Kapitel 24

Att leva rättfärdigt i svåra tider

Genom att trofast leva efter evangeliet kan vi finna trygghet, undan vår tids faror, och ha ett positivt inflytande i världen.

Ur George Albert Smiths liv

George Albert Smiths verksamhet som generalauktoritet sträckte sig över nästan hela första hälften av 1900-talet. Under den här perioden upplevde världen många förödande och omvälvande händelser, däribland den stora depressionen och två världskrig. Dessa katastrofer tillsammans med vad han ansåg vara ett allmänt moraliskt förfall i samhället fick president Smith att mer än en gång säga: ”Världen befinner sig i ett kritiskt tillstånd.”¹ Han såg i världshändelser uppfyllelsen av profetior om den yttersta tiden och var övertygad om att det enda hoppet om fred i världen var att människorna lydde Guds lagar. Under första världskriget varnade han och sade: ”Krig och stridigheter i världen upphör inte förrän människor omvänder sig från sina synder, vänder sig till Gud, tjänar honom och håller hans bud.”²

I dessa svåra tider fann president Smith att många hade tappat modet. Han sade: ”Jag har haft förmånen att vara i olika delar av [USA] och det är sällan man träffar någon som inte är djupt nedslagen på grund av förhållanden som vi inte tycks ha någon kontroll över. ”³ Även om president Smith sade att krig, naturkatastrofer och andliga faror är del av livet i de sista dagarna sade han också till de heliga att de kan undkomma mycket av den nöd som råder i dessa svåra tider genom att leva efter evangeliet och motstå frestelser.

Han fann optimism i sin tro på att rättfärdiga sista dagars heliga kan utöva ett starkt inflytande på världen runtomkring dem. Han undervisade de heliga om att inte godta tillståndet i världen utan vara aktiva lokalt inom samhällslivet och försöka utöva ett gott inflytande trots eventuellt motstånd. Han sade: ”Vi är alla förpliktade att se till att världen blev en bättre plats därför att vi levde i den.”⁴

Syster Belle S. Spafford, Hjälpföreningens generalpresident, berättade om en upplevelse då president Smith lärde henne den här principen. Kort efter att ha kallats till sitt ämbete fick syster Spafford meddelande om att det nationella kvinnorådet (National Council of Women) skulle hålla ett möte i New York. Hjälpföreningen hade tillhört det rådet i många år, men på senaste tiden hade andra medlemmar av rådet varit fientliga mot kyrkan och hade generat sista dagars heliga-delegater på sina möten. På grund av detta ansåg syster Spafford och hennes rådgivare att Hjälpföreningen skulle säga upp sitt medlemskap i rådet och avfattade en rekommendation som gav uttryck åt deras åsikt. Syster Spafford erinrade sig senare:

”Jag fick en tid på förmiddagen hos president George Albert Smith och gick dit med vår rekommendation och med en lista över skälen till den. President Smith läste det maskinskrivna materialet uppmärksamt. Sedan frågade han: ’Är inte det den där organisationen som systrarna gick med i före sekelskiftet?’

Jag sade jo.

Han sade: ’Ska jag fatta det så att ni nu vill säga upp det medlemskapet?’

Jag sade ja. Och tillade: ’President Smith, vi får inte ut något av det där rådet.’

President Smith såg förvånat på mig. Han sade: ’Syster Spafford, tänker du alltid på vad du kan få? Tycker du inte att det vore bra ibland att tänka på vad du kan ge?’ Han fortsatte: ’Jag tror att mormonkvinnor har någonting att ge till kvinnorna i världen och att de också kan lära sig av dem. I stället för att säga upp ert medlemskap tycker jag att du ska ta med dig flera av era duktigaste kommittémedlemmar och återvända till mötet.’

Sedan sade han med eftertryck: ’Påverka dem i rätt riktning.’”⁵

Syster Spafford lydde hans råd och fick senare ledande befattningar i National Council of Women och valdes slutligen till dess ordförande. [Se förslag 1 på sidan 254.]

George Albert Smiths lärdomar

Det har förutsagts att stora svårigheter ska komma i de sista dagarna.

Vi har fått veta att det ska komma stora svårigheter i de sista dagarna … Vi har blivit varnade inte bara i de skrifter som gavs på Frälsarens tid och dessförinnan och därefter, utan Herren har talat i vår egen tid och vår himmelske Faders uppenbarelser står att läsa i Läran och förbunden. Om vi läser dessa uppenbarelser får vi veta att det vi nu upplever har förutsagts …

Dagspressen ger oss skildringar av katastrofer överallt — stormiga hav med förluster i människoliv, jordbävningar, stora virvelstormar, sådana som vi har fått veta ska komma i de sista dagarna — och jag menar, bröder och systrar, att om människor tänker efter, om de läser i skrifterna så måste de inse att nu äger de händelser rum som Herren sade skulle äga rum i de sista dagarna. Fikonträdets löv börjar nu spricka ut [se Joseph Smith — Matteus 1:38–39] och de som tänker efter måste inse att sommaren är nära, att det som Herren har förutsagt ska föregå hans andra ankomst nu går i uppfyllelse.⁶

Vi är inte utom fara. En storrengöring väntar världen såvida inte vår himmelske Faders söner och döttrar omvänder sig från sina synder och vänder sig till honom. Det här innebär att sista dagars heliga eller medlemmarna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga tillsammans med alla andra, men först och främst vi, bör gå före med gott exempel.⁷ [Se förslag 2 på sidan 254.]

Den enda vägen till frid är Jesu Kristi evangelium.

Det finns bara ett enda botemedel för den allmänt utbredda nöden — universalmedlet mot världens sjukdom. Det är Jesu Kristi evangelium, livets och frihetens fullkomliga lag, som har återställts på nytt och därmed uppfyllt det som står i skrifterna.⁸

”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa.” (Johannes 14:27.)

Det här är lugnade ord från Fridsfursten till hans trofasta efterföljare. Det finns inget som människor mer behöver än frid och glädje, att inte behöva ha rädsla i hjärtat. Och dessa välsignelser erbjuds oss alla om vi bara vill ta emot dem.

När evangeliet återställdes till jorden i denna tidsutdelning upprepade Herren det han så ofta sagt i Gamla och Nya testamentet, att priset för frid och lycka är rättfärdighet. Trots den här kunskapen tycks många tro att det finns någon annan väg som leder till lycka, men vid det här laget borde vi alla veta att det inte finns någon annan väg. Och ändå har Satan med sin list övertalat en stor del av mänskligheten att inte gå på den väg som tillförsäkrar lycka. Och han är fortfarande i full verksamhet. Motståndaren till allt som är rätt sover aldrig.

Men genom att följa Herrens lärdomar, genom att vi vänder om till honom och omvänder oss från synder, genom att vi går omkring och gör gott, kan vi få frid, lycka och välstånd. Om människorna älskar varandra försvinner det hat och den ovänlighet som varit förhärskande i världen.⁹

I denna osäkra tid då människor springer hit och dit och söker efter någon ny plan som kan skapa fred i världen, ska ni veta att den enda väg som leder till fred i världen är vår Herre Jesu Kristi evangelium. Ingen annan väg leder till fred … Att äga kunskap om sanningen är mer värt än all rikedom i världen, att veta att vi är trygga när vi går på pliktens väg som vår himmelske Fader har utstakat och att veta att vi, om vi vill, kan fortsätta på den vägen oavsett den påverkan och de lockelser som de som inte utsetts till att vara våra ledare kan komma med. Det är en ovärderlig gåva.¹⁰

Vi lever i en tid då skrifterna går i uppfyllelse bland folken. Genom en av sina profeter sade Herren följande om de sista dagarna: ”De visas vishet skall förgå, de förståndigas förstånd skall förmörkas.” (Jesaja 29:14) Med all världens vishet har ingen grupp hittills lyckats visa vägen till fred med säkerhet om att det är vägen. Vi … har glädjen att veta att det finns en väg till fred, en enda väg som leder till resultat, och det är att hålla Guds bud som uppenbarats till människorna i forna dagar och i vår tid. Om man följde den vägen skulle man kunna lösa de stora problem som finns i världen, och vår olyckliga jord skulle få frid.¹¹

Även om världen är full av elände och molnen svartnar, blixtarna ljungar och jorden bävar från det inre till ytan, kommer vi att vara lyckliga om vi vet att Gud lever, om vi är rättfärdiga. Då kommer vi att ha outsäglig frid därför att vi vet att vår Fader är nöjd med vårt liv.¹² [Se förslag 3 på sidan 254.]

Vi behöver inte vara rädda om vi gör det som Herren har bett oss göra.

Vi behöver inte vara rädda om vi gör det som Herren har bett oss göra. Det här är hans värld. Alla män och kvinnor är underställda honom. Ondskans alla makter ska tyglas för hans folks skull om de ärar honom och håller hans bud.¹³

Om vår himmelske Fader har förtroende för oss, om han älskar oss, om vi är värdiga hans välsignelser, kan världens alla arméer inte förgöra oss, bryta ner vår tro eller övervinna den kyrka som är uppkallad efter Guds Son.

Läs i 2 Konungaboken nittonde kapitlet om hur Sanherib, kungen i Assyrien, försökte ödelägga Jerusalem. Hiskia, den kung som företrädde Israel, vädjade till Herren om befrielse medan Sanherib hånade honom och sade: ”Tro inte att dina böner till Gud hjälper dig. På varje plats där jag var och som jag intog, där bad de också. Du är hjälplös”, och nästa morgon fann man en stor del av Sanheribs här döda på marken. Herren hade bevarat Jerusalem. [Se 2 Kungaboken 19:10–20, 35.] Han är vår styrka … er Fader och min Fader, allas Fader. Om vi är värdiga så bevarar han oss som han bevarade Helamans söner [se Alma 57:24–27], som han bevarade Daniel för lejonen [se Daniel 6] och de tre judiska männen i den brinnande ugnen [se Daniel 3] och 600 000 ättlingar till Abraham när han förde ut dem ur Egypten under Moses ledning och dränkte faraos härar i Röda havet [se 2 Mosebok 14:21–30]. Han är detta universums Gud. Han är allas vår Fader. Han är allsmäktig och lovar oss sitt beskydd om vi lever så att vi är värdiga det.¹⁴

Hur molnen än skockar sig, hur krigstrummorna än ljuder, vilka förhållanden som än må uppstå i världen, ska det här i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga finnas skydd mot ondskans makter, överallt där vi ärar Gud och håller hans bud, och män och kvinnor ska tillåtas att leva på jorden tills deras liv avslutas i ära och härlighet om de håller vår himmelske Faders bud..¹⁵ [Se förslag 4 på sidan 254.]

Våra hem kan vara fridfulla, heliga platser till och med i katastrofer.

Med tanke på den nöd som finns överallt, med tanke på Herrens förutsägelse i första kapitlet av Läran och förbunden att ”friden skall tas bort från jorden” [L&F 1:35] måste vi inse att den tiden är kommen. Nog borde vi mönstra oss själva. Och våra hem ska alltid vara en plats för bön och tacksamhet och tacksägelse. Varje man bör vara god mot sin hustru och varje hustru omtänksam mot sin man. Föräldrar bör bevara sina barns kärlek genom att leva rättfärdigt. Våra hem skulle då inte bara vara en plats för bön och tacksägelse utan också en plats där vår Fader tack vare vår trofasthet kunde förläna oss sina rikaste välsignelser.¹⁶

Min bön är att våra hem ska helgas av vårt rättfärdiga leverne, att motståndaren inte ska ha någon makt att komma dit och fördärva våra barn eller andra som bor under vårt tak. Om vi ärar Gud och håller hans bud ska våra hem vara heliga och motståndaren inte ha något inflytande, och vi ska leva i lycka och frid till jordelivets slut och då gå för att få vår belöning i en oförgänglig tillvaro.¹⁷

Rätta ert liv efter lärdomarna i Jesu Kristi evangelium så ska ni känna hans mäktiga arm stödja er när katastrofer hotar. Gör era hem till en plats där Herrens ande vistas, till en helig plats dit motståndare inte kan komma. Lyssna till den milda, stilla rösten som manar er att göra rättfärdighetens gärningar. Min bön för oss alla är vi inte ska avvika från den väg som leder till Guds kunskap och makt, de rättfärdigas arvedel, ja, till evigt liv.¹⁸

Min bön är att våra hjärtan och hem ska besjälas av den kärlek, det tålamod, den vänlighet, barmhärtighet och hjälpsamhet som berikar vårt liv och därför gör världen bättre och lyckligare.¹⁹ [Se förslag 5 på sidan 254.]

Vi kan ha ett positivt inflytande i världen.

Jag vädjar till er … att vara ett ankare på platsen där ni bor så att andra dras till er och känner sig trygga. Låt ert ljus lysa så att andra som ser era goda gärningar får en önskan i hjärtat att vara som ni är.²⁰

Det är vår plikt att gå före med gott exempel, vår plikt att hålla sanningens baner högt. Det är vår plikt att uppmuntra vår Faders barn att lyssna till hans råd och anvisningar och göra de anpassningar som krävs så att vi var vi än är känner Guds ande brinna i våra själar och så att vi påverkar andra i rätt riktning.²¹

Herren kräver inte något som är omöjligt. Tvärtom har han gett oss bud, råd och anvisningar som det är möjligt för alla i vår tid att följa …

Bröder och systrar, vi bör vara trofasta. Landet vi bor i bör helgas genom vårt rättfärdiga leverne … Allt vi behöver göra är att omvända oss från våra synder, vända om från våra villovägar, rensa bort orenhet från vårt liv och sedan gå omkring och göra gott. Det är inte något som vi behöver avskiljas till. Varje man, kvinna och barn i Jesu Kristi Kyrka kan gå omkring och göra gott och få den välsignelse som blir resultatet. [Se förslag 6 på sidan 255.]

… Låt oss sätta handen till det verk som han har anförtrott oss, låt oss välsigna vår Faders barn var de än är. Då berikas vårt liv och världen blir en lyckligare plats. Det är det uppdrag som lagts på våra axlar. Vi är ansvariga inför Herren för hur vi utför det. Gud give att vi i all ödmjukhet ska gå omkring med en önskan i hjärtat att göra gott mot alla människor var de än är och låta dem få del av den glädje som bara kan fås genom att lyda hans lagar och hålla hans bud. Att vi ska ha frid i våra hjärtan och hem, att vi ska sprida glädje vart vi än går, att vi genom det liv vi för ska bevisa för världen att vi vet att Gud lever och få hans välsignelser i utbyte²² är min enkla bön.

Förslag till studier och diskussion

Tänk på följande när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. Se sidorna V–VII för ytterligare hjälp.

Läs berättelsen om hur Belle S. Spafford får ett gott råd av president Smith (sidan 248). På vilka sätt kan du ”påverka [andra] i rätt riktning”?
I det första avsnittet av lärdomarna (sidan 249) talar president Smith om de svårigheter som det förutsagts ska föregå Kristi andra ankomst (se också 2 Timoteus 3:1–7; L&F 45:26–35). Varför tror du att det är viktigt att veta att dessa svårigheter förutsades i skrifterna?
Gå igenom avsnittet som börjar längst ner på sidan 249. Vilka problem i världen skulle kunna lösas om människor följde Jesu Kristi återställda evangelium? Hur har evangeliet gett dig och din familj frid? Hur har det lett till frid i dina relationer till andra?
På sidan 251 ger president Smith exempel från skrifterna på hur Herren bevarade sitt folk. På vilka sätt har han beskyddat dig och din familj? Hur hjälper lydnad oss att övervinna fruktan?
Vilka faror i vår tid är ett hot mot den andliga tryggheten i våra hem? Vad kan vi göra så att våra hem blir ”en helig plats dit motståndaren inte kan komma”? (Gå igenom avsnittet som börjar på sidan 252 för förslag.)
Läs första stycket av avsnittet som börjar längst ner på sidan 252 och tredje stycket på sidan 253. På vilket sätt kan trofasta sista dagars heliga vara ”ankare” på platsen där de bor? Varför får vi större möjlighet att ”gå omkring och göra gott” om vi ”rensar bort orenhet från vårt liv”? Fundera över och be om vad du ska göra för att rensa bort orenhet från ditt eget liv.

Skriftställen: Jesaja 54:13–17; Matteus 5:13–16; Johannes 16:33; 2 Nephi 14:5–6; Läran och förbunden 87:6–8; 97:24–25; Joseph Smith—Matteus 1:22–23, 29–30

Undervisningstips: Överväg att be deltagarna att läsa överskrifterna i ”George Albert Smiths lärdomar” och välja ett avsnitt som är viktigt för dem eller deras familj. Be dem att studera president Smiths lärdomar i det avsnittet och också tillhörande frågor i slutet av kapitlet. Be dem därefter berätta vad de har lärt sig.

”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa” (Johannes 14:27).

”Gör era hem till en plats där Herrens ande vistas, till en helig plats.”