Kapitel 22

Timligt och andligt arbete, ”hand i hand tillsammans”

När vi arbetar på att stärka våra familjer och bygga Guds rike på jorden måste vi arbeta både timligt och andligt.

Ur Wilford Woodruffs liv

Under kyrkans första tid uppmanades folket ofta av profeterna och apostlarna att göra sin del i uppbyggandet av Guds rike. Detta krävde både andligt och timligt arbete. Förutom att bedja, studera skrifterna och sprida evangeliet byggde de heliga hem och städer, upprättade allmänna skolor, odlade och bevattnade den hårda marken och fraktade granit från bergen till byggandet av templet i Salt Lake City. År 1857, tio år efter det att kyrkans pionjärer först anlände till Saltsjödalen, sade äldste Wilford Woodruff: ”Om vi sätter igång med att arbeta och bygga upp Guds rike istället för oss själva, spelar det ingen roll hur vi gör det, oavsett om det gäller att bygga en kanal, bygga ett tempel, predika evangeliet, bearbeta jorden, eller någonting annat … Vi upptäcker att Herren hjälper oss och stödjer oss, att han förlänar oss sin styrka och att han hjälper oss med allt vi måste göra.”¹

De som kände president Woodruff visste att han inte bara talade om värdet med hårt arbete — han tillämpade principen i sitt liv. Förutom att ära sina kallelser i prästadömet var han flitig i sin timliga verksamhet, ända upp i hög ålder. Andrew Jensen, en av kyrkans historiker, skrev: ”Hans flit var en så framträdande del av hans personlighet att när han, vid nittio års ålder, överträffades något av sin sonson när det gällde gallring av grönsaker i trädgården så sade han något förödmjukad: ’Det är då första gången i mitt liv som ett av mina barn någonsin har överträffat mig i gallring.’”²

En samtida till president Woodruff anmärkte: ”Han älskade arbete, inte bara för dess egen skull, utan därför att det var förknippat med en gudomlig befallning. Ej heller var det ett sätt för honom att komma upp i världen, att få ytterligare bekvämligheter i sitt liv liksom för dem som var beroende av honom, för honom var det en välsignelse, en förmån, en möjlighet som han alltid begagnade sig av närhelst hans kallelse tillät det … Att svettas var en gudomlig befallning likaväl som att be, och i sitt liv exemplifierade han i högsta grad det enkla kristna liv som leder till fysiskt, mentalt och moraliskt välbefinnande. Han trodde uppriktigt att fysiskt arbete var moraliskt överlägset. Han älskade och njöt av det.”³

Wilford Woodruffs lärdomar

När vi bygger upp Guds rike har vi timliga plikter att utföra.

Vår president [Brigham Young] har ofta sagt oss att vi inte kan skilja det timliga från det andliga, att de måste gå hand i hand tillsammans, så är det och så måste vi agera när vi bygger upp kyrkan och Guds rike.⁴

En del av vårt folk har haft den tanken att kyrkans presidentskap och de tolv apostlarna inte bör ha någonting att göra med timliga angelägenheter. Men vi skulle befinna oss i en besvärlig situation om vi inte ägnade oss åt timliga angelägenheter.⁵

Vi bygger Guds bokstavliga rike på jorden och vi har timliga plikter att utföra. Vi besitter timliga kroppar, vi äter timlig föda, vi bygger timliga hus, vi föder upp timlig boskap och odlar timlig säd, vi kämpar med timligt ogräs och med timliga fiender i vår jordmån, och detta ger på ett naturligt sätt upphov till nödvändigheten av att utföra många plikter av timlig och mödosam natur, och dessa ingår naturligtvis i vår religion.⁶

Vi kan inte bygga upp Sion genom att sitta på en träbänk och sjunga oss till evig glädje. Vi måste bruka jorden, bryta sten från bergen och uppföra tempel till den allra högste Guden, och detta timliga arbete kräver himlens Gud av våra händer, liksom han krävde av Kristus att han skulle dö för att återlösa världen, eller Frälsaren krävde av Petrus, Jakob och Johannes att de skulle gå ut och predika evangeliet för världens nationer. Detta är den stora tidshushållning i vilken Guds Sion måste byggas upp, och det är vår uppgift som kyrkans medlemmar att bygga upp det.⁷

Vi bör välkomna råd av Herren och hans tjänare i timliga angelägenheter.

Från början av detta verk till nuvarande dag har det varit svårare för Guds tjänare att förbereda folkets hjärtan för att låta Herren styra dem i deras timliga angelägenheter än i sådant som rör deras eviga frälsning …

Det ligger någonting märkligt i detta, men jag tror att det förmodligen är följden av den situation vi befinner oss i. Det finns en slöja mellan människan och de eviga tingen. Om denna slöja togs bort och vi kunde se de eviga tingen som de är inför Herren, så skulle ingen människa frestas av guld, silver eller denna världens goda, och ingen skulle på grund av detta vara ovillig att låta Herren styra honom. Men här har vi handlingsfrihet, och vi befinner oss i en prövotid, och det finns en slöja mellan oss och de eviga tingen, mellan oss och vår himmelske Fader och andevärlden, och det är på det sättet enligt Herren vår Guds visa avsikt, för att se om människobarnen vill hålla hans lag eller inte i den situation som de är placerade i här. Ni sista dagars heliga, fundera över dessa ting. Vi har varit villiga, med varje känsla i vårt hjärta, att låta Joseph Smith, president Young och folkets ledare vägleda oss i våra eviga intressen, och de välsignelser som beseglats på oss genom deras myndighet når den andra sidan slöjan och är gällande efter döden, och de påverkar vår bestämmelse i evighetens oändliga tidsåldrar.

Människorna, under Abrahams, Isaks och Jakobs dagar, och på Jesu och apostlarnas tid, hade välsignelser beseglade på sig med riken, troner, herradömen och makter, med alla de välsignelser som hör till det nya och eviga förbundet. Frågan kan ställas, är dessa eviga välsignelser av intresse för oss? Det är de, eller borde vara. Är dessa välsignelser värda våra jordiska ägodelar, oavsett om vi har lite eller mycket? Är frälsning, är evigt liv mer värt några oxar, ett hus, 100 hektar mark eller någonting som vi äger här i köttet? Om det är det borde vi vara lika beredda att låta Herren styra oss i alla våra timliga angelägenheter som vi är i vårt andliga arbete.

Återigen: När en människa dör kan hon inte ta med sig sin boskap, hästar, hus eller mark. Hon går till graven — allt kötts viloplats. Ingen kommer undan, vi är alla underkastade dödens lag. I Adam dör alla medan alla i Kristus görs levande. [Se 1 Kor 15:22.] Vi förstår alla att alla människor är underkastade döden, men … ingen av oss vet när vår tid kommer, även om vi vet att det inte dröjer länge förrän vi kallas att följa de släktled som gått före oss. När vi begrundar dessa ting tycker jag att vi alla bör vara villiga att låta Herren vägleda oss i timliga angelägenheter.⁸

Ett liv med evangeliet innefattar andlig och timlig utbildning samt hederligt arbete.

Det finns ett ordspråk eller talesätt som jag har hört många gånger i mitt liv och som jag tycker har en avsevärd tyngd. Det lyder: ”Sanningen är mäktig och kommer att segra.” Jag tycker att detta har visat sig inom varje område där sanningen har använts, oavsett om den tillämpats timligt eller andligt, oavsett om den tillämpats på nationer, familjer eller enskilda, oavsett om den tillämpats på världen eller Guds rike.⁹

Uppbyggandet av Guds Sion i dessa sista dagar inbegriper, kan jag sanningsenligt säga, varje verksamhetsgren, både timlig och andlig, i vilken vi är engagerade. Vi kan inte beröra något ämne som är legitimt i Guds och människors ögon, som inte omfattas av vår religion. Det Jesu Kristi evangelium som vi har omfattat, och som vi predikar, inbegriper all sanning och varje legitim kallelse och sysselsättning.¹⁰

Våra barn bör inte försummas, de bör få lämplig utbildning både inom det andliga och det timliga. Detta är det bästa arv föräldrar kan ge till sina barn.¹¹

När smaken för akademiska studier ökar bör inte kroppsarbete försummas. Utbildningen av intellektet och utbildningen av kroppen bör gå hand i hand. Ett gott huvud bör förenas med ett gott handlag. Kroppsarbete bör upphöjas ibland oss och alltid ses som hedervärt. Den tendens som är alltför vanlig i dessa dagar, är att när unga män fått någon liten utbildning så håller de sig för goda för mekaniskt arbete eller kroppsarbete. Detta är något som inte bör tillåtas växa ibland oss … Var och en bör sätta en ära i att producera och inte bara konsumera. Våra barn bör lära sig att försörja sig genom flit och duglighet, och inte bara detta, utan också att hjälpa andra, för att göra detta genom hederligt arbete är något av det mest hedervärda Guds barn har fått möjlighet till här på jorden. Rätt utbildning för Sions ungdom är av största vikt.¹²

I våra ekonomiska åtaganden ingår att försörja vår familj, åtlyda tiondelagen, vara generösa med våra tillgångar och undvika skulder.

Vad våra timliga angelägenheter beträffar måste vi arbeta och försörja oss själva.¹³

Vad rikedomar och välstånd angår vill jag inte ha dem om det leder till min fördömelse. Jag skulle vilja ha tillräckligt mycket för att klä, sko och föda min [familj], och göra det bekvämt för dem, om jag kan få det på ett ärligt sätt inför Herren, men jag ser hellre att jag och de alla befinner sig i fattigdom än att vi är rika och går under. Rikedomar är farliga såvida vi inte använder dem på ett sätt som gör att de inte förgör oss. Om vi inte kan använda dem till Guds ära och till att bygga hans rike, är det bättre att vi är utan dem.¹⁴

En del har betraktat tiondelagen som en slags skatt och börda som ålagts dem, men vilka är den till för? Vårt tionde, vårt arbete, och allt vi gör i Guds rike, vilket är alltsammans till för? … Vårt tionde, vårt arbete, våra gärningar är inte till för den Allsmäktiges upphöjelse, utan de är till för oss … Låt oss förstå detta som det är så kommer allt att gå väl för oss. När vi betalar vårt tionde, när vi lyder varje lag som getts till vår upphöjelse och nytta, är detta till gagn för oss personligen och för våra barn och inte till någon speciell nytta för Herren, bortsett från att han finner behag i sina barns trofasthet och vill se dem vandra på den väg som leder till frälsning och evigt liv.¹⁵

Vi behöver bara se oss omkring för att övertyga oss om … att de som generöst bidrar till Guds verk är gynnade av Herren. Detta var det forntida Israels erfarenhet, och det är vår erfarenhet. Men ändå är det alltför mycket vårdslöshet i samband med frivilliga donationer, trots de dyrbara löften som hör ihop med dessa. De heliga bör påminnas om den skyldighet som åvilar dem. Våra barn bör också undervisas om denna plikt, så att det blir en orubblig vana för dem att punktligt ge akt på detta. De som varit noggranna med att följa dessa fordringar kan vittna om den stora glädje och de många belöningar de fått genom sin lydnad.

Denna lag om frikostighet tycks vara ett av de skydd som Herren använder sig av för att avvända från detta folk de onda konsekvenser som är en följd av rikedom. Han har sagt oss att jordens rikedomar är hans att ge, men han har varnat oss för högmod, för att vi inte ska bli som nephiterna var för länge sedan. [Se L&F 38:39.] Vi känner till vilken ödeläggelse som blev följden av detta, och vi kan inte vara nog försiktiga när det gäller att förhindra att rikedomar har en undergrävande effekt på oss. Många kan uthärda fattigdom och vara ödmjuka och leva nära Herren, [men] kan inte bära rikedom. De blir upplyfta i högmod, blir giriga och glömmer sin Gud. Men de som ständigt minns Herrens lärdomar beträffande jorden och dess invånare och som bidrar med de medel som Herren ger dem till att bistå de fattiga och främja Herrens verk, har självkontroll och ger Satan mindre makt att leda dem vilse.¹⁶

Vi känner oss manade att varna de heliga för den dåliga vanan att skaffa sig skulder och påta sig skyldigheter som ofta tynger dem mer än de kan bära, och som leder till förlust av deras hem och andra ägodelar. Vi vet att det ligger i tiden att använda kredit till det yttersta … Detta är något mycket ont och vi bör som ett folk och som enskilda vara måna om att undvika detta. Våra affärer bör så mycket som möjligt genomföras enligt principen att betala för det vi köper, och våra behov bör rätta sig efter våra tillgångar. Benägenheten att spekulera och ta chanser av det ena eller andra slaget bör motarbetas … Var nöjd med en anspråkslös inkomst och missleds inte av illusoriska förhoppningar om förvärvandet av rikedom. Kom ihåg en vis mans ord: ”Den som snabbt vill bli rik blir ej ostraffad.” [Se Ords 28:20.] Låt också våra barn bli undervisade om goda ekonomiska vanor, och inte hänge sig åt sådant som de inte kan tillfredsställa utan att hamna i skuld.¹⁷

I alla våra förehavanden måste vi först söka Guds rike.

Det är en mycket vanlig önskan hos detta folk att vilja bli rik, att arbeta för sin egen skull hellre än Guds rike. Men vad gagnar det dig eller mig att sluta be och försöka bli rik? Vad hjälper det en människa att vinna hela världen men förlora sin själ? Inte mycket. Vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ när hon kommer till andra sidan av slöjan? [Se Mark 8:36–37.]

Jag förundrar mig över att jordens invånare i allmänhet visar så litet intresse för sitt framtida tillstånd. Det finns ingen här idag som inte kommer att leva på andra sidan slöjan lika länge som sin Skapare — under evighetens oändliga tidsåldrar, och varje persons eviga bestämmelse är beroende av hur de få korta åren i köttet används. Jag frågar i Herrens namn, vad betyder popularitet för dig eller mig? Vad betyder guld eller silver, eller denna världens goda för någon av oss, annat än att det gör det möjligt för oss att få det vi behöver för att äta, dricka och klä oss, och bygga upp Guds rike. Det vore höjden av dåraktighet av oss att sluta be och arbeta som galna för att få världslig rikedom.

När man ser hur en del människor uppför sig kan man tro att de ska leva för evigt här, att deras eviga bestämmelse är beroende av hur många dollar de har. Ibland frågar jag de sista dagars heliga hur mycket vi hade när vi kom hit. Hur mycket tog vi med oss och var kom det ifrån? … Jag tror inte att någon av oss föddes på en hästrygg eller i en vagn, eller att vi tog med oss järnvägsaktier och boskap och hus, utan vi föddes nakna som Job och jag tror att vi alla ska lämna det här livet lika nakna som han gjorde. [Se Job 1:20–21.] Och betyder denna världens goda så mycket för oss att det ska förleda oss till att förlora vår frälsning? Om rikedom leder till fördömelse för mig och tar ifrån mig den härlighet som jag har i sikte genom att lyda Guds bud, låt mig hellre vara fattig i alla mina livsdagar. Om det är så ber jag till Gud att jag aldrig ska bli rik.

Gud har denna världens rikedomar i sin hand. Guldet och silvret, boskapen och jorden är hans, och han ger till dem han vill ge. När Kristus var på berget blev han av Lucifer, djävulen, visad all världens härlighet, och Lucifer erbjöd sig att ge den till honom bara han föll ner och tillbad honom. [Se Matt 4:8–9.] Men vet ni att den stackars djävulen inte ägde en enda bit jord i hela världen, och att han inte ens hade en kropp, en stofthydda? Jorden är Herrens fotpall och om vi någonsin äger någon del av den är det för att Herren ger den till oss, och vi borde vara lika trofasta mot vår religion om vi hade tio tusen miljoner dollar som om vi inte hade någonting. Evigt liv är vad vi borde söka efter, och detta bör, oavsett vilka omständigheter och villkor i livet vi befinner oss i, vara vårt främsta mål …

Jag har talat om att förvärva rikedomar. Jag tycker inte att det är fel med rikedomar. Guldet och silvret är Herrens. Vi vill ha hus [byggda] och vi måste bruka jorden. Det är som det ska vara. Jag tycker inte att det är fel när någon blir rik. Jag anser vi gör fel när vi väljer bort Guds rike, vår förstfödslorätt, när vi väljer bort evangeliet och berövar oss själva evigt liv för att tillfredsställa köttets lustar, vårt högmod och världsliga trender, och fäster vårt hjärta vid sådant.¹⁸

Jag citerar Jesus Kristus som sade till sina efterföljare: ”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” [Se Matt 6:33.] Jag vill tala om för er, bröder och systrar, att vi kan försöka varje dag av vårt liv, vi kan utforska varje väg och varje princip i denna värld, men vi som heliga kan inte nå framgång på något annat sätt än genom att först söka himmelriket och dess rättfärdighet, och när vi gör detta finns det inte någon välsignelse, inte något gott, inte någon upphöjelse, gåva, nåd, önskan, eller någonting som en god människa kan önska som är nyttigt och gott i tid och evighet, som inte kommer att ges oss.

En hel del har försökt finna lyckan utan att först söka himmelriket … men de har alltid funnit det mödosamt och det blir likadant för oss om vi försöker.¹⁹

Vi siktar högt. Vi är inriktade på en plats i Guds celestiala rike, att få evigt liv, den största av alla Guds gåvor till människan. All denna världens ära, härlighet och välstånd bör få allt mindre betydelse för oss jämfört med en arvedel i Guds och Lammets närhet, med alla profeter, apostlar och heliga, samt vår egen familj. Medan det ena är flyktigt och snart försvinner så varar det andra för evigt.²⁰

Förslag till studier och diskussion

Fundera över dessa tankar när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. För ytterligare hjälp, se sidorna V–X.

Vad gjorde president Wilford Woodruff för att följa principerna i detta kapitel? (Se s 223–225.)
Hur kommer det sig att vi ”inte kan skilja det timliga från det andliga”? (Se s 225; se även L&F 29:34–35.) Hur kan vi tillämpa denna sanning i vårt dagliga liv? i vårt tjänande i kyrkan?
President Woodruff lade märke till att många människor inte följer Herrens råd i timliga angelägenheter. Varför tror du att det är så? (Se s 226–227.) Vilka råd har den nuvarande presidenten för kyrkan gett angående timliga angelägenheter?
Gå igenom stycket som börjar längst ner på sidan 227. Kan du nämna några fördelar med kroppsarbete? Vad tror du det innebär att ”producera och inte bara konsumera”?
Vilka varningar gav president Woodruff om pengar? (Se s 228–230.) Vilka råd gav han om skulder och kredit? Vad kan vi göra för att bibehålla ett rätt perspektiv?
På vilka sätt är tionde och offergåvor ”till gagn för oss personligen och för våra barn”? (Se s 229.)
Vad betyder Frälsarens undervisning i Matteus 6:33 för dig? (Se även s 231–232.)
Ögna igenom kapitlet och sök efter principer som föräldrar kan undervisa sina barn om. Nämn några konkreta saker som föräldrar kan göra med sina barn för att lära dem dessa principer. Vilka erfarenheter har du haft av att lära dig och undervisa om dessa principer?

Skriftställen som hör till detta ämne: Malaki 3:8–11; Matteus 6:19–21; Jakobs brev 2:14–26; MB Jakob 2:12–19; L&F 42:42; 58:26–28