Hans hand är redo att hjälpa oss
När vi vänder oss till Jesus Kristus i tro är han alltid där.
När jag var barn åkte vi som familj på semester till en strand vid kusten i mitt hemland Chile. Jag såg fram emot att njuta av sommaren några dagar med min familj. Jag var också glad för jag tänkte att jag äntligen kunde göra det som mina två äldre bröder brukade ha roligt med i vattnet.
En dag vadade mina bröder ut för att leka där vågorna bröts, och jag kände mig stor och mogen nog att följa med dem. När jag rörde mig mot det området insåg jag att vågorna var större än de såg ut att vara från stranden. Plötsligt kom en våg snabbt emot mig, helt överraskande. Det kändes som om naturens krafter tog över mig och jag drogs ner i havets djup. Jag kunde inte se eller känna någon referenspunkt när jag kastades runt. Precis när jag trodde att mitt äventyr på jorden kanske var över kände jag en hand som drog mig upp mot ytan. Äntligen kunde jag se solen och hämta andan.
Min bror Claudio hade sett mina försök att uppföra mig som vuxen och hade kommit till min undsättning. Jag var inte långt från stranden. Fastän vattnet var grunt var jag förvirrad och insåg inte att jag hade kunnat hjälpa mig själv. Claudio sa att jag behövde vara försiktig, och om jag ville så kunde han lära mig. Trots de liter vatten jag hade svalt var min stolthet och önskan att vara en stor kille starkare, och jag sa: ”Visst.”
Claudio sa att jag behövde attackera vågorna. Jag tänkte att jag säkert skulle förlora striden mot det som verkade vara en enorm vägg av vatten.
När en ny stor våg närmade sig sa Claudio snabbt: ”Titta på mig; det är så här du gör.” Claudio sprang mot den inkommande vågen och dök in i den innan den bröts. Jag var så imponerad av hans dykning att jag inte såg nästa inkommande våg. Så jag sändes återigen ner i havets djup och kastades hit och dit av naturens krafter. Några sekunder senare tog en hand tag i min och jag drogs åter upp mot ytan och luften. Min stolthets låga slocknade.
Den här gången bad min bror att jag skulle dyka med honom. Jag gjorde som han sa och vi dök tillsammans. Det kändes som om jag försökte övervinna en svår utmaning. Det var förstås inte så lätt, men jag gjorde det, tack vare hjälpen och exemplet som min bror visade. Hans hand räddade mig två gånger. Hans exempel visade mig hur jag skulle hantera prövningen och segra den dagen.
President Russell M. Nelson har uppmanat oss att tänka celestialt, och jag vill följa hans råd och tillämpa det på min sommarberättelse.
Frälsarens makt över motståndaren
Om vi tänker celestialt förstår vi att livet medför utmaningar som verkar större än vår förmåga att övervinna dem. Under vårt jordeliv utsätts vi för angrepp från motståndaren. Liksom med vågorna som överväldigade mig den där sommardagen kan vi känna oss maktlösa och vilja ge efter för ett starkare öde. De illvilliga vågorna kunde knuffa oss från sida till sida. Men glöm inte vem som har makt över dessa vågor, och faktiskt över allting. Det är vår Frälsare Jesus Kristus. Han har makten att hjälpa oss ur varje eländigt tillstånd eller negativ situation. Oavsett om vi känner oss nära honom eller inte kan han ändå nå oss där vi är, som vi är.
När vi vänder oss till honom i tro är han alltid där, och i sin tid är han redo och villig att ta våra händer och dra oss upp till en trygg plats.
Frälsaren och hans exempel på tjänande
Om vi tänker celestialt inser vi att Jesus Kristus är ett fullkomligt föredöme i fråga om tjänande. Det finns ett mönster för oss i skrifterna när han eller hans lärjungar bistår någon som behöver hjälp, räddning eller en välsignelse – genom att räcka ut händerna. Liksom i min egen berättelse visste jag att min bror var där, men det räckte inte att han fanns där för mig. Claudio visste att jag var i knipa och hjälpte mig att komma upp ur vattnet.
Ibland tror vi att vi bara behöver finnas där för någon som har ett behov, och många gånger finns det mer vi kan göra. Med ett evigt perspektiv kan vi lättare ta emot uppenbarelse för att erbjuda hjälp i rätt tid för dem som behöver det. Vi kan lita på vägledningen och inspirationen från den Helige Anden för att urskilja vilken hjälp som behövs, om det är timligt stöd som känslomässig tröst, mat, hjälp med dagliga uppgifter, eller andlig vägledning som att hjälpa andra förbereda sig för, ingå och hedra heliga förbund.
Frälsaren är redo att rädda oss
När Petrus, den främste aposteln, ”gick på vattnet fram till Jesus … blev han rädd. Han började sjunka och ropade: ’Herre, rädda mig!’” Jesus visste vilken tro Petrus hade utövat för att komma till honom på vattnet. Han visste också att Petrus var rädd. Enligt berättelsen ”räckte Jesus [genast] ut handen och grep tag i honom och sade: ’Så lite tro du har! Varför tvivlade du?’” Han sa det inte för att tillrättavisa Petrus utan för att påminna honom om att han, Messias, var med honom och lärjungarna.
Om vi tänker celestialt får vi en bekräftelse i hjärtat på att Jesus Kristus verkligen är vår räddare, vår förespråkare inför Fadern och vår Återlösare. När vi utövar tro på honom räddar han oss från vårt fallna tillstånd, bortom våra utmaningar, skröpligheter och behov i det här timliga livet och ger oss den största av alla gåvor – evigt liv.
Frälsaren ger inte upp om oss
Min bror gav inte upp om mig den dagen utan envisades så att jag lärde mig att göra det själv. Han envisades fastän det innebar att han fick rädda mig två gånger. Han envisades trots att jag inte klarade det först. Han envisades så att jag kunde övervinna utmaningen och lyckas. Om vi tänker celestialt inser vi att vår Frälsare är där så många gånger som det behövs för att hjälpa oss om vi vill lära, förändras, övervinna, hantera eller lyckas med det som ger oss sann och evig glädje i livet.
Frälsarens händer
Skrifterna förevigar symbolen och betydelsen av Frälsarens händer. Under hans försoningsoffer genomborrades hans händer av spikar som satte fast honom på korset. Efter sin uppståndelse visade han sig för sina lärjungar i en fullkomlig kropp, men märkena i hans händer finns kvar som en påminnelse om hans obegränsade offer. Hans hand finns alltid där för oss, även om vi inte kan se eller känna den först, för han utvaldes av vår himmelske Fader till att vara vår Frälsare, Återlösaren för hela mänskligheten.
Om jag tänker celestialt vet jag att vi inte är ensamma i det här livet. Vi måste möta utmaningar och prövningar, men vår himmelske Fader vet vilken förmåga vi har och att vi kan bära eller övervinna våra svårigheter. Vi måste göra vår del och vända oss till honom i tro. Hans älskade Son Jesus Kristus är vår räddare och kommer alltid att finnas där. I hans namn, Jesu Kristi heliga namn, amen.