”Lektion 18 – Förberedelsematerial till klassen: Sista dagars heliga kvinnor och Hjälpföreningen”, Återställelsens grunder – Lärarmaterial (2019)
”Lektion 18 – Förberedelsematerial till lektionen”, Återställelsens grunder – Lärarmaterial
Lektion 18 – Förberedelsematerial till lektionen
Sista dagars heliga kvinnor och Hjälpföreningen
Profeten Joseph Smith talade om Hjälpföreningen när han förkunnade: ”Kyrkan var aldrig fullständigt organiserad förrän kvinnorna sålunda hade organiserats” (Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith [2007], s. 446). Tänk på budskapet det här uttalandet ger världen om kvinnans plats i Herrens kyrka. När du studerar det här materialet, tänk då på hur sista dagars heliga kvinnors och Hjälpföreningens arbete är nödvändigt i Jesu Kristi återställda kyrka.
Del 1
Hur bygger sista dagars heliga kvinnor upp Guds rike?
Äldste James E. Talmage i de tolv apostlarnas kvorum sa: ”Jesus Kristus är kvinnans och kvinnlighetens största förkämpe” (i Döttrar i mitt rike [2011], s. 3).
President M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum har sagt:
Våra systrar [har] alltid varit livsviktiga och en nödvändig del av Herrens verk. Trofasta kvinnor har kämpat tappert för sanningens och rättfärdighetens sak redan före denna världens grundläggning. … Vår tidshushållning saknar inte sina hjältinnor. (M. Russell Ballard, ”Rättfärdighetens kvinnor”, Liahona, dec. 2002, s. 38)
Emma Smith, profeten Joseph Smiths fru, var ett exempel på en sista dagars helig kvinna som fyller en viktig roll i återställelsen. I en uppenbarelse till Joseph Smith kallade Herren Emma ”en utvald kvinna” (L&F 25:3). När du läser en del av den här uppenbarelsen kan du markera de ansvar och den vägledning som Herren gav Emma. Lägg märke till att i vers 16 säger Herren att hans råd till Emma också gäller var och en av oss.
Studera som förberedelse för lektionen
Emma och Joseph genomled stora prövningar under sin tid tillsammans. De gav också varandra stor tröst och glädje. Trofast sin kallelse var Emma till stor tröst för Joseph då hon uppmuntrade och tröstade honom genom förföljelser och prövningar. Profeten tänkte på ett tillfälle då Emma besökte honom när han gömde sig från faror, då han skrev: ”Åter var hon här i de svåraste prövningar, oförskräckt, fast och orubblig – oföränderliga, kärleksfulla Emma ”(”Journal, December 1841–December 1842”, s. 135, josephsmithpapers.org).
Emma verkade en kort tid som Josephs skrivare och hjälpte till med översättningen av Mormons bok. Under hela sitt liv vittnade hon oförskräckt om Mormons bok. Strax innan sin död sa hon till sin son: ”Mormons bok är av gudomligt ursprung – det tvivlar jag inte det minsta på” (Emma Smith, i ”Last Testimony of Sister Emma”, Saints’ Herald, 1 okt. 1879, s. 290). I lydnad mot Herrens befallning sammanställde Emma också kyrkans första psalmbok.
Emma undervisade genom sitt föredöme: ”I New York sydde hon kläder åt … missionärerna som hade kallats att predika evangeliet … I Kirtland samlade hon tillsammans med andra kvinnor in filtar, mat och kläder som deltagarna i Sions läger skulle ta med sig till nödställda heliga i Missouri. Hon hjälpte till att laga mat [och göra kläder] åt arbetarna som byggde templet i Kirtland. Och hon hade så många av tempelarbetarna som inneboende att hon och Joseph måste sova på golvet. Under den första tiden i Nauvoo ägnade hon en stor del av sin tid och uppmärksamhet åt att vårda de många malariasjuka i tälten utanför sitt hus på Mississippiflodens strand. På detta och andra sätt var hon ett exempel på den hjälpverksamhet som många systrar bistod med på hennes tid” (Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith, s. 445).
Begrunda följande i din förberedelse för lektionen
Tänk på en föredömlig kvinna du känner som använder sitt inflytande, sin röst och sina förmågor för att ge meningsfulla bidrag till att bygga upp Guds rike. På vilka sätt bygger hon upp Guds rike i vår tid?
Del 2
Vad är unikt med Hjälpföreningens organisation?
På våren 1842 kämpade de heliga för att i sin fattigdom bygga templet i Nauvoo. Många av systrarna ville göra mer för att hjälpa till. En grupp systrar som leddes av Sarah Kimball och Margaret Cook samlades för att dra upp en författning och stadgar för ett nytt kvinnosällskap som skulle sy kläder åt tempelarbetarna. När de rådgjorde med profeten Joseph Smith sa han att deras författning var ”det bästa han någonsin hade sett” (Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith, s. 443). ”Men”, sa han, ”det här är inte det ni vill ha. Tala om för systrarna att Herren har tagit emot deras offer och att han har något bättre åt dem … Jag inbjuder dem alla att träffa mig och några av bröderna … och jag ska organisera kvinnorna under prästadömet efter prästadömets mönster” (se Döttrar i mitt rike, s. 11–12). Eliza R. Snow berättade att Joseph Smith lärde Hjälpföreningen att ”samma organisation existerade i den forntida kyrkan” (i Döttrar i mitt rike, s. 7).
Syster Julie B. Beck, tidigare generalpresident för Hjälpföreningen, har berättat vad det innebär att vara organiserad efter prästadömets mönster:
Hjälpföreningen är unik eftersom den organiserades efter ”prästadömets mönster” [Joseph Smith, citeras i Sarah M. Kimball, ”Auto-biography”, Woman’s Exponent, 1 sep. 1883, s. 51]. … Vi verkar på ett likartat sätt som prästadömet – vilket innebär att vi söker, tar emot och agerar i enlighet med uppenbarelse, samråder och fattar beslut och ägnar oss åt att ta hand om enskilda en och en. Vi har prästadömets mål att förbereda oss för det eviga livets välsignelser genom att ingå och hålla förbund. Därför, liksom för våra bröder som innehar prästadömet, är vårt verk att frälsa, tjäna och bli ett heligt folk. (Julie B. Beck, ”Hjälpföreningen: Ett heligt verk”, Liahona, nov. 2009, s. 111)
President Dallin H. Oaks i första presidentskapet betonade ytterligare att Hjälpföreningens arbete utförs med prästadömets myndighet:
I ett tal till Hjälpföreningen sa president Joseph Fielding Smith, dåvarande president för de tolv apostlarnas kvorum: ”Att systrarna inte [ordinerats till] prästadömet … innebär inte att Herren inte gett dem myndighet. … Ni kan tala med myndighet eftersom Herren har givit er myndighet.” Han sa även att Hjälpföreningen ”[har] givits kraft och myndighet att utföra många storslagna gärningar. Det arbete som de utför sker genom gudomlig myndighet” [”Relief Society – an Aid to the Priesthood”, Relief Society Magazine, jan. 1959, s. 4–5]. …
Den som verkar i ett ämbete givet av en som har prästadömets nycklar, utövar prästadömets myndighet i utförandet av sina tilldelade plikter. (Dallin H. Oaks, ”Prästadömets nycklar och myndighet”, Liahona, maj 2014, s. 51)
Del 3
Hur hjälper kvinnor och Hjälpföreningen till med att uppnå Guds och hans kyrkas syften?
Det första hjälpföreningsmötet hölls den 17 mars 1842 i rummet på övre våningen i Joseph Smiths röda tegelaffär i Nauvoo, Illinois. Emma valdes och inröstades som president för den nya föreningen. Joseph stod upp och förklarade att det här uppfyllde Herrens förkunnelse att Emma var ”en utvald kvinna som jag har kallat” (L&F 25:3). En kort tid senare sa profeten: ”Denna förening ska få undervisning genom den ordning som Gud upprättat – genom dem som utsetts att leda – och jag vrider nu om nyckeln för er i Guds namn, och denna förening ska nu glädja sig och kunskap och intelligens ska flöda ner från och med denna tidpunkt” (i Döttrar i mitt rike, s. 14).
Syster Emma Smith förkunnade att tillsammans skulle kyrkans kvinnor göra ”något extraordinärt” (”Joseph Smiths lärdomar om prästadömet, templet och kvinnor”, Uppsatser om evangelieämnen, JesuKristiKyrka.org). När du studerar följande uttalanden kan du markera det som gör intryck på dig vad gäller Hjälpföreningens syften och mission.
Zina D. H. Young, tidigare generalpresident för Hjälpföreningen, mindes:
Hjälpföreningen … organiserades … för att ge timliga välsignelser till fattiga och behövande, och för att ge uppmuntran till de svaga och avråda dem som felar, och för att förbättra kvinnans medkänsla och barmhärtighet, så att hon kan få andlig styrka och kraft till att åstadkomma mer gott i arbetet med att återlösa den mänskliga familjen. (”First General Conference of the Relief Society”, Woman’s Exponent, 15 apr. 1889, s. 172)
Syster Beck har sagt:
Joseph Smith sa att kvinnorna i denna kyrka var organiserade för ”att hjälpa de fattiga, de utblottade, änkan och den föräldralösa samt att ägna sig åt allt som är behjärtansvärt” [i History of the Church, 4:567] och ”inte enbart hjälpa de fattiga, utan också rädda själar” [i History of the Church, 5:25]. Detta hjälparbete definierades ytterligare av äldste John A. Widtsoe som ”lindring från fattigdom, lindring från sjukdom, lindring från tvivel, lindring från okunnighet – lindring från allt det som kan hindra … glädje och framåtskridande” [Evidences and Reconciliations, sammanst. av G. Homer Durham, 3 band i 1 (1960), s. 308]. …
Genom Hjälpföreningen tränar vi på att vara Kristi lärjungar. Vi lär oss det han vill att vi ska lära oss, vi gör det han vill att vi ska göra och vi blir det han vill att vi ska bli. (Julie B. Beck, ”Vad sista dagars heliga kvinnor gör bäst: Stå starka och orubbliga”, Liahona, nov. 2007, s. 111, 109)
President Spencer W. Kimball förklarade varför både män och kvinnor måste förstå Hjälpföreningens syften och kraft:
Det finns en kraft i [Hjälpföreningens] organisation som ännu inte utnyttjats tillfullo för att stärka hemmen i Sion och bygga upp Guds rike, och den kommer heller inte att göra det förrän både systrarna och [prästadömsbröderna] fångar visionen av Hjälpföreningen. (Spencer W. Kimball, i Döttrar i mitt rike, s. 141–142; betoning tillagd)
Begrunda följande i din förberedelse för lektionen
Vad kan både kvinnor och män göra för att fånga Hjälpföreningens vision och arbeta tillsammans för att uppnå dess syften?