2006
Redskap för Herrens frid
Maj 2006


Redskap för Herrens frid

Har vi som tagit på oss Kristi namn ovetande halkat in i beteendemönster av förtal, smädande och elakt stereotyptänkande?

Jag har en bekant som tillhör en politisk expertpanel som syns varje vecka i tv. När hon beskrev sin uppgift där, sade hon: ”Vi uppmuntras att tala innan vi hunnit tänka.” Vi tycks leva i en tid där många talar utan att tänka och snarare uppmuntrar till känslomässiga reaktioner än till eftertänksamma svar. Vare sig det nu är på den nationella eller internationella arenan, i personliga relationer eller i politiken, hemma eller offentligt, tycks rösterna bli allt gällare, och om man ska stöta sig med andra tycks vara självvalt snarare än oavsiktligt.

Herren har varnat och sagt att Satan från begynnelsen och historien igenom ska hetsa människornas hjärtan till vrede.1 I Mormons Bok var Laman den förste till att genom sitt ständiga knot upphetsa till vrede, underblåsa raseri och uppvigla till mord.2 Gång på gång i Mormons Bok finner vi vilseledda och ogudaktiga män som uppviglar till raseri och provocerar konflikter. På överbefälhavare Moronis tid hetsade den avfällige Amalickiah ”lamaniternas hjärtan emot Nephis folk”.3 Amulon och Noahs ogudaktiga präster, Nehor, Korihor, avfällingen Zoram (den skamliga listan fortsätter Mormons Bok igenom) var fridstörare som upphetsade till misstro, underblåste tvist och ökade hatet.

Herren sade till Enok att tiden för hans födelse och tiden före hans andra ankomst skulle vara ”ogudaktighetens och hämndens dagar”.4 Och Herren har sagt att i de sista dagarna ska vreden utgjutas över hela jorden obemängt.5 Vrede definieras både som Guds rättmätiga harm och som ytterst mänskliga exempel på häftig sinnesrörelse och djup eller våldsam ilska. Den förstnämnda härrör sig från en kärleksfull Faders omtanke om sina barn som ofta är ”kärlekslösa och hata sitt eget blod”,6 medan däremot den andra härrör sig från ett folk ”utan ordning och utan barmhärtighet … styvsinta i sin envishet”7. Jag befarar att jorden nu upplever båda slags vrede, och jag misstänker att den gudomliga vreden storligen väcks av dem som upphetsar människornas hjärtan till ogudaktighet, förtal och våldsamt hat.

De första offren för människans vrede är sanning och förståelse. Jakob rådde oss att vara ”snara att höra och sena att tala och sena till vrede. Ty en mans vrede åstadkommer inte det som är rätt inför Gud.”8 Enok såg att Guds tron är en fridens, rättvisans och sanningens tron.9 Vare sig de är falska vänner eller orättfärdiga lärare, artister eller underhållare, experter eller skrivare av insändare i lokala tidningar eller är ute efter makt eller rikedom, se upp för dem som hetsar till en sådan vrede att det hämmar stilla eftertanke och medmänsklighet.

Vid Mormons vatten uppmanade Alma dem som ville ingå förbund med Gud att stå som vittnen om Gud och att bära varandras bördor.10 Vi som har ingått ett heligt förbund måste förbli trogna vägen, sanningen och livet som är Jesus Kristus.

Har vi som tagit på oss Kristi namn ovetande halkat in i beteendemönster av förtal, smädande och elakt stereotyptänkande? Har våra meningsskiljaktigheter, vare sig de är personliga, partipolitiska, affärsbetingade eller religiösa, lett till att vi svärtar ner dem som har en annan åsikt? Stannar vi upp och försöker förstå andras till synes avvikande ståndpunkter för att om möjligt finna en gemensam plattform?

Jag minns att jag som doktorand skrev en kritisk avhandling om en betydande politisk filosof. Det var uppenbart att jag inte var av samma mening som han. Min handledare sade att min avhandling var bra, men inte bra nog. Innan du börjar kritisera, sade hon, måste du först finna det starkaste argumentet för den ståndpunkt du opponerar dig mot, ett argument som filosofen själv skulle kunna godta. Jag skrev om avhandlingen. Jag var fortfarande på väsentliga punkter av en annan mening än filosofen, men förstod honom bättre, och jag såg nu även de starka sidorna och förtjänsterna hos hans övertygelse och inte bara begränsningarna. Jag lärde mig något som jag har tillämpat på alla aspekter av mitt liv.

Som general Andrew Jackson sade till sina män mitt i stridslinjen vid slaget om New Orleans: ”Mina herrar, res era gevär lite lägre!” Jag tror att många av oss behöver resa våra ”gevär” lite lägre. Samtidigt behöver vi höja nivån på privata och offentliga samtal. Vi ska undvika att förlöjliga andras ståndpunkter — att så att säga skapa ”fingerade motståndare” — och inte fälla obefogade påståenden om deras motiv och karaktär. Vi behöver, som Herren rått oss, understödja ärliga, visa och goda män och kvinnor var de än må finnas och inse att det ”ibland alla sekter, partier och religionssamfund” finns dem som ”hållas borta från [evangeliets] sanning … blott emedan de icke veta var de skola finna den”.11 Kan det tänkas att vi döljer det ljuset därför att vi fostrar förtal och stereotyptänkande och ger och tar anstöt?

Det är ibland lätt att hemfalla till hån och cynism när man har att göra med dem som har motsatta åsikter. Vi demoraliserar eller förödmjukar andra för att förringa dem eller deras åsikter. Det är ett av det främsta redskapen som används av dem som bor i den stora och rymliga byggnaden som fader Lehi såg i en syn.12 Judas, Kristi bror, varnade och sade: ”’I den sista tiden skall det finnas människor som hånar och följer sina egna gudlösa begär.’ Det är dessa som vållar splittring, de som är oandliga och som inte har Guds Ande.”13

Nära besläktat med hånet är en anda av cynism. Cyniker är benägna att klandra och finna fel. Antingen underförstått eller uttryckligt hyser de en hånfull misstro mot uppriktighet och redbarhet. Jesaja talade om dem som ”ville det onda” och ”genom sitt ord kom en människa att synda, som snärjde den som skulle skipa rätt i porten och åsidosatte rätten för den rättfärdige för ingenting.”14 I det hänseendet har Herren i de sista dagarna rått oss och sagt: ”Finnen icke längre fel med varandra … och över allt annat: Ikläden eder kärlekens band såsom en mantel, som är fullkomlighetens och fridens band.”15

President George Albert Smith gjorde iakttagelsen: ”Det finns ingenting i världen som är mer fördärvligt eller skadligt för människosläktet än hat, fördomar, misstro och den ovänliga inställning somliga har till sina medmänniskor.”16 I fråga om politik varnade han och sade: ”Närhelst dina politiska åsikter får dig att tala ovänligt om dina bröder ska du veta att du är i farozonen.”17 På tal om den stora uppgift som de sista dagarnas rike har, rådde han: ”Vi tillhör inte en militant kyrka. Detta är en kyrka som erbjuder frid åt världen. Det är inte vår plikt att gå ut i världen och finna fel hos andra, inte heller att kritisera människor därför att de inte förstår. Men det är vår förmån att i vänlighet och kärlek gå ut bland dem och dela med oss åt dem av den sanning som Herren uppenbarat i dessa sista dagar.”18

Herren har upprättat oss som ett folk för ett särskilt uppdrag. Som han sade till Enok i forna dagar är vår tid en tid av mörker, men också en tid när rättfärdighet skulle komma ner från himlen och sanning komma fram ur jorden för att ännu en gång vittna om Kristus och hans kallelse att försona. Likt en flod skulle det budskapet svepa över jorden och Herrens utvalda samlas från världens fyra hörn.19 Var vi än bor i världen har vi formats som ett folk för att vara redskap för Herrens frid. För att citera Petrus så har Gud gjort anspråk på oss för att vi ska förkunna dens seger som ”kallat [oss] från mörkret till sitt underbara ljus. [Vi] som förut inte var ett folk är nu Guds folk.”20 Vi kan inte låta oss ryckas med av en värld där man har lätt för att ge och ta anstöt. Snarare ska vi, som Herren uppenbarade till både Paulus och Mormon, varken avundas andra eller vara uppblåsta. Vi ska varken brusa upp eller uppföra oss illa. Inte glädja oss över orättfärdigheten utan ha vår glädje i sanningen. Detta är förvisso den Kristi rena kärlek som vi företräder.21

I en värld omgiven av vrede har profeten i vår tid, president Gordon B Hinckley, rått oss: ”Nu finns det mycket vi kan göra och måste göra i dessa farofyllda tider. Vi kan uttrycka våra åsikter om föreliggande fakta, men låt oss aldrig bli delaktiga i onda ord eller gärningar mot våra bröder och systrar i olika nationer, vilken sida de än står på. Politiska tvister kan aldrig rättfärdiga hat eller illvilja. Jag hoppas att Herrens folk ska leva i fred med varandra under orofyllda tider, oavsett vad de har för lojalitet mot olika regeringar eller partier.”22

Må vi som Kristi sanna vittnen i de sista dagarna inte råka i mörker så att vi, för att citera Petrus, blir ”närsynta”, utan låt oss bära frukt som vittnen om Kristus och hans återställda evangelium, i tanke, i ord och i handling.23 Gud lever. Jesus Kristus är vägen, sanningen och livet. Joseph Smith, återställelsens stora profet, var det redskap genom vilket vi upprättades som ett folk, och vi leds även i dag av en Guds profet, president Gordon B Hinckley. Låt oss dagligen i vårt hjärta återuppväcka Kristi rena kärlek och med hjälp av vår Mästare övervinna världens mörker.

I Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Se 2 Nephi 28:20; L&F 10:24.

  2. Se 1 Nephi 16:37–38.

  3. Alma 48:1.

  4. Moses 7:46, 60.

  5. Se L&F 115:6.

  6. Moses 7:33.

  7. Moroni 9:18–19.

  8. Jak 1:19–20.

  9. Se Moses 7:31.

  10. Se Mosiah 18:8–10.

  11. L&F 123:12; se också 98:10.

  12. Se 1 Nephi 8:26–33; 11:36.

  13. Jud 1:18–19.

  14. Jes 29:20–21.

  15. L&F 88:124–125.

  16. Sayings of a Saint, utv av Alice K Chase (1952), s 30.

  17. Conference Report, apr 1914, s 12.

  18. Conference Report, apr 1935, s 44.

  19. Se Moses 7:62.

  20. 1 Pet 2:9–10.

  21. 1 Kor 13:4–6; Moroni 7:45–47.

  22. ”Krig och fred”, Liahona, maj 2003, s 80.

  23. 2 Pet 1:8–9.

Skriv ut