Kapitel 20

Kyrkans kvinnor

Rättfärdiga kvinnor som fullgör det oerhörda ansvar som getts dem av Gud är till stor välsignelse för sin familj, för kyrkan och för världen.

Spencer W Kimballs liv och verksamhet

Jag förundrar mig över den trofasthet som så många av våra systrar uppvisar och deras orubbliga hängivenhet för rättfärdighetens sak”, skrev president Spencer W Kimball. Han återgav sedan följande:

”Min egen underbara mors dagbok är en berättelse om tacksamhet över att under sin livstid ha fått tillfälle att tjäna. Hon var bara ledsen att hon inte kunde göra mer. Jag log då jag nyligen läste ett stycke från den 16 januari 1900. Hon verkade som första rådgivare i Hjälpföreningen i Thatcher i Arizona, och presidentskapet gick hem till en syster som på grund av ett sjukt barn inte haft möjlighet att utföra sitt sömnadsarbete. Mor tog med sig sin symaskin, lunch, sitt spädbarn och en barnstol och de började arbeta. Hon skrev att de den kvällen ’gjorde fyra förkläden, fyra par långbyxor och började på en skjorta till en av pojkarna’. De var tvungna att sluta klockan fyra på eftermiddagen för att gå på en begravning, så vi ’fick inte mer gjort än så’. Jag skulle ha imponerats av en sådan prestation i stället för att tänka att ’det var inte så mycket’.

Två dagar senare träffades Hjälpföreningen i vårt hem för ett arbetsmöte. ’Många kom’, skrev min mor, och ’fick en hel del gjort’. Efter detta arbetsmöte gick hon utan att klaga till ett kommittémöte.

Ett sådant hem föddes jag i, ett hem som leddes av en kvinna vars handlingar genomsyrades av tjänande. Det är den sortens hem min hustru har skapat. Det är den sortens hem som tusentals underbara kvinnor i kyrkan har skapat”¹.

President Kimball undervisade om hur betydelsefulla alla rättfärdiga kvinnor är i vår himmelske Faders plan för sina barn. Han sade: ”En dag, när hela historien om denna och tidigare tidshushållningar berättas, kommer den att vara fylld med berättelser om våra modiga kvinnor, om deras visdom och hängivenhet. Vi vet ju att precis som kvinnorna var de första vid Herren Jesu Kristi grav efter hans uppståndelse har våra rättfärdiga kvinnor så ofta varit instinktivt känsliga för sådant som haft evigt betydelse”².

Spencer W Kimballs lärdomar

Män och kvinnor har fått olika ansvar och ska arbeta tillsammans i ett kompanjonskap av jämlikhet och respekt.

Skrifterna och profeterna har lärt oss klart och tydligt att Gud, som är fullkomlig i sin rättvisa, ”inte gör skillnad på människor”. (Apg 10:34) … Vi hade full jämställdhet som hans andebarn. Vi har jämställdhet som mottagare av Guds fullkomliga kärlek till var och en av oss. Framlidne äldste John A Widtsoe skrev:

”Kvinnans plats i kyrkan är att vandra vid mannens sida, inte framför honom och inte heller bakom honom. I kyrkan råder det full jämställdhet mellan man och kvinna. Evangeliet … har givits av Herren till män och kvinnor i lika hög grad.” (Improvement Era, mar 1942, s 161)

Inom denna tillförsäkrade jämställdhet skiljer sig dock våra roller och uppgifter. Det finns eviga skillnader. Kvinnorna har givits många oerhörda ansvar såsom moderskap och systraskap och männen har givits det oerhörda ansvar som faderskap och prästadömet innebär. Dock är mannen intet utan kvinnan eller kvinnan utan mannen i Herren. (Se 1 Kor 11:11.) Både en rättfärdig man och en rättfärdig kvinna är en välsignelse för alla som kommer i beröring med dem.

Kom ihåg att i den värld vi befann oss i innan vi kom hit gavs trofasta kvinnor vissa uppgifter medan trofasta män förutordinerades till vissa prästadömsuppgifter. Trots att vi inte nu kommer ihåg omständigheterna, ändrar detta inte den härliga realiteten i det vi en gång gick med på.³

Ibland hör vi oroande rapporter om hur systrar behandlas. När detta händer, är det kanske ett resultat av okänslighet och tanklöshet, men så får det inte vara, bröder. Kvinnorna i denna kyrka har ett arbete att utföra, som trots att det är annorlunda, är lika viktigt som det vi gör. Detta arbete är i själva verket samma grundläggande arbete som vi är ombedda att utföra — trots att våra roller och uppgifter skiljer sig …

Våra systrar vill inte bli bortskämda eller nedlåtande behandlade. De vill bli respekterade och vördade som våra systrar och våra jämlika. Jag nämner alla dessa saker, mina bröder, inte därför att det jag ifrågasätter kyrkans lärdomar beträffande kvinnan, utan därför att vårt uppträdande i vissa situationer är av tvivelaktig kvalitet⁴.

Hjälpföreningen är Herrens organisation för kvinnor. Den kompletterar den utbildning som bröderna får genom prästadömet. Det finns en kraft i denna organisation som ännu inte utnyttjats tillfullo för att stärka hemmen i Sion och bygga upp Guds rike …

I sin visdom och nåd gjorde vår Fader männen och kvinnorna beroende av varandra för att tillfullo kunna uppfylla sin högsta potential. På grund av att de skiljer sig något åt i sin natur, kan de komplettera varandra. På grund av att de på många sätt liknar varandra, kan de förstå varandra. Låt inte någon avundas den andre för deras olikheter. Låt båda bedöma vad i dessa olikheter som ligger på ytan och vad som på ett vackert sätt skiljer dem båda åt och handla i enlighet därmed. Och må brödraskapet i prästadömet och systraskapet i Hjälpföreningen vara till välsignelse för samtliga medlemmar i denna underbara kyrka, allt eftersom vi hjälper varandra på vägen mot fullkomlighet⁵.

Gud har kallat kvinnor att hjälpa till med att berika, beskydda och bevara hem och familj.

Att vara en rättfärdig kvinna är något härligt i varje tidsålder. Att vara en rättfärdig kvinna i jordens slutskede, före vår Frälsares andra ankomst, är en särskilt ädel kallelse. Den rättfärdiga kvinnans styrka och inflytande i dag kan vara tiofaldigt mot vad det kan vara under lugnare tider. Hon har satts här för att hjälpa till med att berika, skydda och bevara hemmet — vilket är samhällets ädlaste grundinstitution. Andra institutioner i samhället kan vackla och till och med falla, men den rättfärdiga kvinnan kan hjälpa till att rädda hemmet, vilket kan vara den sista och enda fristaden som en del av oss känner till mitt i livets stormar och strävanden⁶.

Man läser tidningarna, man tittar på TV, man lyssnar på radio, man läser böcker och tidskrifter, och mycket av det som strömmar in i vårt medvetande har för avsikt att leda oss vilse … Något av det som vi får höra i dessa dagar är: Det är inte nödvändigt att gifta sig. Det är inte nödvändigt att gifta sig för att få barn. Det är inte nödvändigt att ha barn. Man kan njuta av alla världsliga nöjen utan dessa skyldigheter och ansvar … Det finns [många] sätt att få denna löst hållna, så kallade frihet. De talar om för er att ni är kedjade vid era hem, till era makar, till era barn, till ert hushållsarbete. De talar och skriver till er om en frihet som de inte vet någonting om …

Eva, så nyligen från den eviga tronen, tycktes förstå meningen med livet, för hon var lycklig — lycklig! — att hon hade ätit av den förbjudna frukten … Vår älskade moder Eva påbörjade det mänskliga släktet med glädje, hon ville ha barn, lycklig över den glädje som de skulle bringa henne, villig att ta på sig de problem som hör ihop med en familj, men också glädjeämnena …

Modern har en helig roll. Hon är kompanjon till Gud, såväl som till sin egen make, för det första genom att föda Herrens andebarn och därefter fostra dessa barn så att de vill tjäna Herren och hålla hans bud … Moderskap [är] en helig kallelse, en helgad hängivenhet att verkställa Herrens plan, en hängiven kärlek till att fostra och vårda och till kropp, sinne och ande ge näring åt dem som höll sitt första tillstånd och som kom till denna jord för sitt andra tillstånd, för att få kunskap och bli prövade och arbeta mot gudaskap⁷.

Alltför många kvinnor tillbringar sin tid med att delta i sällskapslivet, med att engagera sig i politiska aktiviteter, i det offentligas tjänst, när de borde vara hemma för att undervisa och ta emot och älska sina barn så att de blir trygga⁸.

Ingen större heder kan ges till en kvinna än att hjälpa till med [Guds] gudomliga plan. Jag vill förbehållslöst säga att en kvinna inte finner någon större tillfredsställelse, glädje och frid, och ger inget större bidrag till människosläktet än genom att vara en klok och värdig kvinna och uppfostra goda barn⁹.

Herren har utlovat det eviga familjelivets välsignelser till alla trofasta kvinnor.

Somliga av er har förlorat er make genom dödsfall, andra genom skilsmässa. Somliga av er har ännu inte fått det stora privilegiet att gifta er. Men mätt med evighetens mått skall saknaden av dessa välsignelser ”vara endast ett ögonblick”. (Se L&F 121:7.) …

Kom också ihåg då vi tänker på familjelivets härlighet och betydelse att vi alla tillhör vår himmelske Faders eviga familj.

Var också förvissade om att alla trofasta systrar, som utan egen förskyllan gått miste om förmånen att under sitt andra tillstånd bli beseglade till en värdig man, ska få denna välsignelse i evigheten. I stunder då ni känner en värkande längtan efter den gemenskap och den ömhet som tillhör familjelivet på jorden, vet då att vår Fader i himmelen är medveten om er plåga och att han en dag skall välsigna er mer än ni kan uttrycka.

För att bli prövade krävs det ibland att vi tillfälligt berövas saker och ting, men rättfärdiga kvinnor och män kommer en dag att få allt — tänk på det, systrar — allt det som vår Fader har! Det är inte bara värt att vänta på, det är också värt att leva för!

Under tiden behöver man inte vara gift eller mor för att hålla de två första stora buden, att älska Gud och medmänniskorna. Jesus sade ju att på dessa hänger hela lagen och profeterna¹⁰.

De av er som inte nu erfar kvinnans traditionella roll, inte genom val utan av anledningar som ligger bortom er kontroll, kan ändå göra så mycket för att hjälpa andra¹¹.

Varje kvinna bör sträva efter att uppfylla sina gudomliga möjligheter.

Vi gläds åt och förundras över det rätta utvecklandet av och uttrycken för våra systrars många talanger¹².

Vi uppmuntrar alla våra systrar att utnyttja sina möjligheter att ta emot ljus och kunskap i skolan, genom personliga studier och i Hjälpföreningen¹³.

Ni unga kvinnor kan sätta upp mål som ni måste anstränga er för att uppnå. Fortsätt att sträva efter dem. Be och var ödmjuka när det gäller att söka visdom och kunskap. Ni har kommit till den tid i ert liv då ni bör studera och förbereda er. Lär er allt ni kan. Tillväxt kommer av att ni sätter era mål högt och siktar mot stjärnorna¹⁴.

Varje flicka, och jag säger varje flicka, bör förbereda sig för äktenskap och för ansvaret i ett hem. Det läser ni inte i dagens tidningar, men det är inte desto mindre sant. Hon bör uppmuntras att vara stolt över att förbereda sig för det sanna kvinnliga tjänandet. Hon bör bli skicklig på sådant som är nyttigt och berikande för familjelivet. Hon bör utveckla sina talanger, stärka sin kunskap och sitt vittnesbörd om evangeliet och vara ivrig att tjäna andra. En del flickor kan kallas att på heltidsmission, och alla får tillfälle att bli verkligt nyttiga i Guds rike, om de förbereder sig … Vi vill att våra kvinnor ska vara välutbildade, för barn kanske inte återhämtar sig från sina mödrars bristande kunskap¹⁵.

Vi önskar … att ni skall skaffa er den utbildning som gör er lämplig för evigheten liksom för ett fullödigt tjänande i dödligheten. Förutom de grundläggande och viktiga färdigheter som hör ihop med detta att skapa ett hem finns det andra färdigheter som med fördel kan odlas och som ökar den nytta ni kan göra i hemmet, kyrkan och samhället.

Jag vill upprepa att ni måste vara kloka i de val ni gör, men vi önskar inte att kvinnorna i kyrkan skall vara okunniga, ineffektiva eller onyttiga. Ni blir bättre mödrar och hustrur, både i det här livet och i evigheten, om ni finslipar de färdigheter ni givits och använder de talanger som Gud välsignat er med¹⁶.

Vi vill att våra systrar ska få allting som är gott. Vi tror på att ha alla dessa välsignelser —- kultur, förfining, utbildning, kunskap, fullkomning — så att mödrarna till våra barn ska kunna uppfostra dem i och lära dem rättfärdighet¹⁷.

Jag [vill] åter betona det djupa behov varje kvinna har av att studera skrifterna. Vi vill att våra hem skall vara välsignade med systrar som är kunniga i skrifterna — vare sig ni är ensamstående eller gifta, unga eller gamla, änkor eller med familjen omkring er.

Oavsett era speciella omständigheter kommer ni, då ni blir mer och mer bekanta med skrifternas sanningar, att bli mer och mer effektiva när det gäller att hålla det andra stora budet, att älska nästan som sig själv. Bli lärda i skrifterna, inte för att trycka ner andra, utan för att bygga upp dem! Vem har när allt kommer omkring större behov av att ”uppskatta” evangeliets sanningar (som man kan vända sig till i stunder av nöd) än kvinnor och mödrar som gör så mycken fostran och undervisning?

Sök att bli framstående i alla rättfärdiga ansträngningar och i alla aspekter av livet.

Kom ihåg, kära systrar, att de eviga välsignelser som ni får genom medlemskapet i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är långt, långt större än någon annan välsignelse som ni har möjlighet att erhålla. Ni kan inte få något större erkännande i denna värld än att vara känd som en kvinna av Gud. Ingen högre status kan ges dig än att vara en Guds dotter som upplever sant systraskap, hustruskap och moderskap eller andra uppgifter som har ett gott inflytande på andra människor …

Ni [behöver] alla djupt insupa evangeliets sanningar om er individuella identitets eviga natur samt om det unika i er personlighet. Ni behöver mer och mer känna den fullkomliga kärlek som vår himmelske Fader hyser till er och varsebli det värde han sätter på er som individ. Tänk på dessa stora sanningar mitt i den oro ni kan känna som individ, i synnerhet i sådana ögonblick då ni annars skulle undra och vara rådlösa …

Det finns inga större och härligare löften givna till kvinnor än de som kommer genom Jesu Kristi evangelium [och kyrka]. Var annars kan ni få veta vilka ni verkligen är? Var annars kan ni få de nödvändiga förklaringarna och försäkringarna om livets natur? Från vilka andra källor kan ni få veta något om er identitet och unika personlighet? Från vem annars kan ni få lära er om vår himmelske Faders härliga plan för vår lycka?¹⁸

Rättfärdiga kvinnor kan utföra mycket gott i världen och Guds rike.

Det har aldrig funnits en tidpunkt i världen då kvinnans roll varit mer förvirrad. Det har aldrig funnits en tidpunkt i kyrkan då kvinnor kunnat göra mer för att visa vad deras sanna roll i världen kan och borde vara. Det inflytande som kvinnor och mödrar har på vår värld är högst betydelsefullt. Tanken att ”den hand som gungar vaggan styr världen” är mer uppenbar idag än någonsin tidigare¹⁹.

Hur enastående är det inte att de sista dagars heliga kvinnorna fått de upphöjda uppgifter de givits av vår Fader i himmelen, i synnerhet de av er som fått privilegiet att födas i denna del av den sista tidsutdelningen. Låt andra kvinnor obekymrat eftersträva … sina själviska intressen. Ni kan utgöra ett välbehövligt inflytande av kärlek och sanning och rättfärdighet på denna planet …

Får jag … kära systrar, föreslå er något som inte sagts tidigare eller åtminstone inte på det här sättet. En stor del av den kraftiga tillväxt som skall äga rum i kyrkan i de sista dagarna beror på att många av de goda kvinnorna i världen (hos vilka det ofta finns en sådan inre känsla av andlighet) skall dras till kyrkan i stora skaror. Detta kommer att ske i sådan utsträckning att kvinnorna i kyrkan återspeglar rättfärdighet i sitt liv, i sådan grad att kvinnorna betraktas som annorlunda, på ett lyckligt sätt, än kvinnorna i världen … Sålunda skall det bli så att de kvinnliga medlemmarna i kyrkan skall utgöra en betydande kraft både när det gäller den siffermässiga och den andliga tillväxten i kyrkan i den sista tiden …

Vi älskar er systrar. Vi hyser förtroende för er. Vi gläds åt er hängivenhet. Vi värms av er närvaro … i denna del av denna tidsutdelning i vilken era talanger och er andliga styrka så desperat behövs²⁰.

Förslag till studier och diskussion

Fundera över dessa tankar när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. För ytterligare hjälp, se sidorna V–IX.

Gå igenom berättelsen på sidan 216-217 och första stycket på sidan 217. Vilka inspirerande berättelser kommer du att tänka på om kvinnor i din familj och i kyrkan?
Studera det tredje hela stycket på sidan 219. Hur kan män och kvinnor hjälpa varandra, med tanke på att de har olika natur och ansvar? Hur bör de arbeta som ett kompanjonskap i familjen? i kyrkan?
Varför är det en särskilt viktig och ”ädel kallelse” att vara en rättfärdig kvinna idag? (s 219) Hur försöker världen avleda kvinnor från denna kallelse? Hur kan vi hjälpa unga män och unga kvinnor att uppskatta denna ädla kallelse?
Gå igenom det andra och tredje stycket på sidan 221 och de första fyra styckena på sidan 222 och fundera över vad dessa lärdomar säger om vår himmelske Faders kärlek till alla sina barn.
Hur kan kyrkans kvinnor uppfylla sina gudomliga möjligheter? (Se s 222–224.) Hur kan kyrkans män stödja kyrkans kvinnor i deras arbete? (Se s 217–219.)
Läs stycket som börjar på sidan 225. Vad gör intryck på dig i detta uttalande? Hur uppfylls denna profetia om kyrkans tillväxt idag?

Skriftställen som hör till detta ämne: Ordspråksboken 31:10–31; Efesierbrevet 5:22–29; Alma 56:41–48; L&F 25:1, 5–10; Moses 3:18, 21–25