Kapitel 23

Hjordens herdar

Det ligger trygghet i att följa profeten och andra ledare i kyrkan.

Spencer W Kimballs liv och verksamhet

President Spencer W Kimball undervisade ofta om betydelsen av att stödja sina lokala ledare och kyrkans generalämbetsmän. Under prästadömsmötet på generalkonferensen i april 1978 erinrade han sig vad han kände i sin ungdom för varje man som verkade som hans biskop: ”Vi hade alltid en bra biskop. Vi älskade honom alltid. Där var biskop Zundel och biskop Moody och biskop Tyler och biskop Wilkins. Jag älskade alla mina biskopar. Jag hoppas alla mina unga bröder älskar sina biskopar så som jag gjorde”¹.

I ett annat tal sade han: ”Jag minns hur jag kom till det här tabernaklet [i Salt Lake City] som ung pojke från Arizona tillsammans med min far för att vara med på generalkonferensen. Jag tyckte det var så spännande att lyssna till alla brödernas tal … Jag tyckte mycket om det de sade och tog deras varningar på stort allvar redan som ung man. Dessa män är Guds profeter, på samma sätt som profeterna i Mormons bok och Bibeln”².

President Kimball uttryckte ofta uppskattning till medlemmarna för deras villighet att stödja honom och andra ledare i kyrkan: ”Överallt dit jag beger mig finner jag stor kärlek och vänlighet, och för detta är jag ödmjukt tacksam. Det är manna för min själ. Era böner och er kärlek stödjer mig. Herren hör era böner och välsignar mig och mina bröder med hälsa och styrka och leder oss i sitt rikes angelägenheter här på jorden. För detta är vi alla djupt tacksamma”³. Han talade också om den kärlek han och andra ledare i kyrkan hyste för de heliga: ”Vi älskar er och önskar att ni ska gå framåt och finna glädje och lycka, vilket vi vet endast kan ske genom att följa de förmaningar Gud ger genom sina profeter och ledare”⁴.

Spencer W Kimballs lärdomar

Herren leder sin kyrka genom gudomligt utsedda ledare.

Mästaren och Frälsaren, Herren Jesus Kristus själv, är den som i all sin härlighet och majestät leder denna kyrka. Han leder sitt rikes angelägenheter genom sina gudomligt utsedda och understödda profeter och apostlar⁵.

Jesu Kristi kyrkas angelägenheter handhas av kyrkans presidentskap och de tolv apostlarna med hjälp av ett stort antal ytterligare generalauktoriteter samt genom stavs- och missionspresidenter och biskoparna. Dessa män är hjordens herdar. Herren har satt dessa män att leda hans rike på jorden och har förlänat dem auktoritet och ansvar, var och en inom sitt område. Han har givit dessa män melkisedekska prästadömet, vilket är hans egen kraft och myndighet som delegerats till människorna. Han erkänner och bekräftar dessa utvalda och smorda tjänares handlingar⁶.

Det är mitt vittnesbörd till dig att ledarna i Jesu Kristi Kyrka är gudomlig kallade och avskilda till att liksom i andra tidsutdelningar leda genom profetians ande⁷.

Till varje medlem i denna kyrka har Herren gett ledare på tre nivåer: biskopen eller grenspresidenten, stavspresidenten eller missionspresidenten, och generalauktoriteterna. Dessa ledare är pålitliga. Även om de har begränsad kunskap, utbildning eller erfarenhet är de berättigade till Herrens uppenbarelser till sitt folk och de har kanalen öppen till Gud själv⁸.

Alltsedan korsfästelsen har tiotusentals män av Frälsaren kallats till ansvarsfulla ställningar. Av dessa har inte en enda varit fullkomlig, och ändå är alla kallade av Herren och måste uppehållas och stödjas av dem som vill vara Herrens lärjungar. Detta är enligt evangeliets sanna ande⁹.

Utvalda, godkända, ordinerade ledare beskyddar oss för ”människornas falska spel och list”. [Se Ef 4:14.] Man kan aldrig bli bedragen om man beskyddar sig mot förblindade eller illistiga vägledare genom att följa Anden och kyrkans vederbörliga ledare¹⁰.

Inga är mer angelägna än de bröder som står i ledningen för denna kyrka att ta emot sådan vägledning från Herren som är till nytta för människosläktet och människorna i kyrkan¹¹.

Jag vet att Herren har kontakt med sina profeter och att han uppenbarar sanningen till sina tjänare idag på samma sätt som till Adam, Abraham, Mose, Petrus, Joseph och många andra genom tiderna. Guds budskap om ljus och sanning ges till människan idag lika säkert som i någon annan tidsutdelning¹².

Profeter lär ut liknande budskap.

En del kanske undrar varför generalauktoriteterna talar om samma saker konferens efter konferens. Då jag studerar profeternas ord genom århundradena framstår deras mönster mycket klart. Vi försöker, med Almas ord, att ingiva människorna ”evig avsky för synd och orättfärdighet”. Vi predika ”omvändelse … samt tro på Herren Jesus Kristus”. (Alma 37:32, 33) Vi lovprisar ödmjukhet. Vi försöker lära människorna ”att motstå varje djävulens frestelse medelst sin tro på Herren Jesus Kristus”. (Alma 37:33) Vi lär vårt folk ”att aldrig tröttna av att göra gott”. (Alma 37:34)

Profeterna säger samma saker därför att vi möter i stort sett samma problem. Bröder och systrar, lösningarna på dessa problem har inte förändrats. Den fyr skulle vara missledande som gav olika signaler till de skepp som anlöpte hamnen. Den fjällguide skulle vara dålig som trots att han kände till en säker väg uppför en bergssluttning, tog den grupp som litade på honom uppför otillförlitliga och farliga stigar som ingen återvände ifrån¹³.

Kyrkans ledare kan inte, varje gång vi undervisar er, erbjuda en ny eller mer glamorös väg som leder tillbaka till vår himmelske Faders närhet. Vägen förblir densamma. Därför måste uppmuntran ofta ges om samma saker och varningar måste upprepas. Att en sanning upprepas gör inte denna sanning mindre viktig eller sann. Det är faktiskt tvärtom¹⁴.

Jag kan föreställa mig att om Herren själv stod på Oljeberget och om han undervisade människorna, skulle han i stort sett säga samma saker som har blivit sagt och kommer att sägas [på våra konferenser]. Jag kan föreställa mig att om han stod på Galileiska sjön med båtarna i vattnet och människorna stod runt omkring honom, att han skulle säga ungefär detsamma: att hålla Guds bud, att hålla oss obesmittade av världen, att leva efter varje befallning som Gud har gett oss. Detta är vad han skulle säga, och följaktligen är detta vad han säger idag genom sina tjänare¹⁵.

Profeter har ofta avvisats eller förkastas under sin egen livstid.

När världen har följt profeterna, har den gått framåt. När den har ignorerat dem, har resultatet blivit stagnation, slaveri och död¹⁶.

Till och med i kyrkan har vi många som har en benägenhet att pryda de döda profeternas gravar och i tankarna stena de levande. [Se Matt 23:29–30, 34.]¹⁷

Låt oss inte upprepa forna misstag. Otaliga nutida sekter tror på Abraham, Mose och Paulus, men vägrar tro på dagens profeter. Forna tiders människor kunde också godta tidigare profeter, men förkastade och fördömde sina samtida profeter¹⁸.

Många olika ursäkter har använts under seklernas lopp för att förkasta dessa gudomliga budbärare [de levande profeterna]. De har förnekats därför att profeten kommit från ett obetydligt ställe. ”Kan något gott komma från Nasaret?” (Joh 1:46) Jesus möttes också av frågan: ”Är det inte snickarens son?” (Matt 13:55) Oavsett hur har det bästa sättet att förkasta de heliga profeterna varit att finna en ursäkt, det spelar ingen roll hur falsk eller absurd, för att misskreditera mannen så att hans budskap också skulle misskrediteras. Profeter som inte var stora talare utan hade talsvårigheter, bedömdes som dumma. I stället för att lyssna till Paulus budskap var det många som såg till hans kroppsliga svagheter och betraktade hans ord lika föraktligt. [Se 2 Kor 10:10.] Kanske dömde de Paulus på grund av tonen i hans röst eller av hans sätt att tala i stället för att bry sig om de sanningar han uttalade …

Världens ting är så många och så lockande att till och med mycket goda människor lockas bort från att följa sanningen därför att de bryr sig för mycket om världsliga ting …

Ibland fäster människan sitt hjärta så starkt vid denna världens ting och ära att de inte kan lära den läxa som de allra mest behöver lära sig. Enkla sanningar förkastas ofta till förmån för människans mycket mindre krävande filosofier och detta är en annan orsak till att man förkastar profeterna …

De heliga profeterna har inte bara vägrat att följa felaktiga mänskliga trender, utan de har också påpekat dessa fel. Inte undra på att profeter aldrig har mötts med likgiltighet. Hur ofta har inte profeterna förkastats därför att dessa först förkastade felaktigheter i sitt eget samhälle …

Profeter har ett sätt att gissla det köttsliga sinnet. Alldeles för ofta betraktas de heliga profeterna med orätt som barska och angelägna att göra ett uttalande för att kunna säga: ”Vad var det jag sade.” De profeter jag känt är de mest kärleksfulla människor. Det är på grund av deras kärlek och redbarhet som de inte kan ändra Herrens budskap för att få människorna att känna sig väl till mods. De är för snälla för att vara så grymma. Jag är så tacksam för att profeterna inte traktar efter popularitet¹⁹.

Föräldrar ska lära sina barn att stödja och följa sina ledare i kyrkan.

Hur undervisar du dina barn om att älska kyrkans ledare? Om du ständigt uttalar dig positivt om grenspresidentskapet, distriktspresidentskapet, missionspresidentskapet och kyrkans presidentskap, kommer dina barn att känna kärlek till bröderna då de växer upp²⁰.

Vi ber för kyrkans ledare. Om barnen alltid i sina familjeböner och i sina privata böner kommer ihåg kyrkans ledare inför Herren, är det föga troligt att de någonsin kommer att avfalla …

De barn som ber för bröderna växer upp i kärlek till dem, talar väl om dem och hedrar och efterliknar dem. Det är mer sannolikt att de som dagligen hör hur kyrkans ledare omnämns med djup tillgivenhet i bönerna kommer att tro på de predikningar och förmaningar som kommer att höra.

När pojkar talar till Herren om sin biskop, är det troligt att de tar sina intervjuer med biskopen på större allvar, då avancemang inom prästadömet och missions- och tempelvälsignelser diskuteras. Och flickor får också en sund respekt för allt som sker i kyrkan då de ber för kyrkans ledare²¹.

De som följer kyrkans ledare finner trygghet.

Kyrkans medlemmar finner alltid trygghet då de noggrant följer instruktioner, förmaningar och vägledning från kyrkans ledare²².

De ledare som Herren har satt i sin kyrka utgör för dess folk en hamn, en tillflyktsort, en pollare. Ingen i denna kyrka kommer någonsin att gå särskilt långt på irrvägar om han eller hon troget håller sig till de ledare Herren placerat i sin kyrka. Denna kyrka kommer aldrig att gå vilse. De tolv apostlarnas kvorum kommer aldrig att leda er på avvägar. De har aldrig gjort det och kommer aldrig att göra det. Individer kan vackla, men aldrig någonsin kommer en majoritet i de tolvs råd att befinna sig på fel sida. Herren har utvalt dem. Han har gett dem särskilda ansvar. Och de människor som håller sig nära dem finner trygghet. Och omvänt, när någon börjar gå sin egen väg och motsätter sig ledarna, befinner han sig i allvarlig fara. Jag har inte sagt att de ledare som Herren utväljer nödvändigtvis är de mest lysande eller de mest välutbildade, men de är utvalda, och när de utvalts av Herren är de hans erkända ledare, och de människor som håller sig nära dem är trygga²³.

Om vi efterlever evangeliet och följer kyrkans ledares råd, välsignas vi med att undkomma många av de problem som hemsöker världen²⁴.

Låt oss hörsamma dem vi stöder som profeter och siare, liksom de övriga bröderna, som om vårt eviga liv berodde på det, för det gör det!²⁵

Förslag till studier och diskussion

Fundera över dessa tankar när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. För ytterligare hjälp, se sidorna V–IX.

Fundera över hur du har blivit välsignad i ditt liv då du har gett ditt stöd åt kyrkans ledare på de tre nivåer som president Kimball beskrev. (Se s 255.) Vilka upplevelser kommer du att tänka på?
Gå igenom avsnittet som börjar på sidan 255. Vilka är några budskap som ofta har upprepats på de sista generalkonferenserna?
Gå igenom det tredje och fjärde hela stycket på sidan 256. Varför tror du att en del människor finner det svårt att följa levande profeter? Vilka aktuella exempel kommer du att tänka på?
Vad kan vi göra för att uppmuntra barn och andra att respektera och följa kyrkans ledare? (På sidan 258 finns några exempel.)
Gå igenom sista avsnittet i kapitlet. Varför ligger det trygghet i att följa kyrkans ledares råd?

Skriftställen som hör till detta ämne: Efesierbrevet 2:19–20; 4:11–16; Helaman 13:24–29; L&F 1:14, 38; 21:4–6; 121:16–21