Kapitel 14

Hur man sprider evangeliet på ett effektivt sätt

Vår strävan att dela med oss av evangeliet är mest verksam om vi älskar våra bröder och systrar och vägleds av den Helige Anden.

Ur George Albert Smiths liv

I sin outtröttliga strävan att dela med sig av evangeliet till andra följde George Albert Smith en punkt i sin personliga trosbekännelse: ”Jag vill inte försöka tvinga människor att leva enligt mina ideal, utan i stället älska dem så att de vill göra det som är rätt.”¹ Han ansåg att det bästa sättet att dela med sig av evangeliet var att först lägga märke till de goda egenskaperna hos andra av annan trosuppfattning och sedan frimodigt men vänligt erbjuda dem de ytterligare sanningar som finns i Jesu Kristi återställda evangelium. Han berättade om en upplevelse han hade som president för Europamissionen.

”Jag satt på tåget en dag. I min kupé satt en presbyteriansk präst, en ytterst sympatisk och fin herre, och när han gav mig tillfälle till det berättade jag för honom att jag var medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Han såg häpet på mig och sade: ’Skäms du inte över att tillhöra en sådan grupp?’

Jag log mot honom och sade: ’Min broder, jag skulle skämmas över att inte tillhöra den gruppen med tanke på vad jag vet.’ Det gav mig sedan det tillfälle jag väntat på att få tala med honom och förklara något av det vi tror på …

Han var en god man som inte hade någon aning om vad vi försökte åstadkomma. Vi var inte där för att vålla honom bekymmer, vi försökte hjälpa honom. Och när vi pratade igenom situationen, sade jag: ’Du har missuppfattat syftet med Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga här. Jag är här som en av kyrkans representanter och om du tillåter att jag berättar lite grann så tror jag att du ska känna dig bättre till mods i fråga om oss.’ Jag sade: ’Allra först vill vi be er goda människor här att hålla fast vid de stora sanningar som ni har förvärvat i era kyrkor, som ni har tillgodogjort er från era skrifter. Håll fast vid allt detta. Håll fast vid den goda utbildning som ni har fått vid era skolor, all den kunskap och sanning som ni skaffat er från olika källor. Håll fast … vid varje god karaktärsegenskap som ni har tack vare ett gott hem. Håll fast vid den kärlek och skönhet ni bär inom er tack vare att ni har fått bo i ett sådant vackert och underbart land … Allt detta är del av Jesu Kristi evangelium. Låt oss sedan slå oss ned och dela med oss av något av det som ni ännu inte har i ert liv och som har berikat vårt liv och gjort oss lyckliga. Vi erbjuder det utan pengar och för intet. Allt vi ber er är att ni lyssnar på det vi har att säga, och att ni, om det tilltalar er, tar emot det som gåva …’

Det är Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas inställning.”² [Se förslag 1 på sidan 149.]

George Albert Smiths lärdomar

Missionsarbete är mest effektivt när vi gör det vänligt och kärleksfullt, inte med tvång och kritik.

Vår himmelske Fader … har sänt oss, sina representanter, till världen, inte för att driva på eller tvinga utan för att inbjuda. ”Kom och följ mig”, är vad Frälsaren sade, ”så skall jag ge er vila.” Det är vad evangeliet lär och det är vårt uppdrag.³

Det är inte vår kyrkas syfte att framföra yttranden som skulle såra deras känslor som inte är insatta i saker och ting. Kyrkan far inte omkring och kritiserar eller finner fel hos andra, utan dess representanter bär evangeliets budskap till alla folk, vänligt och kärleksfullt, med en önskan att vara till hjälp.⁴

I alla kyrkor … finns det goda män och kvinnor. Det är det goda i dessa olika samfund som håller ihop dem. Jag har haft förmånen att få vara tillsammans med människor i många delar av världen och har varit hemma hos många som tillhör de olika samfunden i världen, både judar och kristna. Jag har varit tillsammans med [muslimer], jag har varit tillsammans med dem som tror på Konfucius, och jag skulle kunna nämna många andra. Jag har funnit underbara människor i alla dessa organisationer, och jag har det stora ansvaret att vart jag än går inte förnärma dem, inte såra deras känslor, inte kritisera dem därför att de inte känner till sanningen.

Som representanter för kyrkan är det vår plikt att gå ut ibland dem, kärleksfullt, som Herrens tjänare, som representanter för himlens och jordens Mästare. De kanske inte helt och hållet uppskattar det. De kanske misstycker och menar att det är förmätet och ofint, men det skulle inte ändra min inställning. Det är inte min avsikt att göra dem olyckliga. Jag vill göra dem lyckliga, särskilt med tanke på de fantastiska möjligheter som jag har fått tack vare medlemskapet i denna kyrka.⁵

Vårt tjänande bygger på kärlek och fördragsamhet, och vi vill göra gott mot alla och hjälpa alla att förstå livets och frälsningens plan som Herren har uppenbarat i våra dagar.⁶

Vi kan inte tvinga dessa ungdomar eller våra vänner och grannar in i himmelriket genom att gräla på dem och finna fel hos dem, men jag vill säga att vi kan älska dem så att de rör sig i riktning mot vår himmelske Fader, och med tiden kanske också leda dem till honom.

Det är vår förmån. Det är med kärlekens kraft som man påverkar världen.⁷

Låt oss som vet, de av oss som har ett vittnesbörd, gå ut dag för dag bland dessa män och kvinnor, med godhet och uppriktig kärlek, vare sig de tillhör kyrkan eller inte, och finna ett sätt att röra vid deras hjärtan och leda dem in på den väg som ger dem kunskap om sanningen.⁸

Min innerliga bön är att vi som Herrens tjänare ska ha kristuslik kärlek till människorna, ha tålamod med dem som felar och vänligt och kärleksfullt undervisa om de enkla principerna i Jesu Kristi evangelium till välsignelse för varje själ som vi kommer i kontakt med.⁹ [Se förslag 2 på sidan 149.]

Vi behöver inte skämmas för att dela med oss av det vi vet är sanning.

Jag känner ibland att vi inte riktigt förstår vikten av [evangeliet], att vi inte undervisar om det med det allvar som krävs.¹⁰

Detta Jesu Kristi evangelium är en Guds kraft som frälser, som aposteln Paulus sade [se Romarbrevet 1:16]. Det är Återlösarens verk. Det är den enda väg varigenom vi kan uppnå den högsta upphöjelse som människosläktets Frälsare ville att de som följer honom skulle få åtnjuta. Jag säger inte det egoistiskt, jag säger det med kärlek till vår Faders barn som tillhör andra kyrkor. Jag säger det med kärlek till hans söner och döttrar som inte förstår det här, men han har befallt att vi ska säga det. Det är hans vilja att människor ska veta det.¹¹

Jag vet att Gud lever. Jag vet att Jesus är Kristus. Jag vet att Joseph Smith var en Herrens profet. Jag har aldrig varit någonstans där jag skämts för att vittna om dessa sanningar. Jag vet inte varför någon skulle skämmas för att känna till sanningen därför att någon annan inte känner till den, i synnerhet när det gäller evangeliet som är en Guds kraft som frälser.¹²

Det bör inte betraktas som skrytsamhet om vi som känner sanningen ger uttryck åt detta. Det bör inte betraktas som egoism vad oss beträffar om vi kan säga till vår Faders andra barn: ”Det här vet jag och det kan du också veta om du så önskar.”

Det är just det som är det vackra med Jesu Kristi evangelium. Det är inte till för bara några få, utan varje själ som föds till världen kan få kunskap … I dag finns det de som vet att Gud lever och tusentals andra som skulle kunna veta det om de ville … De är inte beroende av oss för att veta det, de är beroende av oss för att få veta hur de kan få veta det.¹³

Jag vet att vår himmelske Fader har talat i våra dagar, att hans evangelium finns på jorden, och även om jag inte vill tvinga någon att ta emot evangeliet ber jag att vi ska ha kraft, visdom och styrka att nå ut till dem av våra medmänniskor som inte känner till sanningen. Låt oss göra vår plikt och leda dem till Mästarens fålla så att de liksom vi kan veta att han lever.¹⁴ [Se förslag 3 på sidan 149.]

Vi försöker öka den lycka och godhet som Guds barn redan har.

När [man] har frågat mig: ”Vad rör det sig om egentligen i den organisation du tillhör? Vad är det ni är så angelägna om så att ni skickar ut missionärer i hela världen?” Ibland har jag svarat: ”Vi vill att ni alla ska vara lyckliga. Vi vill att ni alla ska glädja er som vi gläder oss.”¹⁵

Tusen och åter tusen missionärer … har gått ut i världen och vänligt och kärleksfullt gått från dörr till dörr och sagt till vår Faders andra barn:

”Låt oss få resonera med er, låt oss få förklara någonting för er som vi är övertygade om ska göra er lyckliga, för det har gjort oss lyckliga!”

Det är vår kyrkas missionshistoria.¹⁶

Jag minns att en man en gång sade efter att vi hade pratats vid en stund: ”Såvitt jag kan se är er kyrka lika bra som någon annan kyrka.” Jag antar att han trodde att han kom med en komplimang, men jag sade: ”Om den kyrka som jag representerar inte har större betydelse för människor än någon annan kyrka, då har jag missförstått mitt uppdrag här. Vi har inte kommit för att ta ifrån er den sanning och de goda egenskaper ni har. Vi har inte kommit för att finna fel hos er eller kritisera … Håll fast vid allt det goda ni har och låt oss bidra med mer av det goda så att ni blir lyckligare och så att ni är förberedda att inträda i vår himmelske Faders närhet.” [Se förslag 4 på sidan 149.]

… När Frälsaren var på jorden i tidens mitt fanns det andra kyrkor. Det fanns många samfund och sekter, och de trodde att de tjänade Herren. De stora synagogorna i Judéen var fyllda med män som trodde att de hade prästadömets myndighet. De ansåg att de följde Abrahams och Moses lärdomar. De fortsatte att förkunna världens Frälsares ankomst. De hade uppmuntrat män och kvinnor att göra rättfärdiga gärningar. De hade byggt ett tempel och gudstjänstlokaler. De hade rest monument till minne av profeterna som vittnat om Guds existens och som i några fall blivit dödade och hade beseglat sitt vittnesbörd med sitt blod. Det var till detta folk som Frälsaren kom … Det fanns mycket gott hos dem. Det fanns många goda män och kvinnor ibland dem. Det fanns mycket rättfärdighet hos det folket. Frälsaren kom inte för att ta ifrån dem något av allt detta goda. När han kom så var det inte för att fördöma dem utan för att kalla dem till omvändelse, kalla dem bort från villfarelse, och för att uppmuntra dem att hålla fast vid all den sanning de hade …

När vi förkunnar för människosläktet, vilket vi gör, att människan har avfallit från evangeliet så förkunnar vi inte något som inte hänt tidigare i världen. När vi säger att goda män och kvinnor har förletts till att göra och tro sådant som inte är riktigt så säger vi inte det för att fördöma, för att vilja såra, utan vi säger det med en önskan att människor ska stanna upp tillräckligt länge för att kunna granska sig själva, för att se vart de är på väg och vart de slutligen ska komma.¹⁷

O att vi kunde få människorna att förstå hur vi känner, så att de insåg att vi inte försöker inskränka deras möjligheter, utan att de känner att vi vill hjälpa dem av hela vårt hjärta, vänligt och kärleksfullt, inte med någon önskan att vilja såra. Vårt uppdrag i världen är att frälsa själar, att vara till välsignelse för dem, och att försätta dem i ett tillstånd så att de kan återvända till vår Faders närhet krönta med härlighet, odödlighet och evigt liv.¹⁸

Om vi undervisar med den Helige Anden vittnar han om sanningen för dem vi undervisar.

Missionärer har sänts ut av denna kyrka till jordens fyra hörn och de har förkunnat Jesu Kristi evangelium. Många av dem har inte utbildats på världens stora universitet. Deras utbildning i livet har till stor del bestått av praktisk erfarenhet, men de har haft något som har större kraft när det gäller att inspirera människorna: de har ledsagats av den Helige Anden.¹⁹

När jag reser hit och dit på missionsfältet ser jag hur dessa prydliga unga män och kvinnor utvecklas som tjänar osjälviskt. Jag inser att de inte bara lär sig det språk som talas i landet där de verkar, utan att de vet att de har en gåva som kommer från Herren att sprida en sanning som människorna inte kan få på något annat sätt.²⁰

Många av er eller era förfäder har hört evangeliet så som det lärs av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga … Ibland har ni hört det på gatan där en ödmjuk missionär stod och undervisade om det som Herren hade kallat honom att undervisa om.

Någonting påverkade deras hjärtan som lyssnade. Jag har haft upplevelser på missionsfältet. Jag har ofta sett grupper av människor stå och lyssna på en ödmjuk missionär som förklarade livets mening och talade till dem och uppmuntrade dem att omvända sig från sina synder. Ibland har jag hört personer säga: ”Jag har aldrig tidigare känt ett sådant inflytande som jag känner när jag hör den mannen tala.”²¹

Hur begåvade vi än är, hur väl valda våra ord än är, så är det Faderns ande som når fram till hjärtat och övertygar om att detta verk är gudomligt.²²

Det här är Herrens verk. Människor kunde inte ha fortsatt det med framgång så som skett med de enkla medel som vi använt oss av. Vanliga människor kunde inte ha gett era själar den kunskap som ni har. Inte heller kan vi som människor ge dem som är i världen förvissning om att Gud lever och att detta är hans kyrka, men om vi gör vår del så kommer vår himmelske Fader att välsigna våra ansträngningar.²³

Låt oss verka dag för dag så att vår himmelske Fader kan välsigna oss. Om vi har hans Helige Ande så känner de människor det som vi kommer i kontakt med, för det genomsyrar atmosfären där vi är, och de insuper den.²⁴

Det finns förhållandevis få människor som har tagit emot evangeliet så som det uppenbarats i vår tid, men miljontals av vår Faders barn önskar få veta hans vilja, så när de får höra sanningen och Andens övertygande inflytande vittnar för dem om sanningen, så kommer de glädja sig storligen över att ta emot evangeliet.²⁵ [Se förslag 5 på sidan 149.]

Förslag till studier och diskussion

Tänk på följande när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. Se sidorna V–VII för ytterligare hjälp.

Studera de två sista styckena i ”Ur George Albert Smiths liv” (sidorna 141–143). Tänk på någon du känner som inte är medlem i kyrkan. Vilka egenskaper beundrar du hos den personen? Vilka sanningar i evangeliet tror han eller hon redan på? Vilka ytterligare sanningar i evangeliet skulle vara till särskilt stor hjälp för honom eller henne? Om vi tänker på människor på det här sättet, hur påverkar det hur vi delar med oss av evangeliet till dem?
Läs det första avsnittet av lärdomarna (sidorna 143–144) och tänk på ett tillfälle då någon genom att visa kärlek påverkade dig i rätt riktning. Varför är det så viktigt att undvika att kritisera dem som har annan tro än vi?
Läs avsnittet som börjar på sidan 144. Vad innebär det att dela med sig av evangeliet med ”allvar”? Hur kan vi dela med oss av vårt vittnesbörd om det återställda evangeliet utan att verka skrytsamma eller egoistiska?
Vad tror du att president Smith menade när han sade: ”Om den kyrka som jag representerar inte har större betydelse för människor än någon annan kyrka, då har jag missförstått mitt uppdrag här.” (Sidan 146.) Vad har Jesu Kristi Kyrka att erbjuda som kan göra någon lyckligare i livet?
Läs det sista avsnittet av lärdomarna (sidorna 147–148) och tänk på något tillfälle då du delade med dig av evangeliet till någon. Vad gjorde den upplevelsen lyckad? Vad kan du göra för att bli bättre på att dela med dig av evangeliet?

Skriftställen: Johannes 13:34–35; 2 Timoteusbrevet 1:7–8; 2 Nephi 33:1; Alma 20:26–27; Läran och förbunden 50:13–22

Undervisningstips: Du kan … dela upp deltagarna i mindre grupper på tre till fem personer. Utse en ledare i varje grupp. Ge varje grupp var sitt avsnitt. Be dem att i gruppen läsa sitt avsnitt och diskutera dithörande frågor i slutet av kapitlet. Be sedan deltagarna att inför hela klassen berätta vad de lärde sig i sina grupper. (Se Undervisning: Den högsta kallelsen,s. 167–168.)

”Vi vill göra gott mot alla och hjälpa alla att förstå livets och frälsningens plan som Herren har uppenbarat i våra dagar.”

”Låt oss verka dag för dag så att vår himmelske Fader kan välsigna oss. Om vi har hans Helige Ande så känner de människor det som vi kommer i kontakt med.”