Evangelieklassiker
Enighet
Ett av Jesu Kristi evangeliums centrala teman är enighet. Skrifterna lär att jämlikhet och enighet bör råda bland kyrkans medlemmar.
Du minns att kvällen när den sista måltiden hölls, när Frälsaren träffade sina apostlar, bad han dem att vara ett med honom, som han var ett med Fadern. Han bad inte bara för dem ”utan också för dem som genom deras ord kommer att tro på [honom].
Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig” (Joh 17:20–21).
Målet har alltid varit enighet och jämlikhet för medlemmarna i Kristi kyrka. Som exempel vill jag rikta er uppmärksamhet på berättelsen om Enok, hur han och hans folk uppnådde ett tillstånd av enighet när resten av världen låg i krig.
”Och en förbannelse gick ut över alla människor som stred mot Gud.
Och alltifrån den stunden var det krig och blodsutgjutelse bland dem, men Herren kom och bodde tillsammans med sitt folk och de levde i rättfärdighet.
Herrens fruktan var över alla nationer, så stor var den Herrens härlighet som var över hans folk. Och Herren välsignade landet …
Och Herren kallade sitt folk SION.” Varför? ”Eftersom de var av ett hjärta och ett sinne och levde i rättfärdighet, och det fanns inga fattiga bland dem” (Mose 7:15–18; kursivering tillagd).
Under sin jordiska verksamhet undervisade Jesus sina lärjungar om samma lära. Efter hans himmelsfärd ”uppfylldes alla av den helige Ande och predikade frimodigt Guds ord.
Skaran av dem som trodde var ett hjärta och en själ, och ingen enda kallade något av det han ägde för sitt, utan de hade allt gemensamt” (Apg 4:31–32).
”Och det hände sig i det trettio och sjätte året att allt folket blev omvänt till Herren i hela landet, både nephiter och lamaniter, och det fanns inga stridigheter eller ordstrider bland dem, och alla behandlade varandra rättvist.
Och de hade allting gemensamt ibland sig. Därför fanns det inga rika eller fattiga, bundna eller fria, utan de hade alla gjorts fria och var delaktiga i den himmelska gåvan” (4 Nephi 1:2–3; kursivering tillagd).
I dag är vi Kristi kyrka och Herren förväntar sig att vi uppnår samma enighet. Han har sagt till oss: ”Var ett, om ni inte är ett är ni inte mina” (L&F 38:27).
Vissa medlemmar tror att man kan vara i full samklang med evangeliets anda, njuta av full gemenskap i kyrkan och på samma gång stå i motsats till kyrkans ledare och de råd och den ledning de ger. En sådan hållning är helt inkonsekvent, eftersom denna kyrkas ledning inte endast kommer av det skrivna ordet utan också av fortlöpande uppenbarelse, och Herren ger den uppenbarelsen till kyrkan genom sin utvalda profet. Av detta följer att de som bekänner sig till evangeliet och som samtidigt kritiserar och vägrar följa profetens råd intar en oförsvarlig hållning. En sådan anda leder till avfall. Det är inget nytt. Det skedde under Jesu dagar och under profeten Joseph Smiths dagar.
Det är bra att minnas den stora lärdom Frälsaren gav nephiterna om ämnet när han påbörjade sin verksamhet bland dem. Han sade:
”Det skall inte förekomma några ordstrider ibland er som det hittills har gjort. Inte heller skall det finnas tvister ibland er om min lära så som hittills har varit fallet.
Ty sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som har en stridslysten ande är inte av mig utan av djävulen, som är fader till stridigheter, och han hetsar människornas hjärtan till att strida i vrede, den ene med den andre” (3 Nephi 11:28–29).
Det finns bara ett sätt vi kan vara eniga på, och det är genom att söka Herren och hans rättfärdighet (se 3 Nephi 13:33). Enighet kommer av att följa ljuset från ovan. Den kommer inte av förvirringen nedan. Människor litar till sin egen visdom och går sina egna vägar, men utan Herrens vägledning kan de inte leva i enighet. Inte heller kan de komma till någon enighet genom att följa oinspirerade människor.
Vägen till enighet för oss är att lära oss Herrens vilja och sedan göra den. Det kommer inte att finnas någon enighet och frid på jorden förrän denna grundläggande princip förstås och följs. Kyrkans makt att göra gott i världen beror på i vilken grad vi, dess medlemmar, följer denna princip.
Den största orsaken till världens bekymmer i dag är att människor inte söker efter att få veta Herrens vilja och sedan utföra den. I stället försöker de lösa sina problem med sin egen visdom och på sitt eget sätt. I första kapitlet av Läran och förbunden, vilken Herren uppenbarade som förordet till boken med hans befallningar, påpekade Herren detta och markerade att det var en av orsakerna till de katastrofer som han förutsåg skulle drabba jordens invånare. Lyssna på denna genljudande förkunnelse:
”De har avvikit från mina förordningar och har brutit mitt eviga förbund.
De söker inte Herren för att upprätta hans rättfärdighet, utan var och en går sin egen väg” (L&F 1:15–16).
Bröder och systrar, förlita er inte på människors råd, inte heller på köttslig arm (se L&F 1:19), utan sök Herren för att upprätta hans rättfärdighet (se L&F 1:16).
Vi som tillhör denna kyrka kan komma till en enighet som ger oss styrka bortom något vi tidigare upplevt om vi får större kunskap om evangeliets principer och blir eniga i fråga om våra tolkningar av nuvarande tillstånd och trender i världen. Vi kan göra detta genom att andaktsfullt studera Herrens ord, inklusive det som getts oss genom den levande profeten.
Det är så vi kommer till enighet. Om vi studerar Herrens ord så som det kommer till oss genom standardverken och genom de levande profeternas instruktioner och inte förhärdar vårt hjärta utan ödmjukar oss och utvecklar en verklig önskan att förstå hur det ska tillämpas på oss i våra egna unika omständigheter, och sedan ber till Herren i tro, med tro på att vi ska få (se L&F 18:18), och hela tiden trofast håller Herrens bud, kommer säkerligen vägen vi ska följa att kungöras för oss, och vi kommer att kunna möta världen som en stark enhet.
Vi behöver sannerligen denna enighet och denna styrka i den tid vi lever i. Vi har en stor möjlighet, möjligheten att höja oss mot himlen, att åtnjuta evangeliets anda som aldrig förr. Vi kan göra det genom att utveckla den enighet bland oss som det celestiala rikets lagar kräver …
Det är min övertygelse att vi, eftersom vi är engagerade i Herrens verk, kan åstadkomma allt han kräver av oss om vi bara är eniga.
Fotoillustration Matthew Reier
Till vänster: fotoillustration Welden C. Andersen