Att tjäna är att se andra som Frälsaren ser dem

Jesus tillbringade mycket av sin tid med personer som ansågs vara annorlunda. Han såg deras gudomliga potential.

I våra ansträngningar att tjäna som Frälsaren gjorde kanske vi blir ombedda att tjäna personer som är olika oss själva. Det ger oss möjligheter att lära och växa.

Skillnader i fråga om kultur, utbildning, ras, ekonomi, tidigare eller nuvarande beteenden och andra skillnader kan göra det lätt för oss att döma en person innan vi ens känner honom eller henne. Det är sådana tankar som fördomar bygger på, och Frälsaren varnade för det (se 1 Sam. 16:7; Joh. 7:24).

Kan vi se förbi skillnaderna och se andra så som Frälsaren ser dem? Hur kan vi lära oss att älska andra för den de är och den de kan bli?

Se med kärlek

I Bibeln finns den välkända berättelsen om den rike unge mannen som frågade hur han kunde få evigt liv. ”Jesus såg på honom med kärlek och sade: ’Ett saknar du. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga, så kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig’” (Mark. 10:21).

När äldste S. Mark Palmer i de sjuttios kvorum studerade det här skriftstället för en del år sedan, var det en viss del av berättelsen som fångade hans intresse.

”’Jesus såg på honom med kärlek.’

När jag hörde de orden fick jag i mitt sinne en tydlig bild av hur vår Herre stannade upp och såg på den unge mannen. Såg på – såg djupt och genomträngande in i hans själ, och såg hans godhet och hans potential och urskilde även hans största behov. …

Han kände också en överväldigande kärlek till och ömhet för den här gode unge mannen, och på grund av den kärleken, och med den kärleken, begärde Jesus ännu mer av honom. Jag föreställde mig hur det måste ha känts för den här unge mannen att bli omsluten av sådan kärlek och samtidigt bli ombedd att göra något så svårt som att sälja allt han ägde och ge det åt de fattiga. …

[Jag frågade mig själv]: ’Hur kan jag fyllas av kristlig kärlek så att [andra] kan känna Guds kärlek genom mig och vilja förändra sig?’ Hur kan jag se på [människorna omkring mig] på samma sätt som Herren såg på den rike unge mannen och se människan för den hon verkligen är och den hon kan bli, i stället för bara vad hon gör eller inte gör? Hur kan jag vara mer som Frälsaren?”¹

Lära sig att se andra

Att lära sig se andra så som Frälsaren ser dem kan ge rika belöningar. Här är några förslag som kan vara till hjälp när vi arbetar mot detta mål.

Lär känna dem
Ansträng dig att lära känna andra utöver ytliga detaljer. Inse att det tar tid och uppriktiga ansträngningar att bygga relationer. (Se ”Att bygga meningsfulla relationer”, artikeln om stödverksamhetens principer från augusti 2018, som kan vara till hjälp.)
Rannsaka dig själv
Var uppmärksam på om du är fördömande, medvetet eller omedvetet. Notera vilka antaganden du gör om andra och försök förstå varför du känner för dem som du gör.
Undvik att döma
Inse att omständigheterna inte avgör en persons värde. Sätt dig in i deras situation och fundera över hur du skulle vilja att någon såg dig om du var i samma situation. Det kan hjälpa oss att se en person så som Frälsaren ser honom eller henne om vi skiljer personens val och beteende från hans eller hennes inre värde och gudomliga potential.
Be om att kunna älska dem
Be för dem regelbundet vid namn och om tålamod att utveckla en sann vänskap. Begrunda ditt tjänande under bön. Finns det en klyfta mellan det du gör och det de verkligen behöver?

Jesus with the woman with the issue of blood

Jesus ägnade sin tid åt personer av många olika slag: rika, fattiga, regenter och vanliga människor. Han blev ofta offer för felaktiga fördömanden av andra när de såg honom och hans tillsynes fattiga eller obetydliga omständigheter. ”När vi såg honom [hade han] inget utseende som vi drogs till. … Han var … så föraktad att vi inte respekterade honom” (Jes. 53:2–3).

Kristuslik syn

En syster berättar hur hon lärde sig att se en granne med kristuslika ögon:

”Julia (namnet har ändrats) bodde nära mig och verkade inte ha några vänner. Hon såg alltid upprörd och arg ut. Trots det bestämde jag mig för att vara hennes vän. Inte bara en ytlig bekant utan en sann vän. Jag pratade alltid med henne när jag såg henne och visade intresse för vad än hon gjorde. Sakta skapade jag ett vänskapsband till henne, vilket gladde mig.

En dag bestämde jag mig för att besöka Julia och fråga henne om hennes beslut att inte komma till kyrkan.

Jag fick veta att hon inte hade några familjemedlemmar eller släktingar i närheten. Hennes enda syskon, en bror som bor långt härifrån, pratar bara med henne på telefon en gång om året. När jag lyssnade medan hon hävde ur sig sin bitterhet, ilska och frustration över sin familj och kyrkan, kom en stark känsla av medlidande och kärlek till denna syster över mig. Jag kände hennes smärta och frustration. Jag insåg precis hur ensamt hennes liv var. Det var som om jag hörde en stilla röst bakom mig: ’Jag älskar henne också. Älskar och respekterar henne.’

Jag satt och lyssnade tills hon inte hade något mer att säga. Jag kände kärlek till och medlidande med henne. Det här är en syster som aldrig har fått veta hur det är att vara älskad. Plötsligt förstod jag henne på ett djupare plan. Jag tackade henne för att hon hade låtit mig besöka henne, gav henne en kram och lät henne veta att jag älskade och respekterade henne. Hon får aldrig veta hur mycket hon berörde mig genom det besöket. Min himmelske Fader har öppnat mina ögon och lärt mig att jag har en förmåga att älska med större medlidande. Jag är fast besluten att inte bara vara en vän till henne utan också vara som familj för henne.”

Det är heligt att bli inbjuden till någon annans liv. Med bön, tålamod och hjälp av Anden kan vi lära oss att göra det med ett mer kristuslikt synsätt.