Omvändelse, en välsignelse som kommer av vårt medlemskap
Omvändelse … är inte en sträng princip … Den är vänlig och barmhärtig.
Mina kära bröder, jag känner mig ödmjuk och hedrad av att inneha detta ämbete. Ni förstår säkert varför jag aldrig trodde att jag skulle få denna kallelse. När jag inröstades för ett år sedan gjorde president Hinckley det klart för hela kyrkan att han inte hade inlett processen som ledde till min kallelse. Jag sade senare till honom att jag nog är den enda generalauktoriteten i kyrkans historia som inröstats av medlemmarna trots att profeten inte stödde förslaget!
Men jag är tacksam för ert stöd och er röst, och jag viger hela mitt hjärta åt detta stora verk. Jag känner större tacksamhet än jag kan uttrycka för min familj, för min hustru och mina barn, och för mina goda föräldrar. Min mor gick bort för precis två år sedan, bara två dagar efter aprilkonferensen. Hon var liten till växten, men jag står på hennes axlar var dag. Hennes inflytande finns alltid hos mig. Jag kan inte ära henne på rätt sätt i ord, utan endast i handling.
Jag vet inte hur jag kan beskriva min far utan att genera honom, utom att jag älskar honom och att jag stödjer honom. Med risk för att vara för personlig vill jag säga att när jag ser honom åldras så minns jag när jag och mina syskon var unga, hur han brukade ligga på golvet och brottas och leka med oss och lyfta upp oss i famnen och krama om oss och kittla oss, eller lyfta upp oss i sängen till mor och sig när vi var sjuka eller rädda om natten. Mina minnen av honom kommer alltid att vara fyllda av skratt och kärlek, av trofasthet, vittnesbörd, oavbrutet hårt arbete, av tro och trohet. Han är vänlig och vis, och jag är övermåttan välsignad över att inte bara kunna stödja honom som min profet under detta jordeliv utan också att jag kan göra anspråk på honom som min far nu och i all evighet.
För flera veckor sedan inspirerades jag då äldste Douglas L. Callister i de sjuttios kvorum kortfattat berättade om sin morfar LeGrand Richards under ett kvorummöte. Bland andra intressanta saker han berättade var följande: När äldste Richards var en ung biskop besökte han de mindre aktiva medlemmarna. Han bad dem oförskräckt att tala under sakramentsmötet om ämnet ”Vad mitt medlemskap i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga betyder för mig”. Anmärkningsvärt nog tackade flera av dem ja och den upplevelsen placerade dem på vägen tillbaka till full aktivitet i kyrkan.
Jag vill tala om samma tema ikväll. Jag inbjuder er, unga som gamla, att svara på den frågan i ett litet anteckningsblock. Skriv längst upp på första sidan: ”Vad mitt medlemskap i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga betyder för mig.” Lista sedan kortfattat allt ni kommer att tänka på. Med tiden kommer ni på fler saker som ni kan lägga till i listan. Snart har ni en växande bok som fyller er med tacksamhet och uppskattning för ert medlemskap i Herrens kyrka. Den kan till och med ger er underlag till tal ni kanske blir ombedda att hålla i framtiden.
Min lista är redan lång, och jag har valt ut en enda punkt från den som jag vill ta upp ikväll. Jag måste spara alla andra ämnen till en annan gång.
Jag vill tala kortfattat om omvändelsens princip. Jag är så tacksam för den kunskap vi har om denna stora princip. Det är inte en sträng princip, som jag trodde när jag var ung. Den är vänlig och barmhärtig. Det hebreiska ordet betyder helt enkelt ”att vända”1 sig, eller återvända, till Gud. Jehova vädjade till Israels barn: ”Vänd om … så skall jag inte längre se på er med ovilja. Ty jag är nådig … och skall inte vara vred för evigt. Bekänn nu din missgärning, att du har avfallit från Herren, din Gud”.2
När vi bekänner våra synder och överger dem och vänder oss till Gud förlåter han oss.
Medan jag verkade som missions- president nyligen bad två av våra äldster mig att träffa en undersökare som skulle döpas nästa dag. Hon hade några frågor som de inte kunde svara på. Vi körde hem till henne, och där träffade jag en ung änka som närmade sig 30, med ett barn. Hennes make hade omkommit i en tragisk olycka några år tidigare. Hennes frågor var eftertänksamma och hon var mottaglig. När frågorna hade besvarats frågade jag henne om hon oroade sig över något annat. Hon antydde att så var fallet och att hon ville tala med mig ensam. Jag bad äldsterna gå ut och ställa sig på gräsmattan där de kunde se oss tydligt genom ett stort fönster. Så snart dörren stängdes bakom dem började hon gråta. Hon berättade om sina ensamma år, fyllda av hjärte- sorg och tomhet. Under dessa år hade hon begått en del allvarliga misstag. Hon sade att hon hade vetat bättre, men hade saknat styrkan att välja rätt väg tills hon träffade våra missionärer. Under veckorna som de undervisade henne hade hon vädjat till Herren om att förlåta henne. Hon ville att jag skulle bekräfta att hennes omvändelse och dopets förordning och mottagandet av den Helige Anden skulle rena henne och göra henne värdig medlemskap i kyrkan. Jag undervisade henne ur skrifterna, och bar vittnesbörd om omvändelsens princip och om försoningen.
Nästa dag var jag och min fru närvarande när hon och hennes lilla flicka döptes. Rummet var fyllt av vänner från hennes församling, som var redo och ivriga att stötta henne som ny medlem i kyrkan. När vi lämnade dopgudstjänsten fylldes jag av en känsla av tacksamhet för omvändelsens underbara princip, och för försoningen som gör den möjlig, för den sanna omvändelsens mirakel och för denna stora kyrka och dess medlemmar och för våra missionärer.
Vad betyder mitt medlemskap i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga för mig? Det betyder allt. Det påverkar, upplivar, genomsyrar och ger mål och mening med allt i livet som betyder något för mig: Mitt förhållande till Gud, min evige Fader, och hans helige Son, Herren Jesus Kristus. Det lär mig att jag genom lydnad till evangeliets principer och förordningar finner frid och glädje i detta liv, och får komma för att bo i Guds närhet, med min familj, i det liv som förvisso kommer att följa jordelivet, där hans barmhärtighet tillfredsställer rättvisans krav och sluter mig och min familj, dig och din familj, i sin skyddande famn.3 Detta vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.