”Detta är mitt evangelium” – ”detta är min kyrka”
Detta är Frälsarens evangelium, och detta är hans kyrka (se 3 Nephi 27:21; Mosiah 26:22; 27:13). Kombinationen av de två är kraftfull och transformativ.
I århundraden var svartkrut det mest kraftfulla sprängämnet som fanns tillgängligt. Det kunde avfyra kanonkulor men var inte effektivt för de flesta gruv- och vägbyggnadsprojekt. Det var helt enkelt för svagt för att splittra sten.
År 1846 framställde den italienske kemisten Ascanio Sobrero ett nytt sprängämne: nitroglycerin. Denna oljiga vätska var minst tusen gånger kraftfullare än svartkrut. Den kunde splittra sten lätt. Tyvärr var nitroglycerin instabilt. Om man tappade det från en liten höjd exploderade det. Om det blev för varmt exploderade det. Om det blev för kallt exploderade det. Och om det förvarades för länge i ett svalt, mörkt rum exploderade det så småningom. De flesta länder förbjöd transport av det, och många förbjöd tillverkning av det.
År 1860 började den svenske vetenskapsmannen Alfred Nobel att försöka stabilisera nitroglycerinet. Efter sju års experimenterande lyckades han genom att absorbera nitroglycerin i ett nästan värdelöst ämne som kallas diatomit eller kiselgur. Kiselgur är en porös bergart som kan smulas sönder till fint pulver. När det blandas med nitroglycerin absorberar kiselgur nitroglycerinet och den resulterande degen kan formas till ”pinnar”. I denna form var nitroglycerin mycket mer stabilt. Det kunde förvaras, transporteras och användas säkert, med oförminskad explosiv kraft. Nobel kallade kombinationen av nitroglycerin och kiselgur för dynamit.
Dynamiten förändrade världen. Den gjorde också Nobel förmögen. Utan en stabilisator var nitroglycerin helt enkelt för farligt för att vara av kommersiellt värde, vilket Ascanio Sobrero upptäckte. Som jag nämnde var kiselgur i sig själv inte värd så mycket. Men kombinationen av de båda komponenterna gjorde dynamiten transformativ och dyrbar.
På liknande sätt skapar kombinationen av Jesu Kristi evangelium och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga kraftfulla och transformativa fördelar för oss. Evangeliet är fullkomligt, men det krävs en gudomligt bemyndigad kyrka att predika det, bevara dess renhet och utföra dess heliga förrättningar med Frälsarens makt och myndighet.
Tänk på kombinationen av Frälsarens evangelium och hans kyrka som den etablerades av profeten Alma i Mormons bok. Kyrkan hade ansvaret att inte ”predika något annat än omvändelse och tro på Herren, som skulle återlösa sitt folk”. Med Guds myndighet hade kyrkan ansvaret att utföra dopets förrättning i Herrens namn, som ett bevis på att personen hade slutit ett förbund med honom att tjäna honom och hålla hans bud. De som döptes tog på sig Jesu Kristi namn, gick med i hans kyrka, och fick löfte om stor kraft genom Andens utgjutelse.
Människor flockades vid Mormons vatten för att höra Alma predika evangeliet. Men fast de vördade dessa vatten och den omgivande skogen var Herrens kyrka inte en plats eller en byggnad, och det är den heller inte i dag. Kyrkan är helt enkelt vanliga personer, lärjungar till Jesus Kristus, samlade och organiserade i en gudagiven struktur som hjälper Herren att uppnå hans syften. Kyrkan är det redskap varigenom vi lär oss om den centrala roll som Jesus Kristus har i vår himmelske Faders plan. Kyrkan erbjuder det bemyndigade sättet för personer att delta i förrättningar och ingå varaktiga förbund med Gud. Genom att hålla dessa förbund kommer vi närmare Gud, vi får tillgång till hans kraft och vi omvandlas till dem han avser att vi ska bli.
Precis som det inte är något speciellt med dynamit utan nitroglycerin, är det bara något speciellt med Frälsarens kyrka om den är byggd på hans evangelium. Utan Frälsarens evangelium och myndigheten att utföra dess förrättningar finns det inget utmärkande med kyrkan.
Utan kiselgurens stabiliserande effekt hade nitroglycerin ett begränsat värde som sprängämne. Som historien har visat har mänsklighetens kunskap om Herrens evangelium likaså varit instabil utan hans kyrka – benägen till doktrinära avvikelser och påverkan från olika religioner, kulturer och filosofier. En blandning av sådana inflytanden har manifesterats i varje tidsutdelning fram till denna sista utdelning. Även om evangeliet ursprungligen uppenbarades i sin renhet, antog tolkningen och tillämpningen av det evangeliet gradvis en form av gudsfruktan utan kraft eftersom det gudomligt bemyndigade ramverket saknades.
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga ger tillgång till Guds kraft eftersom den är bemyndigad av honom att både undervisa om Kristi lära och erbjuda evangeliets frälsande och upphöjande förrättningar. Frälsaren längtar efter att förlåta våra synder, hjälpa oss få tillgång till hans kraft och omvandla oss. Han led för våra synder och är angelägen om att undanhålla det straff vi annars skulle förtjäna. Han vill att vi ska bli heliga och bli fullkomnade i honom.
Jesus Kristus har makten att göra detta. Han sympatiserade inte bara med våra ofullkomligheter eller sörjde över vår eviga fördömelse till följd av synd. Nej, han gick längre än så, oändligt mycket längre än så, och återställde sin kyrka för att ge oss tillgång till hans kraft.
Det centrala i evangeliet som kyrkan lär är att Jesus Kristus bar våra sjukdomar och tog på sig våra smärtor. Han lade all vår skuld på sig. Han uthärdade korset, bröt dödens band, uppsteg till himlen och satte sig på Guds högra sida för att av Fadern utkräva sin rätt att vara barmhärtig. Frälsaren gjorde allt detta för att han älskar sin Fader och han älskar oss. Han har redan betalat det omätliga priset så att han kan göra ”anspråk på alla dem som har tro på honom” och för deras – och vår – talan. Jesus Kristus vill inget hellre än att vi omvänder oss och kommer till honom så att han kan rättfärdiggöra och helga oss. I denna önskan är han obeveklig och fast.
Vi får tillgång till Guds förbundskraft och hans förbundskärlek genom hans kyrka. Kombinationen av Frälsarens evangelium och hans kyrka omvandlar våra liv. Det omvandlade mina morföräldrars liv. Min morfar Oskar Andersson arbetade på ett varv på Högmarsö, en ö i Stockholms skärgård. Hans hustru Albertina och deras barn bodde på svenska fastlandet. Varannan vecka, på lördagen, rodde Oskar hem båten inför helgen och återvände till Högmarsö på söndagskvällen. En dag på Högmarsö hörde han två amerikanska missionärer predika Jesu Kristi återställda evangelium. Oskar kände att det han hörde var ren sanning och han fylldes av outsäglig glädje.
Nästa gång Oskar kom hem berättade han ivrigt för Albertina om missionärerna. Han sa att han trodde på det de undervisade om. Han bad henne läsa broschyrerna som de hade gett honom och han sa till henne att han inte tyckte att några av deras framtida barn skulle döpas som spädbarn. Albertina blev rasande och kastade broschyrerna på sophögen. Inte mycket sades mellan dem innan Oskar åkte tillbaka till jobbet på söndagskvällen.
Så fort han hade åkt hämtade Albertina broschyrerna. Hon jämförde noggrant deras lära med lärdomarna i sin slitna bibel. Hon häpnade över att känna att det hon läste var sant. Nästa gång Oskar kom hem fick han ett varmt välkomnande, liksom den Mormons bok som han hade med sig. Albertina läste ivrigt och jämförde återigen läran med den i sin bibel. Liksom Oskar kände hon igen ren sanning och fylldes av outsäglig glädje.
Oskar, Albertina och deras barn flyttade till Högmarsö för att bo nära de få medlemmarna där. En vecka efter att Oskar och Albertina hade döpts 1916 kallades Oskar att vara gruppledare på Högmarsö. Som många andra medlemmar kritiserades Oskar och Albertina på grund av sin nya tro. De lokala bönderna vägrade att sälja mjölk till dem, så Oskar rodde över fjärden varje dag för att köpa mjölk av en mer tolerant bonde.
Men under åren som följde ökade kyrkans medlemsantal på Högmarsö, delvis tack vare Albertinas kraftfulla vittnesbörd och brinnande missionsiver. När gruppen blev en gren kallades Oskar som grenspresident.
Medlemmarna i grenen på Högmarsö vördade ön. Det här var deras Mormons vatten. Det var här de fått kunskap om sin Återlösare.
Under årens lopp, genom att de höll sina dopförbund, omvandlades Oskar och Albertina genom Jesu Kristi kraft. De längtade efter att få ingå fler förbund och ta emot sina tempelvälsignelser. För att få dessa välsignelser emigrerade de från sitt hem i Sverige till Salt Lake City 1949. Oskar hade verkat som ledare för medlemmarna på Högmarsö i 33 år.
Kombinationen av nitroglycerin och kiselgur gjorde dynamiten värdefull; kombinationen av Jesu Kristi evangelium och hans kyrka är ovärderlig. Oskar och Albertina hörde talas om det återställda evangeliet eftersom en Guds profet hade kallat, anvisat och sänt missionärer till Sverige. På gudomligt uppdrag undervisade missionärerna om Kristi lära och med prästadömets myndighet döpte de Oskar och Albertina. Som medlemmar fortsatte Oskar och Albertina att lära, utvecklas och tjäna andra. De blev sista dagars heliga eftersom de höll förbunden de ingick.
Frälsaren kallar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga ”min kyrka” eftersom han har bemyndigat den att uppnå hans syften: att predika hans evangelium, erbjuda hans förrättningar och förbund och göra det möjligt för hans makt att rättfärdiggöra och helga oss. Utan hans kyrka finns det ingen myndighet, ingen kungörelse av uppenbarade sanningar i hans namn, inga förrättningar eller förbund, ingen gudomlighetens kraft som är uppenbar, ingen omvandling till den Gud vill att vi ska bli, och Guds plan för sina barn går om intet. Kyrkan i denna tidsutdelning är en integrerad del av hans plan.
Jag inbjuder dig att mer fullständigt hänge dig åt Frälsaren, hans evangelium och hans kyrka. När du gör det upptäcker du att kombinationen av Frälsarens evangelium och hans kyrka ger ditt liv kraft. Denna kraft är mycket större än dynamit. Den splittrar stenarna i din väg och omvandlar dig till en arvtagare i Guds rike. Och då fylls du av ”den glädje som är outsäglig och full av härlighet”. I Jesu Kristi namn, amen.