”Vad menar vi när vi säger att kyrkan är sann?” Liahona, juni 2024.

Vad menar vi när vi säger att kyrkan är sann?

Äldste J. Devn Cornish

Generalauktoritetssjuttio emeritus

Ledd av självaste Frälsaren ger Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga oss de lärdomar, den prästadömsmyndighet, de förrättningar och förbund som leder oss tillbaka till vårt himmelska hem.

Våra hjärtan värms ofta när vi hör någon vittna: ”Jag vet att kyrkan är sann.” Det är betydelsefullt att Anden också vittnar om den sanningen för oss.

Ändå verkar det som om aktuella kulturella trender har fört med sig omfattande misstro mot institutioner i allmänhet och mot religiösa organisationer i synnerhet. Sista dagars heliga sluter däremot förbund att stödja Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i dess grundläggande uppdrag att bygga upp Guds rike på jorden och att upprätta Sion – allt med glädjefylld förväntan inför Jesu Kristi andra ankomst. När vi gör det inser vi att det bara är genom Herrens återställda kyrkas formella institution som dessa dyrbara syften kan uppnås.

Nya testamentet är tydligt med att Herren Jesus Kristus under sin jordiska verksamhet inte bara inspirerade en gemenskap av troende utan också organiserade sin kyrka med kallade, utbildade och ordinerade ledare (se Efesierbrevet 4:11–16). Kyrkan var viktig för honom. Liksom då är kyrkan i dag uppbyggd ”på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv” (Efesierbrevet 2:20; se även Matteus 16:17–18). Bibeln säger att efter sin uppståndelse ökade Herren ”var dag skaran med dem som blev frälsta” (Apostlagärningarna 2:47).

Vad händer om kyrkans ledare inte är fullkomliga?

Några kanske tvekar att vittna om att kyrkan är sann eftersom de känner att kyrkan och dess ledare kanske inte är fullkomliga. Varken kyrkan eller dess ledare är fullkomliga, inte heller har de påstått sig vara det! Det är anmärkningsvärt att det ingenstans i skrifterna eller kyrkans ledares lärdomar framhålls att Herrens avsikt var att fullkomliggöra kyrkan. Utan aposteln Paulus skrev:

”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare,

för att [fullkomliggöra] de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp

tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet” (Efesierbrevet 4:11–13; betoning tillagd; [se Ephesians 4:12 i KJV; se även Läran och förbunden 121:143]).

Så Herrens avsikt är att fullkomliggöra de heliga, inte att fullkomliggöra kyrkan. Vi kan hämta verklig tröst från den principen eftersom den antyder att det finns plats i Herrens kyrka för oss alla ofullkomliga människor!

Faktum är att under generalkonferensen i oktober 2013 sa äldste Dieter F. Uchtdorf, dåvarande andre rådgivare i första presidentskapet:

”För att vara helt uppriktig så har det hänt att medlemmar eller ledare i kyrkan helt enkelt har gjort misstag. Det kan ha gjorts sådant som inte stämde överens med våra värderingar, principer eller lära.

Jag antar att kyrkan skulle vara fullkomlig om den leddes av fullkomliga människor. Gud är fullkomlig och hans lära är ren. Men han arbetar genom oss, hans ofullkomliga barn, och ofullkomliga människor gör misstag …

Det är olyckligt att en del har snubblat på grund av människors misstag. Men trots detta har det återställda evangeliets eviga sanning som finns i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga inte skamfilats, förminskats eller förstörts.

Som en Herrens Jesu Kristi apostel och som en som personligen har sett kyrkans råd och tillvägagångssätt, bär jag högtidligen vittne om att inte ett enda beslut som har betydelse för kyrkan och dess medlemmar fattats utan uppriktigt sökande efter inspiration, vägledning och godkännande från vår evige Fader. Det här är Jesu Kristi kyrka. Gud tillåter inte att hans kyrka avviker från sin fastställda kurs eller misslyckas med att fullfölja sin gudomliga bestämmelse.”¹

Ibland försvarar vi en föreställning om hur Herren hanterar sina ledare och medlemmar i sin kyrka som inte är bra för oss. Vi kanske förväntar oss att Herren ska kontrollera allt som ledare och administratörer i kyrkan gör så att inga misstag av något slag kan begås. Men det är bättre att inse att Herren ger vägledning till dessa tjänare när de under bön gör sitt bästa i sina respektive ansvar för att leda hans verk. Det är så kärleksfulla föräldrar undervisar sina barn.

Herren ger oss vägledning men utövar i allmänhet inte kontroll, utom i sådant som har direkt betydelse för vår frälsning. Återigen är det inte hans avsikt att fullkomliggöra kyrkan utan snarare att fullkomliggöra sina barn, inklusive kyrkans ledare och administratörer. Det här mönstret för inspirerat arbete vid kyrkans huvudkontor skiljer sig inte väsentligt från det som används i stavar, församlingar och hem.

Även om Herren ger direkt uppenbarelse ibland, särskilt till dem vi stödjer som profeter, siare och uppenbarare, förväntar han sig också att vi ska utforska saker i vårt sinne (se Läran och förbunden 9:8–9) och att vi ska ”åstadkomma mycket rättfärdighet” (Läran och förbunden 58:27) utan att bli ”befallda i allt” (se v. 26).

Vi kan lita på att Herren leder oss längs vår frälsnings stig när vi följer hans kyrkas apostoliska ledare. Och vi kan hämta stor tröst från Herrens löfte att han ska bekräfta sanningen om allting för var och en av oss när vi söker efter den (se Moroni 10:5).

Välsignelser i Jesu Kristi kyrka

Så vad menar vi när vi säger att kyrkan är sann om vi inte menar att den är fullkomlig?

Först och främst menar vi att den leds av Herren Jesus Kristus själv genom levande profeter och apostlar.
Vi menar att den har alla de skrifter som Gud har uppenbarat och varje lärosats och sanning som är viktig för vår frälsning.
Vi menar att den innehar prästadömets myndighet att leda kyrkan och förrätta de nödvändiga förrättningarna, och vi menar att dessa förrättningar är giltiga både i det här livet och i evigheten.
Vi menar att de som följer dess läror får bestående glädje både i det här livet och för evigt.
Vi menar att de som tar emot de frälsande förrättningarna, håller de tillhörande förbunden och uppriktigt omvänder sig efter behov, helt klart blir upphöjda i Guds celestiala rike.
Och vi menar särskilt att den Helige Anden kommer att vittna om detta för uppriktiga sanningssökare.

Att följa kyrkans lärdomar fungerar – det gör oss till bättre människor, ger oss frid och glädje och förbereder oss för att återvända till vår himmelske Fader.

”Kyrkan är detta profeterade sista dagarnas rike, som inte skapats av människan utan upprättats av himlens Gud”, lärde äldste D. Todd Christofferson i de tolv apostlarnas kvorum.² Hur viktigt är det inte för dem som uppriktigt tror på de sanningar som återställdes av Jesus Kristus att modigt stå upp och vittna om att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är ”den enda sanna och levande kyrkan” (se Läran och förbunden 1:30).

Vi erbjuder vår fulla kärlek och respekt till alla som tror på och följer sanning varhelst den återfinns. Vi respekterar och värdesätter den strålande godhet vi ser i så många andra kyrkor, och vi kritiserar inte någon grupps eller enskild individs tro. Men det är dåraktigt att föreställa sig att vi kan tro på Jesus Kristus och de bud han undervisade om och till fullo få ta del av de välsignelser och förrättningar som endast är tillgängliga i hans återställda kyrka utan att tro på, förespråka och försvara den kyrkan.

Vi bör naturligtvis vittna om att Jesu Kristi evangelium, profeten Joseph Smith, Mormons bok och andra grundprinciper är sanna, men det är också mycket viktigt att vittna om att kyrkan som institution är sann. I templet lär vi oss att det är på så sätt vår väsentliga helgelse sker. När vi känner att den organisation som Herren själv leder är sann, känner vi oss ansvariga att vara trogna den lära och de seder som kyrkan undervisar om.

Att vara kyrkan trogen

Evangeliets sanningar kräver inte de heligas försvar och lojalitet för att upprätthållas. De är sanna i sig själva. Men tron i allmänhet kan bli så vag att den varken har motiverande eller frälsande kraft, och de i det närmaste icke-troende kan göra anspråk på att vara troende (se Jakob 2:19–20). En övertygelse om att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är sann och vägledd av Herren leder en däremot till att närvara vid möten, betala tionde och offergåvor, tjäna i ämbeten, ta emot förrättningar och hålla tillhörande förbund. Med tydlig tro och övertygelse kommer tydliga och övertygande åtaganden. När vi med andra ord vet att den är sann, blir vi moraliskt förpliktade att handla som om den är sann.

Jag vittnar om att jag genom personliga upplevelser och genom den Helige Andens säkra vittnesbörd vet att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är den sanna och levande kyrka som Herren Jesus Kristus leder genom våra nuvarande profeter och apostlar. Må vi inte bara veta att kyrkan är sann utan också, i våra ord och gärningar, vara kyrkan trogna.