Liahona
Om du har levt utanför evangeliet är det inte för sent att komma tillbaka
Oktober 2024


Endast digitalt: Unga vuxna

Om du har levt utanför evangeliet är det inte för sent att komma tillbaka

När jag kom ihåg förbunden jag ingått med min himmelske Fader och Jesus Kristus fick jag mod att återvända till kyrkan.

Bild
en stig som leder till ett träd

Jag växte upp i Krasnodar i Ryssland. Som ung flicka döptes jag i en kristen kyrka som var en del av min kultur. Jag visste att Jesus Kristus fanns, men jag var inte särskilt aktiv i min religion.

Några år senare mötte jag missionärer från Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Jag fick ett vittnesbörd om att evangeliet var sant och ingick ett förbund med Gud genom dopet – ett förbund att tjäna Gud, hålla hans bud och vara villig att ta på mig Jesu Kristi namn och alltid minnas honom.

En andlig hungersnöd

När jag först döptes gick det bra för mig i livet! Jag älskade Gud, Jesus Kristus och kyrkan. Jag älskade evangeliet så mycket att jag ville berätta om mina känslor för mina klasskamrater. Men när jag gjorde det möttes jag av motstånd. På grund av hur andra behandlade mig för min tros skull var jag tvungen att byta skola. Och jag behövde vandra stigen som en Kristi lärjunge mestadels ensam.

Jag klarade av detta ett tag. Jag umgicks med mina få vänner och missionärerna. Mitt vittnesbörd var starkt, men efter att jag hade tagit examen och flyttat till en ny stad var jag lite mer tveksam till att berätta om min tro på grund av mina tidigare negativa upplevelser.

Jag började fokusera mindre och mindre på evangeliet. Även om jag inte prioriterade evangeliet särskilt mycket under den här tiden förväntade jag mig ändå att Gud skulle ge mig en hjälpande hand med mina svårigheter. Men när välsignelserna jag förväntade mig inte kom bestämde jag mig för att jag inte ville vänta på hans vägledning längre.

Ett missat möte i kyrkan ledde till tre, vilket resulterade i månader då jag inte gick dit. Det ledde till att jag fattade små beslut som gick emot evangeliets normer, som så småningom ledde till en rad större val. Innan jag visste ordet av hade jag levt utanför kyrkan i fem år och hade aldrig känt mig så långt borta från Gud.

I bakhuvudet visste jag att jag hade ingått förbund, och jag hade fortfarande ett fragment av ett vittnesbörd. Men jag sköt bort de tankarna eftersom det kändes jobbigt att erkänna att jag inte levde efter evangeliet.

Så småningom nådde jag en brytpunkt då jag upplevde en andlig hungersnöd. Jag visste att jag behövde återvända till Gud – ingenting gav mig verklig lycka eller tillfredsställelse. Men resan tillbaka till honom tycktes för överväldigande för att påbörjas. Jag ville vara den person jag var för fem år sedan, den som hade så stark tro, men jag kände mig vilsen.

Jag undrade om det ens fanns en väg tillbaka.

Vägen tillbaka

Till slut fattade jag mod och agerade. Det verkade så svårt att gå vägen tillbaka ensam, men jag kom ihåg att jag inte var ensam. Som det står i 5 Moseboken 31:6: ”Var starka och frimodiga, var inte rädda eller förskräckta … för Herren din Gud går själv med dig. Han ska inte lämna dig eller överge dig.”

Så fort jag bestämde mig för att vända mig till Jesus Kristus igen fortsatte underverk att vägleda mig tillbaka till förbundsstigen. På grund av de förbund vi ingår med Gud hedrar och förnyar han dessa förbund med oss om vi väljer att återvända till honom och omvända oss med ett uppriktigt hjärta.

Mina små men avsiktliga omvändelsehandlingar hjälpte mig att finna förnyelse genom Jesus Kristus. Och genom att studera orden i min patriarkaliska välsignelse, be till min Fader i himlen och göra de där enkla sakerna som för oss närmare Kristus, fick jag tillit till att Frälsaren förändrade mig till det bättre.

Som äldste Dale G. Renlund nyligen sa: ”När du går längs förbundsstigen, från dopet till templet och genom hela livet, lovar jag dig kraft att gå emot det naturliga världsliga flödet – kraft att lära, kraft att omvända dig och bli heliggjord, och kraft att finna hopp, lindring och till och med glädje när du står inför livets utmaningar.”

Som någon som föll bort från förbundsstigen och senare återvände kan jag vittna om att detta är sant.

Om det känns som om du är för långt borta från evangeliet för att kunna återvända, så är du inte det! Jag kände mig också vilsen, men om du fokuserar på Jesus Kristus så vägleder han dig.

Allt du behöver göra är att lita på honom.

Skriv ut