Din kropp: Hur du tar hand om den gudomliga gåvan

Gail Newbold

Kyrkans tidskrifter

Våra kroppar är gåvor från Gud och templen för våra andar, men det krävs självkontroll och disciplin för att vårda och ta hand om dem på rätt sätt.

Bild

en man och en kvinna joggar

Det är lätt att ta vår goda hälsa för given – ja, tills de där tio läsken om dagen, en stillasittande livsstil och brist på sömn kommer ifatt oss. Eller så kanske generna ger oss ett oväntat slag och hälsoprövningar – trots de hälsosamma val vi gör.

Vi har alla fått olika grader av fysisk hälsa som vi inte alltid kan kontrollera. Men en sak är säker: Guds plan uppmanar oss till att förbättra det vi har fått. Att göra det kräver samma självdisciplin och hängivenhet som vi behöver för att vårda vår andliga hälsa. Det innebär att vi bemästrar vår naturliga tendens att sitta i stället för att springa, äta sötsaker i stället för grönsaker och stanna uppe sent i stället för att sova.

När vi söker inspiration för att förbättra vår fysiska hälsa och när vi utvecklar självdisciplinen för att bibehålla den upptäcker vi en större förmåga att tjäna Gud och finna glädje.

Din kropp är ett tempel

Själar frodas när ande och kropp tas väl omhand. ”Anden och kroppen utgör människans själ” (Läran och förbunden 88:15). President Russell M. Nelson sa om den här versen att både kropp och ande ”är av stor betydelse. Din fysiska kropp är en magnifik gåva från Gud. Det är hans tempel likaväl som ditt och måste behandlas med vördnad.”

Vid 99 års ålder fortsätter president Nelson att utföra sina plikter som kyrkans president, samtidigt som han erkänner att han ibland använder en rullator för balansens skull och nu föredrar att hålla sina generalkonferenstal sittande. ”Då och då är det en liten utmaning med balansen”, skrev han på sin sida på sociala medier i maj 2023. ”Jag antar att jag inte borde bli förvånad när små problem uppstår när jag närmar mig ett århundrade. Tack och lov är mitt hjärta bra, min ande är stark liksom mina ben och min hjärna fungerar fortfarande.”

President Nelson är känd för sina vaksamma hälsovanor och sin aktiva livsstil. Han har alltid varit en slank man och arbetade hårt för att förbli sådan. Han motionerade regelbundet och föredrog att vara utomhus. Fram till 90-årsåldern skottade han snö på sin egen och sina grannars trottoarer, rullade tillbaka soptunnor till garagen och arbetade i trädgården. Tills han blev kyrkans president åkte han skidor så ofta som hans schema tillät.

Att utveckla självdisciplin

Vi vet grunderna till god fysisk hälsa:

motionera regelbundet
få tillräckligt med sömn
ät balanserat
bibehåll en hälsosam vikt
hantera stress.

Tricket är att få kroppen att göra det som vår ande vet att den borde. Enligt president Nelson är en av jordelivets prövningar att bemästra kroppens begär genom den ande som bor i den:

”Satan vet vilken kraft våra begär har. Så han försöker fresta oss att äta sådant vi inte ska äta, dricka sådant vi inte ska dricka …

När vi verkligen förstår vår gudomliga natur vill vi kontrollera sådana begär … I våra dagliga böner erkänner vi tacksamt [Gud] som vår Skapare och tackar honom för undret som vårt fysiska tempel är. Vi tar hand om det och värdesätter det som vår personliga gåva från Gud.”

Att ge näring åt tacksamhet och finna glädje i den kropp Gud gav oss

När jag var 27 år och trebarnsmamma fick jag diagnosen reumatoid artrit, en autoimmun sjukdom som med tiden förstör lederna. Mitt liv hamnade utom kontroll fysiskt och mentalt. Jag vände mig till Gud för att få hjälp med att återfå den mentala stabilitet och utmärkta hälsa som jag tidigare tagit för given.

Jag sökte hjälp av en psykolog för min ångest. Jag arbetade med en reumatolog om vilka mediciner jag skulle ta och använde även naturliga lösningar. Jag gav aldrig upp. Efter många år och mycket vånda förbättrades min hälsa fysiskt och mentalt.

Jag minns att jag en eftermiddag vandrade förbi ett hav av vilda blommor till en bergssjö. Med tårar rinnande nerför ansiktet tackade jag Gud för välsignelsen av min fysiska kropp och min förmåga att delta i en aktivitet som jag trodde var över för mig. Det finns inget botemedel för mitt tillstånd, och sjukdomen har påverkat min kropp synbart. Men fotvandring och träning har blivit något jag brinner för, och jag tar aldrig min hälsa för given.

Trots mina fysiska begränsningar verkade jag nyligen som seniormissionär tillsammans med min man i Washington (som är ett fotvandringsmecka!). Jag är tacksam för att jag har tjänat under hela mitt liv i nästan alla tillgängliga ämbeten i kyrkan.

Som president Nelson sa: ”Må vi alltid vara tacksamma för den otroliga välsignelse som den fysiska kroppen är, vår kärleksfulle himmelske Faders förnämsta skapelse. Hur storslagen kroppen än är, är den inte ett mål i sig. I stället är den en viktig del av Guds stora lycksalighetsplan för vår eviga utveckling.”