Hade jag tid att tjäna min klasskamrat?

Leonardo José Rattia Verenzuela, Mérida, Venezuela

Jag trodde inte att jag hade tid att hjälpa till, men Herren välsignade mig för mitt offer.

klocka med spegelbild som visar en man som spelar in sig själv när han läser en bok

1998 började jag studera vid University of the Andes. Jag ville verkligen ta min universitetsexamen med bra betyg. Men mina lektioner i kriminologi var svåra och jag hade svårt att anpassa mig till universitetsarbetet. Jag var också upptagen med att verka som rådgivare i biskopsrådet i min församling och arbeta på kvällarna för att försörja min familj.

Tvivel och oro grusade mina förhoppningar det första året när jag fick betyg som var mycket lägre än klassgenomsnittet. När skolåret var över ökade jag min vädjan till Gud i bön om hjälp att förstå varje teori, princip och procedur.

Under mitt andra år träffade jag en klasskamrat som jag inte hade lagt märke till tidigare som hette Argenis. Jag fick veta att han inte hade sett mig heller – och aldrig skulle få se mig, eftersom han var blind. En dag kom han fram till mig med sin käpp och punktskriftsplatta och bad om hjälp. Han sa att jag hade en bra röst och att han ville att jag skulle spela in de skriftliga studiehandledningarna så att han kunde lyssna på dem.

Han hade frågat andra, men de hade sagt nej. De som hade hjälpt honom föregående år var ovilliga att hjälpa honom igen. Med mitt hektiska schema och mina dåliga betyg i åtanke var jag också ovillig att hjälpa till.

Men trots att jag aldrig officiellt gick med på hans begäran fann jag mig själv snart läsa handledningarna om och om igen för att spela in innehållet åt Argenis. Med tiden blev vi vänner och jag började berätta om Jesu Kristi evangelium för honom. Jag gav honom till och med en Mormons bok på punktskrift. Han uppskattade min hjälp men blev aldrig intresserad av att lära sig mer om kyrkan.

Men när jag fortsatte läsa och spela in studiehandledningarna började mina betyg förbättras. Till och med mina klasskamrater märkte att jag höll på att bli en bättre elev och började förstå mer.

Åtta år efter min examen tog min vän Argenis också examen. Han hade inte varit intresserad av kyrkan, men han hade hjälpt mig förstå ”att när ni är i era medmänniskors tjänst, är ni endast i er Guds tjänst” (Mosiah 2:17). Han hade också hjälpt mig förstå att när jag tjänar andra så välsignar Gud mig och ökar min förmåga.