Kapitel 11

Att leva förutseende: Tillämpa principerna om oberoende och beredskap

Att leva klokt och förutseende är en livsstil som bygger upp karaktären och utökar vårt timliga, sociala, känslomässiga och andliga välbefinnande.

Spencer W Kimballs liv och verksamhet

Som ett ungt par visste Spencer W Kimball och hans hustru Camilla ”att de inte var rika. Men de hade arbete och duglighet. De visste hur de skulle handha sina pengar, leva inom sina tillgångar och spara för framtiden”¹.

Paret Kimball levde under tider av vidsträckta ekonomiska svårigheter — första världskriget (1914–1918), den stora ekonomiska depressionen (1929–1939) och andra världskriget (1939–1945). President Kimball drog följande slutsats av dessa prövningar: ”Vad jag har sett med mina egna ögon gör mig rädd för att inte göra vad jag kan för att skydda mig mot katastrofer”².

Bland de ting han såg var hur andra kämpade: ”Ända sedan jag var liten har jag hört bröderna säga: ’Gör er skuldfria och håll er skuldfria.’ Under några år arbetade jag inom bankväsendet och fick då se den fruktansvärda situation som många människor hamnat i därför att de nonchalerat detta viktiga råd.”

Förutom sitt bankarbete förde Spencer räkenskapsböcker för några av de lokala butikerna. ”Något som chockerade mig var att i böckerna finna räkenskaperna för många av de personer i samhället som jag kände. Jag kände dem. Jag visste ungefärligen vilken inkomst de hade och sedan såg jag hur pengar rann igenom deras fingrar. Med andra ord: ’Jag såg att de köpte sina kläder, sina skor, allting de hade på kredit.’

Och jag fann att det var min plikt att skriva deras faktura i slutet av varje månad. Och många av dem kunde inte betala i slutet av månaden. De kunde inte ens betala avbetalningarna som var uppgjorda åt dem. Och eftersom jag var uppvuxen i ett hem som tog hand om sina medel kunde jag inte förstå det. Jag kunde förstå hur en person kunde ta lån för att köpa ett hem eller kanske till och med ta lån för att köpa en bil. Men jag kunde aldrig helt förstå hur någon kunde bära kläder som de inte ägde. Eller äta mat som de var tvungna att köpa ’på kredit’.”³

I sina lärdomar tog president Kimball inte bara upp ekonomiska ämnen utan också andra frågor som har att göra med att leva förutseende, till exempel personligt ansvar, arbete, egen matproduktion och hemförråd. Han sade: ”Låt oss praktisera principerna om den enskildes och familjens beredskap i vårt dagliga liv. ’Om I ären beredda skolen I icke frukta.’ (L&F 38:30)”⁴

Spencer W Kimballs lärdomar

Vi är ansvariga för vårt eget sociala, känslomässiga, andliga, fysiska och ekonomiska välbefinnande.

Kyrkan och dess medlemmar är befallda av Herren att vara självständiga och oberoende. (Se L&F 78:13–14.)

Ansvaret för varje persons sociala, känslomässiga, andliga, fysiska eller ekonomiska välfärd vilar först och främst på honom själv, för det andra på hans familj och för det tredje på kyrkan — om han är en trofast medlem.

Ingen sann sista dagars helig vill, så länge han är fysiskt eller känslomässigt i stånd till att försörja sig, frivilligt flytta bördan av sin egen eller sin familjs välfärd på någon annan. Under inspiration från Herren och med sitt eget arbete vill han så länge han kan, försörja sig själv och sin familj med livets andliga och timliga förnödenheter. (Se 1 Tim 5:8.)⁵

När vi reser och besöker människorna över hela jorden inser vi vårt folks stora timliga behov. Och när vi längtar efter att hjälpa dem förstår vi hur ytterst viktigt det är att de lär sig denna stora läxa: i andligt avseende når vi som högst när vi besegrar köttet. Vi bygger upp karaktärer när vi uppmuntrar vederbörande att ta hand om sina egna behov⁶.

Inga filosofier, ursäkter eller bortförklaringar kommer någonsin att ändra det fundamentala behovet av självständighet. Det är så därför att:

”All sanning och all intelligens har självständig handlingskraft i den sfär, vari Gud har satt dem. Annars finns det ingen tillvaro.” (L&F 93:30) Herren förklarar att däri ligger ”människans handlingsfrihet” (L&F 93:31), och med denna handlingsfrihet kommer ansvar för sig själv. Med denna handlingsfrihet kan vi höja oss till härlighet eller falla i fördömelse. Må vi enskilt och kollektivt alltid vara självständiga. Detta är vårt arv och vår skyldighet⁷.

Vi har kraftigt betonat personlig beredskap och familjeberedskap. Jag hoppas att varje medlem i kyrkan ger ett passande gensvar på undervisningen. Jag hoppas också att vi förstår och betonar det positiva och inte det negativa. Jag tycker om Hjälpföreningens sätt att undervisa om den enskildes och familjens beredskap som ”förtänksamt leverne”. Detta innebär en hushållning [klokt handhavande] av våra resurser, en vis planering av ekonomin, full omsorg om den personliga hälsan och till-räcklig förberedelse för utbildning och yrkesutveckling, och samtidigt ge lämplig uppmärksamhet åt såväl produktion [av mat] och lagring i hemmet såväl som utveckling av känslomässig styrka⁸.

Vi har fått rådet att producera egen mat och bygga upp ett hemförråd.

Herren har manat sitt folk att spara för sämre tider, förbereda sig för svåra tider och lägga undan åt nödsituationer, ett årsför-råd eller mer av livets nödtorft så att när floden kommer, jordbävningen, hungersnöden, orkanen, livets stormar, så kan vår familj klara sig igenom de mörka dagarna⁹.

Vi uppmuntrar er att odla alla grönsaker och all frukt som ni rimligen kan på er egen mark. Bärbuskar, vindruvor, fruktträd — plantera dem om de passar i ert klimat. Odla grönsaker på er egen mark och ät dem. Till och med de som bor i lägenheter kan för det mesta odla lite i krukor. Utrön det bästa sättet att producera er egen mat. Ansa och sköt era trädgårdar och gör dem både vackra och fruktbara. Om ni har barn i hemmet bör ni också låta dem delta i detta arbete, genom att ge dem uppgifter¹⁰.

Jag hoppas att vi förstår att en trädgård … kan vara till stor nytta när det gäller att minska matkostnaderna och ge oss goda färska frukter och grönsaker, men att den ger mycket mer än detta. Vem kan mäta värdet av den där speciella pratstunden mellan dotter och pappa när de rensar ogräs eller vattnar i trädgården? Hur bedömer vi det goda som uppkommer genom såddens och odlandets uppenbara lektioner och skördens eviga lag? Och hur mäter vi familjens samhörighet och samarbete som måste åtfölja en framgångsrik konservering? Ja, vi lägger våra resurser på lager, men kanske ännu bättre är de lektioner ur livet som vi lär oss när vi lever förtänksamt¹¹.

Vi uppmuntrar familjerna att ha detta årsförråd till hands och vi säger om och om igen, och upprepar ständigt Herrens ord då han säger: ”Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’, när ni inte gör vad jag säger?” [Luk 6:46] Hur tomt är det inte då de sätter sin så kallade andlighet i verksamhet och ropar på honom med hans viktiga namn, men underlåter att göra det han säger¹².

När vi blir mer välbärgade och vårt bankkonto stiger kommer en känsla av trygghet till oss och vi känner ibland att vi inte behöver det förråd som bröderna föreslagit … Vi måste komma ihåg att förhållanden kan ändras och att ett årsförråd av grundläggande förnödenheter kan komma att bli mycket uppskattat av oss eller andra. Så vi gör klokt i att lyssna till det som vi blivit tillsagda och följa det till punkt och pricka¹³.

Vi bör arbeta för det vi får.

Jag tror att människorna bör hjälpa sig själva under alla faser av sitt liv. De bör plöja, plantera, odla och skörda och inte förvänta sig att deras tro skänker dem bröd¹⁴.

Arbete är en andlig nödvändighet likaväl som en ekonomisk nödvändighet¹⁵.

Arbete medför lycka, självaktning och framgång. Det är det medel varigenom allting fullbordas, det är motsatsen till lättja. Vi är befallda att arbeta. (Se 1 Mos 3:19.) Att försöka uppnå vår timliga, sociala, känslomässiga eller andliga välfärd genom allmosor är ett brott mot den gudomliga befallningen att vi ska arbeta för det vi får¹⁶.

Vi kan inte alltför ofta bli påminda om att kyrkans välfärdsbistånd är i grunden andligt och att dessa andliga rötter skulle förtvina om vi någonsin tillät något sådant som en understödsfilosofi att komma in i vårt välfärdsprogram. Alla som får hjälp kan göra någonting. Låt oss följa kyrkans ordning i detta avseende och se till att alla som får ger av sig själva i gengäld. Må vi vara på vår vakt emot att acceptera världsliga ersättningar för planen att ta hand om Herrens fattiga på hans eget sätt¹⁷.

Herrens sätt bygger upp personlig självaktning och utvecklar och botar den enskildes värdighet, medan världens sätt trycker ner den enskildes syn på sig själv och orsakar djup förbittring.

Herrens sätt får den enskilde att påskynda sina ansträngningar att på nytt bli ekonomiskt oberoende, även om han har tillfälliga behov, på grund av speciella omständigheter, att få hjälp och bistånd. Världens sätt fördjupar den enskildes beroende av välfärdsprogram och har en tendens att få honom att kräva mer i stället för att uppmuntra honom att återvända till ekonomiskt oberoende.

Herrens sätt hjälper våra medlemmar att själva få ett vittnesbörd om arbetets evangelium. För arbete liksom produktivitet är viktigt för mänsklig lycka. Världens sätt lägger emellertid större och större betoning på ledig tid och på att undvika arbete¹⁸.

Det är rätt att arbeta. Varje man, kvinna och barn bör arbeta. Även små barn bör lära sig att dra sitt strå till stacken, att hjälpa till med hushållsarbetet och trädgårdsarbetet, att plantera trädgårdar, plantera träd, plocka frukt och göra allting som behöver utföras, eftersom det bygger upp deras karaktär och stärker deras tro och karaktär.

Vi vill att ni föräldrar ska skapa arbetstillfällen åt era barn. Insistera på att de gör sina skolläxor. Låt dem inte leka hela tiden. Det finns en tid för lek, en tid för arbete och en tid för studier. Förvissa dig om att dina barn växer upp på det sätt som du vet att de borde växa upp på.¹⁹

Arbete bör vara den förhärskande principen i våra kyrkomedlemmars liv. (Se L&F 42:42; 75:29; 68:30–32; 56:17.)²⁰

Vi kan bli ekonomiskt oberoende genom att spara, undvika skulder och leva inom våra tillgångar.

Är du beredd på och försäkrad mot död, sjukdom eller en långvarig, förlamande sjukdom för familjeförsörjaren? Hur länge klarar ni er om inkomsten upphör? Vilka reserver har ni? Hur länge klarar ni av era många avbetalningar på hem, bil, redskap, hushållsmaskiner? …

Den första reaktionen är: Vi klarar inte av det. Det är knappt vi klarar oss fastän vi utnyttjar varje krona av inkomsten varje månad … Om du knappt kan klara dig när din lön blir allt större, har en god anställning, är frisk, produktiv eller ung, hur kan du då klara av den nödsituation som uppstår när du blir arbetslös, sjuk eller när andra oförutsedda problem uppstår?²¹

Du ska inte spendera allt du tjänar. Pengar måste läggas åt sidan för mission och för dina barns utbildning. De kan ta på sig uppgifter och ta små arbeten varigenom de också kan hjälpa till med att spara dessa pengar, och istället för att spendera dessa små tillgångar kan de spara dem för dessa stora mål. Det innebär att dagens föräldrar kanske måste klara sig utan mycket av det som de skulle vilja ha, men i morgon kommer skörden²².

Undvik skulder … Idag tycks allting uppmuntra skulder. ”Skaffa kontokort och köp allting på kredit.” Man uppmuntras till det. Men sanningen är att vi inte behöver det för att leva²³.

Vi undrar vad vårt folk ska göra om de har använt hela sin inkomst och mer därtill. Om arbete och inkomst skulle minska, hur går det då? Lever ni över era tillgångar? Är ni skyldiga mer än ni kan betala om tiderna skulle bli dåliga? Är er buffert stark nog att ni kan ta en stöt?²⁴

Planera och arbeta på det sätt som tillåter er att vara lyckliga, även om ni får klara er utan vissa ting som under tider av överflöd tycks ha varit tillgängliga för er. Lev på det ni förtjänar och sätt er aldrig i skuld … Köp det väsentliga klokt och med omtanke. Sträva efter att spara en del av det ni förtjänar. Förväxla inte önskningar med grundläggande behov²⁵.

Låt oss som personer, familjer och som församlingar och stavar lära oss leva inom våra tillgångar. Det finns styrka och frälsning i denna princip. Någon har sagt att vi är rika i proportion till det vi kan klara oss utan. Som familjer och som kyrka kan vi och bör skaffa det som är verkligt nödvändigt för vårt folk. Vi måste emellertid vara försiktiga så att vi inte går utöver det som behövs för våra avsikter och som inte är direkt relaterade till våra familjers välfärd och kyrkans grundläggande mission²⁶.

Beredskap är en livsstil som är sin egen belöning.

Beredskap, korrekt genomförd, är ett sätt att leva, inte ett plötsligt, spektakulärt program²⁷.

Vi [kan] tala om alla beståndsdelarna i den enskildes och familjens beredskap, inte i relation till katastrofer eller olyckor, utan när det gäller att utveckla en livsstil som är sin egen belöning på en vardaglig nivå.

Låt oss göra sådant därför att det är rätt, därför att det är tillfredsställande och därför att vi lyder Herrens råd. Med en sådan blir vi förberedda på de flesta eventualiteter, och Herren ger oss framgång och tröst. Det är sant att svåra tider skall komma — för Herren har förutsagt det — och Sions stavar är ”till försvar och såsom en tillflykt undan stormen”. (L&F 115:6) Men om vi lever vist och förtänksamt, kommer vi att vara lika trygga som om vi befunne oss i hans handflata²⁸.

Förslag till studier och diskussion

Fundera över dessa tankar när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. För ytterligare hjälp, se sidorna V–IX.

Med utgångspunkt i att ditt liv är knutet till familj, vänner, kyrka och samhället, vad tror du det innebär att vara självständig och oberoende? (Se s 117–118.)
President Kimball lärde att ”socialt, känslomässigt, andligt, fysiskt och ekonomiskt välbefinnande” är beståndsdelar i ett förutseende leverne. (Se s 117.) Vilket samband finns det mellan andligt välbefinnande och de andra beståndsdelarna?
När du studerar avsnittet som börjar på sidan 118, fundera då över hur väl förberedd du är för ”livets stormar”. Hur kan vi bli bättre förberedda?
Vilka fördelar kan en trädgård föra med sig till en familj förutom att bidra med mat? (Se s 118-119.)
President Kimball sade att ”arbete är en andlig nödvändighet” (s 119). Vilken andlig nytta har du haft av att arbeta? På vilka sätt kan vi hjälpa våra barn att lära sig arbetets betydelse?
Vad anser du är skillnaden mellan en önskan och ett behov? Vilken inställning kan hjälpa oss att kontrollera våra önskningar? (Några exempel finns på sidorna 121–122 och i berättelserna på sidorna 115–118.) Vilka fördelar finns det med att ha en budget? Hur kan vi få hjälp med att budgetera våra resurser?
Läs avsnittet som börjar på sidan 122. På vilka sätt hjälper det dig dagligen att vara förberedd?

Skriftställen som hör till detta ämne: 1 Mosebok 41:14–57; 2 Nephi 5:17; L&F 29:8–11