Som ett barn
Vår natur måste förändras och bli som ett barn så att vi kan få den styrka vi behöver för att vara i säkerhet under omoralens faror.
Guds profeter har förutsett tiden vi lever i. Aposteln Paulus skrev till Timoteus: ”Det skall du veta att i de sista dagarna skall det komma svåra tider.”1 Alla som har ögon till att se tidernas tecken och öron till att höra profeternas ord vet att det är svåra tider och att faran är stor. Faran kommer från ondskans krafter. Dessa krafter ökar hela tiden. Och därför kommer det att bli svårare, inte lättare, att hålla förbunden vi måste ingå för att efterleva Jesu Kristi evangelium.
För dem av oss som oroar oss över den framtid som kommer att möta oss och dem vi älskar — i vår familj, i vårt kvorum och i vår klass — finns det hopp i det löfte Herren gav oss om en säker plats i kommande stormar. Låt mig berätta om denna plats. Ni har läst om den i skrifterna. Den har upprepade gånger beskrivits av levande profeter. En kärleksfull far talade med sina söner om den med följande ord för att stärka dem inför frestelsernas stormar:
”Och nu, mina söner! Kommen ihåg, att det är på vår Återlösares klippa, hans, som är Kristus, Guds Son, som I måsten lägga eder grundval, så att när djävulen utsänder sina mäktiga vindar, ja, sina pilar i virvelvinden, ja, när hans hagel och hans rasande storm träffa eder, de ej skola hava makt över eder att draga eder ned i eländets och den ändlösa veklagans avgrund, emedan den klippa, varpå I ären byggda, är en säker grundval på vilken människorna, om de bygga därpå, icke kunna misslyckas.”2
Det har aldrig varit viktigare än nu att förstå hur man bygger på denna säkra grundval. Personligen tycker jag att man bäst kan lära sig detta genom att läsa kung Benjamins sista predikan, nedskriven i Mormons bok. De flesta av oss läste den igen nyligen och har begrundat den mer än en gång. Konung Benjamin såg oss och våra efterkommande. Genom profetisk kraft visste han vad vi står inför. Han hade personligen upplevt krigets fasor. Han hade försvarat sitt folk i strid och förtröstat på Guds kraft. Han såg tydligt Lucifers hemska makt att fresta och besegra oss.
Han var en stor och helig man. Och han visste hur man inbjuder människor att bygga på denna säkra klippa lika väl som någon annan av Herrens profeter.
Han började sin predikan där vi alla måste börja för att hjälpa andra att undgå andlig förödelse. De måste tro att faran är verklig för att vilja söka skydd. De måste vara rädda för följderna av att ignorera faran. Han tydliggjorde riskerna vi möter eftersom vi är fria att välja mellan rätt och fel och eftersom vi inte kan undvika följderna av dessa val. Han talade på ett direkt och skarpt sätt eftersom han kände till den sorg som skulle möta dem som inte lyssnade till och följde hans varningar.
Så här beskrev han följderna som kommer av vårt val att antingen följa Kristi Andes maningar eller de onda budskap som kommer från Satan, vars syfte det är att fresta oss och snärja oss i synden:
”Ty se, ett ve har uttalats över den som föredrager att lyda den [onde] anden; ty den som vill lyda honom och framhärdar däri och dör i sina synder, han dricker fördömelse åt sin egen själ. Han mottager evigt straff som lön, emedan han överträtt Guds lag mot sin egen kunskap …
Därför, om en sådan människa icke omvänder sig utan framhärdar och dör som fiende till Gud, uppväcka den gudomliga rättvisans fordringar hennes odödliga själ till ett livligt medvetande om sin egen skuld, som gör, att hon ryggar tillbaka från Herrens åsyn med bröstet fullt av skuldmedvetande, pina och ängslan, vilket är liksom en outsläcklig eld, vars låga flammar uppåt i evigheternas evigheter.”
Konung Benjamin fortsatte: ”O, alle I gamla människor och även I unga människor och I små barn, som kunnen förstå mina ord, ty jag har talat enkelt till eder, på det I skullen kunna förstå, beder jag att I uppvaknen till att besinna den förfärliga belägenhet, som de befinna sig i, vilka hava fallit i överträdelse.”3
För mig ligger styrkan i denna varning i bilden jag ser framför mig av dagen när vi alla kommer att stå framför Frälsaren efter detta liv för att dömas. När kung Benjamin talar till mig om att rygga tillbaka från Herrens åsyn grips mitt hjärta av fruktan. Jag ser framför mig hur jag står där på domens dag framför den förhärligade och uppståndne Frälsaren. Jag vill av hela mitt hjärta att jag inte ska rygga tillbaka utan istället se upp på honom och se hur han ler och säger: ”Bra, du gode och trogne tjänare. Gå in.”4
Kung Benjamin gör det klart för oss hur vi kan uppnå hoppet att få höra dessa ord, genom att i detta liv lära oss hur vår natur kan förändras genom Jesu Kristi försoning. Det är det enda sättet som vi kan bygga på den säkra grundvalen och stå rakryggade i rättfärdighet under frestelsens stormar.
Kung Benjamin beskriver denna förändring med en vacker jämförelse, som använts av profeter under tusentals år och även av Herren. Det är följande: Att vi kan, och måste, bli som ett barn … ett litet barn.
För en del är det svårt att förstå eller att acceptera detta. De flesta av oss vill vara starka. Vi kanske tycker att det är att vara svag att vara som ett barn. De flesta föräldrar vill att deras barn ibland ska vara mindre barnsliga. Till och med aposteln Paulus använde dessa ord när han skulle uppmana oss att införliva kärlek, Kristi rena kärlek, i vårt liv: ”När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Men sedan jag blivit man, har jag lagt bort det barnsliga.”5
Men kung Benjamin, som förstod lika väl som varje annan människa vad det betyder att vara stark och modig, gör det klart för oss att man inte är barnslig bara för att man är som ett barn. Det är att vara lik Frälsaren, som bad till sin Fader om styrka att göra hans vilja, och sedan gjorde den. Vår natur måste förändras och bli som ett barn så att vi kan få den styrka vi behöver för att vara i säkerhet under omoralens faror.
Lyssna till kung Benjamins kraftfulla beskrivning av vad som måste förändras för att vi ska bli som ett barn, och hur vi kan bli det:
”Ty den naturliga människan är fiende till Gud och har varit ända ifrån Adams fall samt skall så förbliva i all evighet, såvida hon icke giver efter för den Helige Andens maning och avkläder sig den naturliga människan och bliver en helig genom Herrens, Kristi, försoning samt bliver såsom ett barn: undergiven, mild, ödmjuk, tålig, kärleksfull och villig att underkasta sig allt det Herren anser tjänligt för henne som ett barn underkastar sig sin fader.”6
Vi är i säkerhet på Frälsarens klippa när vi i tro har böjt oss för hans vilja, har lyssnat till den Helige Andens vägledning till att hålla buden länge nog och noggrant nog, så att försoningens kraft har förändrat vårt hjärta. När vi genom denna erfarenhet har blivit som barn i vår förmåga att älska och lyda, står vi på den säkra grundvalen.
Av kung Benjamin lär vi oss vad vi kan göra för att komma till denna säkra plats. Men glöm inte att det vi gör är tillvägagångssättet, inte slutmålet. Det vi gör tillåter Jesu Kristi försoning att förändra oss till det vi måste bli. Vår tro på Jesus Kristus leder oss till omvändelse och till att hålla hans bud. Vi lyder och vi står emot frestelser genom att följa den Helige Andens maningar. I sinom tid förändras vår natur. Vi blir som ett litet barn, lydigt mot Gud och mer kärleksfullt. Denna förändring, om vi gör allt vi behöver för att få behålla den, ger oss rätten att njuta av gåvorna som den Helige Anden ger oss. Då är vi i säkerhet på den enda säkra klippan.
Liksom ni har jag insett vad kung Benjamin menade när han sade att vi kunde bli som ett litet barn inför Gud. Jag har bett, liksom ni, om vägledning när de val jag stått inför skulle få eviga följder. Under många år har jag sett ett återkommande mönster vid de tillfällen när svar på sådana böner har kommit tydligast.
En gång bad jag till exempel en hel natt för att få veta vilket alternativ jag borde välja morgonen därefter. Jag visste att det valet skulle påverka andras och mitt liv mer än något annat val. Jag visste vilket alternativ som var enklast för mig. Jag visste vad jag ville uppnå. Men jag kunde inte se in i framtiden. Jag kunde inte se vilket val som skulle leda till ett visst resultat. Så risken att välja fel kändes överväldigande.
Jag bad, men timmarna gick utan något svar. Strax innan gryningen kom en känsla över mig. Mer än någonsin sedan jag var liten så kände jag mig som ett barn. Mitt hjärta och sinne tycktes bli mycket rofyllda. Det fanns frid i denna inre stillhet.
Plötsligt fann jag att jag bad högt: ”Min himmelske Fader, det spelar ingen roll vad jag vill. Jag bryr mig inte längre om vad jag vill. Jag vill bara att din vilja ska ske. Det är allt jag vill. Säg mig vad jag ska göra.”
I den stunden kände jag mig mer rofylld än någonsin. Och budskapet kom, och jag visste vem det kom ifrån. Det var uppenbart vad jag behövde göra. Jag fick inget löfte om resultatet. Bara en försäkran om att jag var ett barn som hade fått veta vilken stig som ledde dit han ville att jag skulle gå.
Jag lärde mig då och under många andra tillfällen sedan dess att den Helige Anden verkligen kan beskrivas som en mild och stilla röst. Det är poetiskt, men det är inte poesi. Bara när mitt hjärta har varit stilla och tyst, undergivet som ett litet barn, har Anden talat tydligt till mitt hjärta och sinne.
Kung Benjamin lärde oss hur dessa stunder kan komma oftare, vilket de måste under de faror vi står inför. Han berättade att det finns saker vi kan och måste göra för att få välsignelsen av att vårt hjärta blir som ett barns.
Alla dessa hör samman med att vi gör allt som krävs för att bygga upp en större tro på Jesus Kristus och på så sätt få rätt till den Helige Andens hjälp. Kung Benjamin berättade varför:
”Yttermera säger jag eder, att intet annat namn skall givas, ej heller någon annan väg eller något annat medel varigenom människobarnen kunna erhålla frälsning än i och genom Kristi namn, hans, som är Herren, den Allsmäktige.”7
Det vi behöver är tro på honom och att älska honom. Vi måste veta att han lever och vem han är. När vi gör det kommer vi att älska honom. Kung Benjamin föreslog hur vi kan lära känna honom med följande ord, som ni hört ofta:
”Ty huru kan en människa känna den herre, som hon icke tjänat, som är en främling för henne och som är fjärran ifrån hennes hjärtas tankar och uppsåt?”8
Vi lär oss att älska dem vi tjänar. Om vi väljer att börja tjäna Mästaren, till och med på grund av den svagaste tro, börjar vi att lära känna honom. Vi lär oss vad han vill med dem som vi tjänar i hans ställe. Även när de inte tar emot vårt erbjudande att tjäna dem kan vi känna hans uppskattning om vi inte ger upp.
När vi inte ger upp känner vi behovet av den Helige Andens inflytande eftersom vår uppgift känns för svår. Då besvaras vår ödmjuka bön till vår himmelske Fader. En av den Helige Andens främsta uppgifter är att vittna om att Jesus är Kristus. När vi vädjar om hjälp i hans tjänst kommer den Helige Anden till oss och bekräftar vår tro på honom. Vår tro på Frälsaren ökar. Och när vi fortsätter att tjäna honom börjar vi att älska honom. Att kallas att tjäna är en kallelse att älska Mästaren som vi tjänar. Det är en kallelse att förändra vår natur.
För att behålla välsignelsen av denna förändring i vårt hjärta krävs beslutsamhet, flit och tro. Kung Benjamin gav oss några exempel på vad som krävs. Han sade att för att vi ska behålla våra synders förlåtelse dag för dag måste vi mätta de hungriga, kläda de nakna, besöka de sjuka och hjälpa människor andligen och timligen.9 Han varnade för att vi måste ta oss tillvara så att stridighetens anda inte kommer in i vårt hjärta.10 Han gjorde det klart för oss att den mäktiga förändring som sker genom att försoningen verkar i oss kan försvagas om vi inte rustar oss mot synden. Herren varnade oss med följande ord: ”Låt därför kyrkan alltid vaka och bedja, på det den icke må falla i frestelse, ja, även de som äro helgade måste vara vaksamma.”11
Vi kan förlora gåvan genom synd. Kung Benjamin lärde att det är vårt ansvar att på ett beslutsamt sätt stå emot frestelser. Han varnade sitt folk för vissa frestelser. Men när han varnat dem för dessa lade han ansvaret på dem. När vi ber om att inte övervinnas av frestelser och att frälsas från det som är ont ligger ansvaret på oss. Han sade följande, och det är inte hans ord utan Guds ord:
”Och slutligen kan jag ej uppräkna allt det, varmed man kan begå synd, ty det finnes olika sätt och vis, ja, så många, att jag icke kan räkna dem.
Men så mycket kan jag säga eder, att om I icke given akt på eder själva och edra tankar, ord och gärningar samt iakttagen Guds bud och förbliven i tron på det som I haven hört angående vår Herres tillkommelse ända till edert livs slut, så måsten I förgås. Och nu, o människa, minnes detta, och gå ej förlorad!”12
Med den Helige Andens hjälp kan vi ge akt på oss själva. Vi kan be om att känna igen och förkasta syndens första tanke. Vi kan be om att känna igen en varning mot att säga något som kan skada eller fresta någon annan. Och vi kan, när vi måste, be om ödmjukhet och tro till omvändelse.
Helt säkert finns det några bland dem som hör min röst som inom sig säger: ”Men frestelserna är för stora för mig. Jag har stått emot dem så länge jag kan. För mig är buden för svåra. Normen är alltför hög.”
Det stämmer inte. Frälsaren är vår förespråkare inför Fadern. Han känner till våra svagheter. Han vet hur han kan hjälpa dem som frestas.13
Jag vittnar för er om att Frälsaren lever och att han är den säkra grundvalen. Jag vet att när vi handlar efter vår tro på honom renas och förändras vi, så att vi blir rena och starka som ett litet barn. Jag bär er mitt vittnesbörd om att den Helige Anden kan leda oss till sanningen och bort från synden.
Joseph Smith såg vår himmelske Fader och hans älskade Son. Mormons bok är Guds ord och vittnar om att Jesus Kristus är vår Frälsare. Detta är den sanna kyrkan. Jag vet att vi kan välja den utlovade glädjen att få ärva evigt liv, oavsett hur stora tidens faror är.
I Jesu Kristi namn, amen.