Kapitel 3

Tidernas fullhets utdelning

Som medlemmar i kyrkan har vi en helig plikt att hjälpa till att bygga Guds rike i denna sista tidshushållning.

Ur Wilford Woodruffs liv

Vid olika tidpunkter i världens historia har Herren upprättat evangelieutdelningar. I varje tidshushållning har han uppenbarat sitt evangelium genom en eller flera bemyndigade tjänare. Profeten Joseph Smith var Herrens redskap till att upprätta den nuvarande tidshushållningen, vilken i skrifterna betecknas som ”tidernas fullhets utdelning”. (Ef 1:10; L&F 128:20)

På våren 1834 var Wilford Woodruff närvarande vid ett prästadömsmöte i Kirtland i Ohio. På detta möte började han förstå kyrkans bestämmelse i denna tidshushållning. Han berättade senare:

”Ett kall utgick från profeten till alla prästadömsbärare att samlas i det lilla timrade skolhuset. Det var ett litet hus på kanske 18 kvadratmeter. Men det rymde hela det prästadöme i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga som då fanns i Kirtland … Det var första gången som jag såg Oliver Cowdery, eller hörde honom tala. Det var första gången jag såg Brigham Young och Heber C Kimball, och de två bröderna Pratt [Orson och Parley], och Orson Hyde och många andra. Det fanns inga apostlar i kyrkan då förutom Joseph Smith och Oliver Cowdery. När vi samlats bad profeten Israels äldster att tillsammans med honom bära vittnesbörd om detta verk. De som jag nämnt talade, och många andra jag inte nämnt bar sina vittnesbörd. När de var klara sade profeten: ’Bröder, jag har blivit mycket uppbyggd och har lärt mig mycket av era vittnesbörd här i kväll. Men jag vill säga er detta inför Herren, att ni inte vet mer om denna kyrka och detta rikes öde än en baby på sin mors knä. Ni förstår det inte.’ Jag var rätt överraskad. Han sade: ’Det är bara en liten grupp prästadömsbärare här ikväll, men denna kyrka kommer att uppfylla Nord- och Sydamerika — den kommer att uppfylla jorden.’”¹

Wilford Woodruff ägnade sitt liv åt att bygga upp Guds rike, och han fortsatte att ta emot instruktioner från Joseph Smith, även efter profetens död. Han berättade om en syn han hade i vilken han talade med Joseph Smith: ”Jag såg honom vid dörren till templet i himlen. Han kom till mig och talade till mig. Han sade att han inte kunde stanna och prata med mig för han hade bråttom. Näste man jag träffade var fader Smith [Joseph Smith den äldre]. Han kunde inte prata med mig för han hade bråttom. Jag träffade ett halvt dussin bröder som haft höga ämbeten på jorden, men ingen av dem kunde stanna och prata med mig för de hade bråttom. Jag var mycket förvånad. Lite senare såg jag profeten igen och jag fick förmånen att ställa en fråga till honom.

’Nu’, sade jag, ’vill jag veta varför ni har så bråttom. Jag har haft bråttom i hela mitt liv, men jag trodde att min brådska skulle vara över när jag kom till himmelriket, om jag någonsin gör det.’

Joseph sade: ’Det ska jag säga dig, broder Woodruff, att varje tidshushållning, som haft prästadömet på jorden och gått in i celestiala riket, har haft en viss mängd arbete att utföra som förberedelse för att komma till jorden med Frälsaren, när han kommer för att regera på jorden. Varje tidshushållning har haft rikligt med tid till detta arbete. Det har inte vi. Vi är den sista tidshushållningen, och det är så mycket arbete som måste göras att vi måste skynda oss att utföra det.’”²

Wilford Woodruffs lärdomar

Herren och hans profeter har sett fram emot denna tidshushållning redan innan världens grund lades.

Alla inspirerade män, från fader Adams dagar till Jesu dagar, såg i större eller mindre utsträckning den stora och sista tidshushållningen, då Herren skulle uträcka sin hand till att förbereda jorden och ett folk för Människosonens ankomst och ett rättfärdigt styre.³

Jag anser att det verk … som har pågått alltsedan denna kyrka organiserades, helt enkelt verkställer vår Fader i himlens stora plan — den plan som bestämdes innan världens grund lades. Faktum är att det inte finns någon evangelieutdelning som Guds profeter och inspirerade män har sett fram emot med lika stort intresse …

När Jesaja med profetisk vision såg fram emot vår tid använde han sig av ett mycket kraftfullt språk när han försökte uttrycka sina känslor inför den. På ett ställe säger han: ”Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord, brist ut i jubel, ni berg. Ty HERREN tröstar sitt folk och förbarmar sig över sina betryckta.” Sion säger: ”HERREN har övergivit mig, Herren har glömt mig.” ”Kan då en mor glömma sitt barn, så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt?” ”Ja”, säger Herren, ”en kvinna kan göra det”, men han ska inte glömma Sion. Han säger: ”Sion är upptecknat på mina händer, hennes murar står alltid inför mig.” [Se Jesaja 49:13–16.]

Detta Guds Sion har funnits inför hans ansikte redan innan världens grund lades.⁴

Herren skapade inte denna värld utan en plan. Han har aldrig planlöst utfört något av sitt verk. Jorden skapades för vissa ändamål, och ett av dessa ändamål var dess slutliga återlösning och upprättandet av hans regering och rike på jorden i de sista dagarna, att förbereda den för Herren Jesu Kristi regering, vars rätt det är att regera. Denna fastställda tid har kommit, denna tidshushållning är inför oss, vi lever mitt uppe i den.⁵

Ingenting kan hindra kyrkan från att fullgöra sin bestämmelse.

Kyrkan har fortsatt att växa. Det är den enda sanna kyrkan på hela jordens yta. Den är äldre än världen. Den har fortsatt att växa alltsedan den dag då den blev organiserad tills nu … Det är den Allrahögste Gudens avsikt att den ska finnas på jorden iklädd makt och härlighet och herravälde, såsom Guds profeter förutsåg på sin tid och i sin generation. Detta är det rike som Daniel såg, och det ska fortsätta att rulla fram tills det har uppfyllt hela jorden. [Se Daniel 2:34–35, 44–45; L&F 65:2.]⁶

Vi tror att denna kyrka ska förbereda vägen för Kristi ankomst, när han ska regera som kung, och att den därefter ska utvecklas till Guds rike, som alla kristna ber om ska komma, att Guds vilja ska ske på jorden liksom den sker i himlen. [Se Matteus 6:10.]⁷

Det finns ingen kraft på jordens yta som kan omintetgöra denna kyrka. Varför? Eftersom Gud har den i sin hand. Han är dess upphovsman, och han har genom otaliga skaror av profeter lovat att den ska stå fast.⁸

När de dödade Joseph och Hyrum så dödade de inte ”mormonismen”, de dödade inte tron på Gud, de dödade inte hoppet och den kristliga kärleken, de tog inte bort förrättningarna i Guds hus, ej heller makten i det heliga prästadömet. Himlens Gud bestämmer över dessa ting.⁹

Guds rike går framåt, inte bakåt.¹⁰

Var finns den medlem eller den person som någonsin sett denna kyrka gå bakåt? … Oavsett vilka omständigheter vi befinner oss i så har detta rike gått framåt och uppåt hela dagen lång ända till nuvarande timma. Kommer den någonsin att gå bakåt? Nej, det kommer den inte att göra. Detta Herrens Sion, i all dess skönhet, makt och härlighet, är upptecknat på den Allsmäktige Gudens händer, och det är alltid inför hans ansikte. Hans påbud är fastlagda och ingen människa kan åsidosätta dem.¹¹

Även om alla mörkrets makter går till angrepp mot oss är Herren vår vän och han stödjer oss och ger oss kraft att bygga upp Sion och föra ut detta verk i förberedelse för Människosonens ankomst. Låt därför era hjärtan finna tröst … Vi bör alla vara enade i den sak som vi är engagerade i. Om vi är detta ska vi avgå med seger.¹²

Vi har inte alltid haft en bekymmerslös tillvaro, vi har utstått krig och motstånd från början ända tills nu, men vi och världen kan lugna våra hjärtan angående ”mormonismen”, för den ska aldrig upphöra, utan finnas kvar när Herren Jesus Kristus kommer på himlens moln.¹³

Guld och silver må försvinna, hus och landområden må förstöras, alla timliga angelägenheter må upphöra, men aldrig någonsin prästadömet, aldrig någonsin frälsningen, aldrig någonsin Guds rike, och aldrig någonsin kommer profetiorna att lämnas ouppfyllda.¹⁴

Vi hölls kvar i andevärlden för att bygga upp Guds rike i denna tidshushållning.

Vi hölls kvar i andevärlden i tusentals år för att stå fram i köttet i de sista dagarna för att ta Guds rike i besittning och bygga upp det. När vi inser detta, vad tänker vi på, som medlemmar i kyrkan? Vi har en stor strid att utkämpa. Lucifer, gryningens son, och alla hans härskaror, är förenade emot oss. Vi är bara ett litet antal, i jämförelse med jordens invånare. Det har aldrig funnits annat än få män och kvinnor, i någon tidsålder, som varit tillräckligt självständiga för att förkasta det onda och tjäna Herren. Men vi anses värdiga att räknas bland hans folk. Därför är det dags att vi står upp, att vi vaknar upp, och att vi, iklädda Guds kraft och det heliga prästadömet, ärar detta prästadöme och erhåller de välsignelser som hör därtill.¹⁵

De har aldrig funnits ett folk som detta. Det har aldrig funnits ett verk likt detta sedan Gud skapade världen. Det är sant att det funnits många män som predikat evangeliet, men i tidernas fullhets utdelning har Herren räckt ut sin hand för att upprätta sitt rike. Detta är den sista tidshushållningen. Han har rest upp män och kvinnor att föra vidare hans verk, och som jag ofta sagt har många av oss hållits kvar i andevärlden sedan världen organiserades till den generation vi nu lever i.¹⁶

Guds uppenbarelser i Bibeln, Mormons bok och Läran och förbunden håller på att uppfyllas. Vi uppfyller dem. Och medan vi är här, låt oss vara trofasta mot Gud, den store Elohim, judarnas såväl som hedningarnas Gud. Han litar på oss och ingen annan. Han förlitar sig på de heliga. Varför? Eftersom ingen annan har tagit emot fullheten av det eviga evangeliet, ingen annan har bestämt sig för att bygga upp detta rike. Min tro och mina känslor om detta är att vi kallades innan världen var till, liksom de forna apostlarna, att komma fram i köttet och ta detta rike i besittning, och vi måste göra det eller också bli fördömda. Detta är vår ställning idag. De himmelska härskarornas ögon är riktade mot oss. Gud själv och hans Son Jesus Kristus och alla dessa apostlar och profeter som har beseglat sitt vittnesbörd med sitt blod vakar över detta folk. De besöker er, de iakttar ert arbete, för de vet mycket väl att er uppgift är att bygga upp detta rike, att bygga upp Sion, helga det, helga jorden och förbereda världen för Människosonens ankomst.¹⁷

Som medlemmar i kyrkan har vi ett stort verk att utföra.

Joseph Smith … kom som uppfyllelse på profetior, fullgjorde det som krävdes av honom, lade grunden till verket, tog emot prästadömets och apostlaskapets nycklar och varje gåva och förmån inom kyrkans organisation som är nödvändig för att föra kyrkan vidare. Vi är kallade att bygga på den grundval han lade.¹⁸

Om vi kunde få en vision om vad detta rike är och ska uträtta idag och i framtiden, och vad vi måste göra, vilka prövningar vi måste gå igenom, skulle vi sannerligen se att vi har ett stort verk framför oss.¹⁹

Vår särskilda kallelse är att bygga upp Sion och förbereda folket för att stå på heliga platser, medan Guds domar utgjuts över de ogudaktiga.²⁰

Det är Guds sinne och vilja att de heliga ska ha en grundlig insikt om att de befinner sig mitt i den stora och sista tidshushållning som Gud har gett människan, och att de också ska ha en grundlig insikt om de ansvar som åvilar dem som delaktiga i den. Och de bör aldrig förlora ur sikte det faktum att alla mörkrets förenade krafter aldrig kan omintetgöra Guds avsikter angående det verk som han har föresatt sig att utföra, i den tid och generation som vi lever i. De sista dagars heliga bör leva inför Herren på ett sådant sätt att de förstår den ställning vi befinner oss i, och de plikter som fordras av våra händer, för Herren kräver vissa ting av oss i vår tid och i vår generation, på samma sätt som han krävt det av sitt folk i varje tidsålder, när han har gett dem fullheten av det eviga evangeliet och det heliga prästadömets makt och myndighet …

Det är också Herrens vilja att vi ska betala vårt tionde och våra offergåvor. Det är hans vilja att vi ska lyda visdomsordet, att vi ska hålla buden och undervisa andra om dem. Vi hålls ansvariga för allt det vi underlåter att göra som vi borde göra, såväl som för det vi gör. Vi bör vara av ett hjärta och ett sinne, och inte tillåta någonting av timlig eller andlig natur att skilja oss från kärleken till Gud och våra medmänniskor …

Vi borde vara eniga och eftersträva varandras välfärd. Vi borde undervisa våra söner och våra döttrar, såväl som världen, om Kristi evangeliums principer, och förbereda oss på de framtida händelser som omtalas i de uppenbarelser som Herren har gett till oss. Han har redan påbörjat sitt verk, sitt stora och förunderliga verk bland jordens invånare som Jesaja talade om. [Se Jesaja 29:14.] Han ska inte dra tillbaka sin hand förrän hans avsikter är fullbordade.²¹

Vi har ett stort verk framför oss, och all vår ansträngning och alla våra förmågor och talanger krävs för att utföra det. Vi måste söka efter Guds Andes hjälp, för utan denna Ande kan vi knappast uträtta någonting.²²

Jag säger er att när ni å ena sidan ser er omkring och ser det tillstånd världen befinner sig i, och å den andra sidan ser vad vi har att göra, och vad Guds rike måste uträtta för att fullgöra sin bestämmelse och uppfylla Jesu Kristi uppenbarelser, bör vårt främsta mål vara att bygga upp Guds rike och föra det vidare …

Vi bör sträva efter att bygga upp riket, och inte bara säkerställa välsignelserna för oss själva, utan också eftersträva att bli frälsare på Sions berg, och försöka göra allt det goda vi kan och arbeta för att främja Sions sak och intressen i varje del av det område där vi är kallade att verka.

När vi följer denna inriktning har vi framgång och ständig frid i våra sinnen, och som Herren har sagt undanhålls inget den som söker efter rättfärdighet och välsignelser i Guds rike …

Det finns många stora ting som står för dörren, många stora förändringar som ska äga rum på jorden, och riket växer. Jag vill här uppmana alla medlemmar som lyssnar till mig denna dag att noggrant studera den belägenhet de befinner sig i och rannsaka sina hjärtan för att se om de finner nåd inför Herren vår Gud. Låt oss sedan ständigt tillväxa i tro, i hopp, i rättfärdighet och i varje dygdig princip som är nödvändig för oss att ha för att få stöd i varje prövning vi kan kallas att gå igenom för att bevisa att vi är Guds vänner, om vi ska hålla oss kvar i förbundet eller inte. Vi blir prövade från denna stund till Messias ankomst eller medan vi lever på jorden.²³

De heliga behöver inte frukta om de bara håller fast vid de förbund de har ingått med Gud och noga genomför de principer vilka han har sagt måste styra oss när vi bygger upp hans Sion.

Men om vi glömmer bort våra förbund och avlägsnar oss från och inte fäster avseende vid den undervisning som han har gett oss, var då förvissade om, ni heliga, att vi befinner oss i en farofylld situation. Guds avsikter kan inte gäckas, men vi blir tuktade, och de som envisas med denna inriktning blir förkastade och berövade all delaktighet i de välsignelser som utlovats till Sion.²⁴

Herren är med detta folk, men som medlemmar tror jag inte att vi alltid värderar våra förmåner. Vi är kallade att utföra ett verk. Herren har lagt detta verk i våra händer, och vi hålls ansvariga inför himlarna och jorden för hur vi använder de förmågor — ljuset och sanningen — som anförtrotts oss.²⁵

Förslag till studier och diskussion

Fundera över dessa tankar när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. För ytterligare hjälp, se sidorna V–X.

Gå igenom sidorna 25–26. Hur håller Joseph Smiths profetia på att uppfyllas? Vad kan vi lära oss av president Woodruffs vision?
Varför har profeter sett fram emot denna tidshushållning? Varför är det viktigt för oss att förstå att ”vi lever mitt uppe i” den sista tidshushållningen? (Se s 26–27.)
Vad menar vi när vi vittnar om att vi tillhör den ”enda sanna kyrkan på hela jordens yta”? (s 27; se även L&F 1:30.) Hur kan vi ödmjukt dela med oss av sanningen till andra?
Vad gör störst intryck på dig när du studerar president Woodruffs lärdomar om kyrkans bestämmelse? (Se s 27–29.)
Ögna igenom sidorna 28–29 och sök efter vad det är som förgår och vad som varar för evigt. Vilka skillnader finns det mellan det som förgår och det som varar?
Läs president Woodruffs lärdomar om att vi ”hållits kvar i andevärlden” för att födas i denna tidshushållning (s 29–30). Hur känns det att begrunda dessa uttalanden?
Titta på fotografiet på sidan 32. Vad har detta fotografi att göra med att bygga upp Guds rike? Vilka är några av våra plikter, enligt president Woodruff, när vi hjälper till med att bygga upp Guds rike? (Se s 30–33.)
Läs sista stycket på sidan 33. Vilka förmåner har vi i denna tidshushållning? Vad tror du menas med att ”värdera våra förmåner”?

Skriftställen som hör till detta ämne: L&F 6:32–34; 64:33–34; 121:26–32; 138:53–56