite ljusare än på de andra, så jag tittade lite närmare på den. Då såg jag att bilden av president George Washington inte var lika skarp. Papperet kändes också fel. Det var en förfalskning! Kassören bytte ut den till en riktig dollarsedel och lämnade över den förfalskade sedeln till butikschefen.

Jag har tänkt mycket på den falska dollarsedeln sedan dess. Jag undrade hur länge den hade varit i omlopp och hur många personer den hade lurat under årens lopp. Faktum är att om jag inte hade varit uppmärksam så skulle den ha lurat mig också. Men när jag jämförde den mot den riktiga sedeln och fokuserade på skillnaderna i stället för på likheterna, kunde jag se att det var en förfalskning.

Mormons bok är full av exempel på andliga förfalskare som följde Satans metoder att ljuga och bedra andra för sin egen vinnings skull. Genom att studera deras trick och taktik börjar vi lägga märka till deras misstag och fel på samma sätt som ett vant öga börjar se skillnaden mellan äkta och falsk valuta. Ju mer vi tränar ögat att se skillnaderna, desto bättre förberedda är vi att avslöja vår tids förfalskningar och stå emot deras lögner.

Samla kunskap om Satans förfalskningar

Satan försöker leda bort oss genom sitt eget slags andliga förfalskning, och om vi inte är försiktiga kan vi bli lurade. President Joseph F. Smith (1838–1918) varnade: ”Satan är en skicklig imitatör. När äkta evangeliesanning ges till världen i ständigt ökande mängd, sprider han osanna lärors falska mynt. Ta er tillvara för hans förfalskade valuta. Den inbringar er ingenting annat än besvikelse, olycka och andlig död.”¹

Det bästa skyddet vi har mot att bli bedragna av Satans förfalskningar är att känna till evangeliets sanningar så bra vi kan. Ju djupare kunskap vi har om sanningen, desto lättare är det att upptäcka skillnaderna när Satan presenterar sina förfalskningar. Så när han gör det behöver vi titta efter skillnaderna och inte likheterna, som jag gjorde med mina dollarsedlar, för det är då som lögnerna alltid uppdagas.

President Ezra Taft Benson (1899–1994) lärde: ”Mormons bok blottställer Kristi fiender. … Gud som har oändlig förkunskap utformade Mormons bok så att vi kan urskilja villfarelser och bekämpa falska politiska, religiösa och filosofiska föreställningar i vår tid.”²

I dag befinner vi oss i krig mot Satan. Vi, liksom alla andra arméer, behöver veta vad fienden har för sig. Kunskap om när och var fienden ska anfalla kan till exempel vara ovärderlig information. Att känna vår fiende är att bli smartare än vår fiende. Mormons bok kan hjälpa oss att samla kunskap om Satans förfalskningsmetoder.

Smicker är en förfalskning

Mer än hälften av förfalskarna i Mormons bok använder smicker och en karismatisk personlighet för att uppnå sina mål. Sherem, till exempel, ”var så lärd att han hade fullkomlig kunskap om folkets språk. Därför kunde han smickra mycket och tala mycket kraftfullt, med djävulens makt” (Jakob 7:4). Kung Noas orättfärdiga präster talade ”fåfängliga och smickrande ord” (Mosiah 11:7) och fick folket att ägna sig åt avgudadyrkan och annan orättfärdighet. Korihor uppnådde liknande resultat på sin tid när han ”vilseledde mångas hjärtan” (Alma 30:18). Amalickiah och Gadianton använde båda sin förkärlek för smicker för att bilda arméer av orättfärdiga följare (se Alma 46:10; Hel. 2:4).

Det här skedde inte av en slump. Smicker är ytligt, oärligt, ihåligt och överdrivet. Nephi varnade för dem som ”på detta sätt skall lära ut falska, fåfänga och dåraktiga lärosatser och bli uppblåsta i sina hjärtan och som skall försöka att i djupet dölja sina rådslag för Herren. Och deras gärningar skall göras i mörkret” (2 Ne. 28:9).

Smicker används ofta för att bedra. Det har ofta dolda motiv eller en dold agenda. Smicker upphöjer stil framför substans och det tilltalar den inre naturliga människans fåfänga och högmod. Men Herrens profeter uttalar de enkla men viktiga sanningar som vi behöver höra.

Smicker är det språk som Satan talar. President James E. Faust (1920–2007), andre rådgivare i första presidentskapet, förklarade: ”[Satans] röst låter ofta så förnuftig och hans budskap så lätt att rättfärdiga. Det är en lockande, fängslande röst med smeksamma toner. Den är varken hård eller disharmonisk. Ingen skulle lyssna på Satans röst om den lät sträng eller elak.”³

När världen presenterar en idé, filosofi eller åsikt som enbart verkar tilltala vår fåfänga eller vårt högmod eller som helt enkelt låter för bra för att vara sann, bör det omedelbart vara en varning för oss. Behandla sådana idéer som förfalskningar. Jämför dem med de sanningar som Herrens profeter undervisar om. Titta efter skillnader, inte likheter, så blir de förfalskade tankarna tydliga.

Nehor – en populär förfalskare

Nehor använde ofta Satans metod att smickra. Låt oss studera honom som ett praktikfall om en andlig förfalskare. Nehor, vars lära verkade omfatta tanken om en återlösare, var en populär och karismatisk predikant bland nephiterna. Nehor fick många efterföljare genom att lära att ”hela människosläktet skulle bli frälst på den yttersta dagen” och ”få evigt liv” (Alma 1:4).

Förstår vi varför Nehors budskap var så attraktivt? Han undervisade om en lättsam och avspänd Gud – en Gud som, eftersom han älskar alla, kommer att frälsa alla, oavsett vad som har hänt. Så gör vad du vill, för allt går bra. Det är en förförisk filosofi som omfattades lika mycket av folket på Nehors tid (se Alma 1:5) som av många i dag. En gratis biljett till himlen är något som många uppenbarligen vill ha.

Så vad är problemet med Nehors budskap? Låt oss titta på huvudpunkterna i hans resonemang igen:

Gud skapade alla människor – sant.
Gud älskar alla människor – sant.
Vi ska inte vara rädda för Gud – sant.
Vi ska glädja oss åt tanken på frälsning – sant.

Än så länge finns det många likheter mellan det som Nehor undervisade och evangeliets sanningar. Men kom ihåg, precis som med förfalskade pengar behöver vi titta efter skillnaderna, inte likheterna. Så låt oss titta på Nehors sista punkt:

Gud ger alla evigt liv – falskt!

Här är den viktiga skillnaden som talar om för oss att Nehor är en andlig förfalskare. Frälsning från fysisk död ges garanterat till alla, men frälsning från andlig död är beroende av vår villighet att omvända oss. Om vi omvänder oss, då får vi evigt liv (se Jakob 6:11). Men man kan inte åka snålskjuts.

Gideon och Alma kände igen förfalskaren

Nehors ondska uppenbarades den dag han mötte Gideon, en rättfärdig lärare i Guds kyrka. Gideon hade stått emot kung Noa många år tidigare och hade därför erfarenhet av andliga förfalskare (se Mosiah 19:4–8). Nehor ”inledde en häftig dispyt med honom för att kunna förleda kyrkans folk. Men [Gideon] motstod honom och tillrättavisade honom med Guds ord” (Alma 1:7). Gideon såg att Nehor var en förfalskare. När Nehor blev avslöjad tog han till mord – en annan av Satans metoder. Men Gideons död var inte förgäves. Folket förde förfalskaren Nehor inför Alma för att dömas.

Alma insåg inte bara att Nehor var skyldig till prästvälde och mord, utan också att han måste åtgärda det, annars skulle prästvälde bland folket ”leda till dess fullständiga undergång” (Alma 1:12). Därför dömdes Nehor till döden och led ”en neslig död” (Alma 1:15).

Gideon och Alma är exempel för oss. När vi har Anden med oss så ser och hör vi ”tingen som de verkligen är” (Jakob 4:13). Vi känner igen Satans förfalskade planer och intriger ”med fullkomlig visshet, liksom dagsljuset skiljer sig från den mörka natten” (Moro. 7:15).

Vår ”förfalskade” fiende är smart, men liksom Gideon och Alma kan vi vara smartare. Precis som jag gradvis började känna igen skillnaderna mellan mina två dollarsedlar, kan vi gradvis träna ögat och sinnet och anden att känna igen skillnaderna mellan sanning och lögn. När vi gör det känner vi igen förfalskarna och kan motstå deras lögner.