Att följa Kristus
Som Kristi efterföljare undervisar och vittnar vi om Jesus Kristus, vårt fullkomliga föredöme. Så låt oss följa honom genom att avstå från stridigheter.
I år har miljontals människor inspirerats av den evangeliestudieplan som uppkallats efter Frälsarens inbjudan: ”Kom och följ mig.” Att följa Kristus är inte en lättvindig eller sporadisk vana. Det är en kontinuerlig förpliktelse och livsstil som bör vägleda oss alltid och överallt. Hans lärdomar och hans exempel fastställer vägen för varje Jesu Kristi lärjunge. Och alla inbjuds att gå den vägen, för han inbjuder alla att komma till honom, svart och vit, träl och fri, man och kvinna, och alla är lika inför Gud.
I.
Det första steget för att följa Kristus är att lyda det han kallade ”det största budet i lagen”:
”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.
Det är det största och första budet.
Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv.
På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.”
Guds bud är den vägledande och stödjande kraften i våra liv. Våra upplevelser under jordelivet är som den lille pojken och hans far som flög drake en blåsig dag. När draken flög högre fick vindarna den att rycka i snöret som förband den med den lille pojkens hand. Då han var obekant med kraften i jordelivets vindar föreslog han att snöret skulle klippas av så att draken kunde flyga högre. Hans vise far sa nej och förklarade att snöret är det som håller draken på plats i jordelivets vindar. Om vi tappar taget om snöret flyger draken inte högre. Den rycks bort av blåsten och slår oundvikligen i marken.
Det nödvändiga snöret representerar förbunden som förbinder oss med Gud, vår himmelske Fader, och hans Son Jesus Kristus. När vi hedrar dessa förbund genom att hålla deras bud och följa deras återlösningsplan gör deras utlovade välsignelser att vi kan stiga till celestiala höjder.
Mormons bok förkunnar ofta att Kristus är ”världens ljus”. När han visade sig för nephiterna förklarade den uppståndne Herren denna lära genom att säga till dem: ”Jag har gett er ett föredöme.” ”Se, jag är det ljus som ni ska hålla upp – det som ni har sett mig göra.” Han är vår förebild. Vi får veta vad han har sagt och gjort genom att studera skrifterna och följa profetiska lärdomar, som president Russell M. Nelson har uppmanat oss att göra. Genom sakramentsförrättningen sluter vi förbund varje sabbatsdag att vi ”alltid [ska] minnas honom samt hålla de bud som han har gett [oss]”.
II.
I Mormons bok gav Herren oss grunderna i det han kallade ”Kristi lära”. Dessa är tro på Herren Jesus Kristus, omvändelse, dop, att ta emot den Helige Andens gåva, att hålla ut intill änden och att bli som små barn, vilket innebär att vi litar på Herren och underkastar oss allt han kräver av oss.
Herrens bud finns i två former: permanenta, som Kristi lära, och tillfälliga. Tillfälliga bud är sådana som är nödvändiga för Herrens kyrka eller de trofasta i tillfälliga omständigheter, men som ska läggas åt sidan när behovet inte längre kvarstår. Ett exempel på tillfälliga bud är Herrens anvisningar till kyrkans tidiga ledare att flytta de heliga från New York till Ohio, till Missouri, till Illinois och slutligen att leda pionjärernas vandring till Klippiga bergen. Även om de var tillfälliga gavs dessa bud, när de gällde, för att åtlydas.
En del permanenta bud har tagit avsevärd tid att bli allmänt åtlydda. Till exempel betonade president Lorenzo Snows berömda predikan om tiondelagen ett bud som getts tidigare men ännu inte allmänt åtlyddes av kyrkans medlemmar. Det behövde åter betonas i de omständigheter som kyrkan och dess medlemmar då stod inför. Nya exempel på återbetoning har behövts på grund av nutida omständigheter som sista dagars heliga eller kyrkan står inför. Det innefattar tillkännagivandet om familjen som kungjordes av president Gordon B. Hinckley för en generation sedan, och president Russell M. Nelsons nyliga anmodan att kyrkan ska kallas vid sitt uppenbarade namn, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
III.
En annan av vår Frälsares lärdomar verkar åter behöva betonas i dagens omständigheter.
I vår tid yttras många hårda och sårande ord i det offentliga och ibland även i våra familjer. Stora meningsskiljaktigheter gällande samhällspolitiken leder ofta till fientliga handlingar, till och med hat, i offentliga och personliga relationer. Denna fientliga atmosfär förlamar ibland också möjligheten att stifta lagar i viktiga spörsmål där de flesta medborgare ser ett angeläget behov av handling i allmänhetens intresse.
Vad bör Kristi efterföljare säga och göra i denna tid av giftig kommunikation? Vad var hans lärdomar och exempel?
Det är betydande att bland de första principer som Jesus undervisade om när han var hos nephiterna fanns principen att undvika stridigheter. Även om han sa detta med avseende på dispyter över religiös lära kan skälen han angav helt klart tillämpas på kommunikation och relationer inom politik, samhället och familjerelationer. Jesus lärde:
”Den som har en stridslysten ande är inte av mig utan av djävulen, som är fader till stridigheter, och han hetsar människornas hjärtan till att strida i vrede, den ene med den andre.
Se, det är inte min lära att hetsa människors hjärtan till vrede mot varandra, utan det är min lära att sådant ska upphöra.”
Under resten av sin tid bland nephiterna undervisade Jesus om andra bud som är nära besläktade med hans förbud mot stridigheter. Vi vet från Bibeln att han tidigare hade undervisat om dem i sin stora Bergspredikan, ofta i precis samma ordalag som han senare använde hos nephiterna. Jag citerar de bekanta bibliska orden:
”Älska era fiender, välsigna dem som förbannar er, gör gott mot dem som hatar er och be för dem som illvilligt utnyttjar er och förföljer er.”
Detta är ett av Kristi mest välkända bud – det mest revolutionerande och det svåraste att följa. Men det är en ytterst fundamental del av hans inbjudan till alla att följa honom. Som president David O. McKay lärde: ”Det finns inget bättre sätt att uttrycka kärlek till Gud än att visa osjälvisk kärlek till sina medmänniskor.”
Här kommer ytterligare en grundläggande lärdom från honom som är vår förebild: ”Saliga är de som skapar frid, för de ska kallas Guds barn.”
De som skapar frid! Vad det skulle förändra personliga relationer om Kristi efterföljare skulle avstå från hårda och sårande ord i all sin kommunikation.
Under generalkonferensen förra året gav president Russell M. Nelson oss följande utmaningar:
”Ett av de lättaste sätten att känna igen en sann efterföljare till Jesus Kristus är genom den medkänsla med vilken den personen behandlar andra …
Sanna lärjungar till Jesus Kristus är fridsskapare …
Ett av våra bästa sätt att hedra Frälsaren är att bli en som skapar frid.”
Han avslutade sin undervisning med orden: ”Stridigheter är ett val. Att skapa frid är ett val. Du har din handlingsfrihet till att välja stridigheter eller försoning. Jag manar dig att välja att vara en fridsskapare, nu och för alltid.”
Potentiella motståndare bör inleda sina diskussioner med att hitta en gemensam nämnare, något som alla kan hålla med om.
För att följa vårt fullkomliga föredöme och hans profet behöver vi praktisera det som kallas den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Detta är lagen och profeterna.” Vi behöver älska och göra gott mot alla. Vi behöver undvika stridigheter och vara fridsskapare i all vår kommunikation. Det betyder inte att vi ska kompromissa med våra principer och prioriteter, utan att vi ska sluta att aggressivt attackera andra för deras. Det är vad vårt fullkomliga föredöme gjorde i sin verksamhet. Det är föredömet han gav oss när han inbjöd oss att följa honom.
Under den här konferensen för fyra år sedan gav president Nelson oss en profetisk utmaning för vår tid:
”Är du villig att låta Gud råda i ditt liv? Är du villig att låta Gud vara det viktigaste inflytandet i ditt liv? Vill du låta hans ord, hans bud och hans förbund påverka det du gör varje dag? Vill du låta hans röst få prioritet över alla andra?”
Som Kristi efterföljare undervisar och vittnar vi om Jesus Kristus, vårt fullkomliga föredöme. Så låt oss följa honom genom att avstå från stridigheter. När vi verkar för det vi föredrar i det offentliga samtalet, låt oss göra oss värdiga hans välsignelser genom att använda fridsskapares språk och sätt. I våra familjer och andra personliga relationer, låt oss undvika det hårda och hatfyllda. Låt oss sträva efter att vara heliga, som vår Frälsare, i vars heliga namn jag vittnar och nedkallar hans välsignelse att hjälpa oss vara heliga. I Jesu Kristi namn, amen.