Dumma sätt att dö på
År 2012 gjorde Metro Trains i Melbourne, Australien en reklamfilm med titeln ”Dumb ways to die” (översatt till svenska blir det: ”Dumma sätt att dö på”). I denna film visar de med hjälp av animerade figurer och en medryckande sång flera löjliga sätt som man kan dö på – irritera en grizzlybjörn, ta av sig hjälmen när man är ute i rymden, sälja sina båda njurar – som man som tittare kan le åt då det är så oresonligt att någon medvetet skulle agera på det sättet, innan de kommer till huvudpoängen: gå inte för nära perrongkanten, du kan bli träffad av ett tåg.
Denna reklamfilm var väldigt effektiv i att visa att beteendemönster som vi genom vana och ett kollektivt beteende har anammat som norm egentligen har konsekvenser med ett högt pris: ditt liv.
Då kommer frågan som vi behöver ställa oss: Vilka dumma sätt väljer vi att andligt dö på?
I 1 Nephi kapitel 8 får vi läsa om Lehis syn med trädet, ledstången och floden. Frälsningen, vägen dit och död genom oaktsamhet beskrivs. Alla kunde inte ta sig hela vägen fram till målet fastän vägen var tydligt utstakad framför dem. De gick för nära kanten och ramlade i, förlorade för evigt. Ingen skulle självmant ha valt ett sådant öde om man hade lagt ner närmare eftertanke. Tack vare evangeliet så känner vi till både vad vår möjliga belöning och vårt straff kan bli – och att vi själva styr vårt öde.
Fienden kommer in om natten, just det tillfälle när vi sänker vår gard, eftersom Satan aldrig vilar – han endast väntar, precis som det beskrivs i liknelsen i Läran och förbunden kapitel 101 med trädgården som förstörs av fienden på grund av de försumliga tjänarna. Vilka ageranden är vi slapphänta med, vad väljer vi att ignorera för att det i stunden är enklast – vilket kommer resultera i att vår kurs, grad efter grad, inte längre pekar mot norr och vi har hamnat på ett ställe som vi aldrig velat komma till. Vilka obekväma sanningar behöver vi erkänna, och vilka ansträngningar behöver vi utföra för att hålla fienden ute – och oss själva långt borta från den bildliga tågperrongens kant?
En anonym person på internet sade denna goda tanke: ”Vi talar alltid om att om man åker tillbaka i tiden så ska man inte göra minsta lilla förändring då det kan ge stora konsekvenser i framtiden, men vi talar aldrig om att våra val just nu kan påverka framtiden på samma sätt.”
Vi ska inte glömma bort att det pågår en andlig kamp där vårt liv – vårt eviga liv – är vår insats och vi står mitt i korselden. Vår fysiska kropp kommer att dö, oavsett hur vi agerar. Väljer vi att leva eller att dö? Vår själ kommer att få leva med konsekvenserna i all evighet.