Kapitel 3

Syftet med kyrkan

Kyrkan, med sin fullständiga organisation, erbjuder tjänande och inspiration åt alla.¹

Introduktion

President David O McKay hade stor kärlek till kyrkan och ett starkt vittnesbörd om dess mission att förbereda för det slutliga upprättandet av Guds rike. Han erinrade sig följande upplevelse under sin tid i de tolv apostlarnas kvorum:

”Strax ovanför talarstolen i det möteshus där jag som pojke närvarade vid kyrkans möten, hängde i många år ett stort fotografi på framlidne president John Taylor, och under den, i vad jag tyckte var guldbokstäver, stod inskrivet:

’Guds rike eller ingenting’

Tanken gjorde intryck på mig som barn långt innan jag förstod dess verkliga betydelse. Jag tycktes inse vid dessa unga år att det inte finns någon annan kyrka eller organisation som närmar sig den fullkomning eller besitter den gudomlighet som kännetecknar Jesu Kristi kyrka. Som barn kände jag intuitivt detta. I ungdomen blev jag helt övertygad om det och idag skattar jag det som en fast övertygelse i min själ …

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas gudomlighet visar sig såväl i dess organisation som i dess lärdomar. Gudaskap, broderskap, tjänande — dessa tre vägledande principer … genomsyrar all vår verksamhet i kyrkan.”²

President McKays ledarskap återspeglade hans fasta övertygelse. Under hans verksamhet som president erfor kyrkan betydande tillväxt och utveckling över hela världen, med ett medlemskap som ökade från ungefär en miljon till nästan tre miljoner. Två historiker beskrev president McKays roll i denna tillväxt:

”Tidigt under sin administration var president David O McKay den förste att göra så omfattande resor som president för kyrkan. Han reste runt i missionerna i Europa, Latinamerika, Afrika och Stilla havets öar. Han invigde två tempelplatser i Europa och tillkännagav att ett tempel skulle byggas i Nya Zeeland. År 1955 tillkännagav han att kyrkan måste ’lägga ner alla rimliga ansträngningar på att placera inom varje medlems räckhåll i dessa avlägsna missioner … alla andliga förmåner som kyrkan har att erbjuda’ [Conference Report, apr 1955, s 25]. Byggandet av tempel, ett ökat antal missioner, organiserandet av stavar över hela världen, övertyga de heliga om att bygga upp Sion i sina hemländer hellre än att emigrera till Amerika, och slutligen överlåta ledarskapet i kyrkan till varje lands eget folk, var alltsammans betydelsefulla steg i uppfyllandet av detta mål.”³

President McKays tro på kyrkans gudomliga mission och bestämmelse fortsatte till slutet av hans liv. I ett generalkonferenstal mindre än ett år före sin död, lärde han: ”Gud har upprättat denna kyrka för att den aldrig ska nedrivas eller ges till ett annat folk. Och eftersom Gud lever, och hans folk är trofasta mot honom och mot varandra, behöver vi inte oroa oss över sanningens slutliga seger.”⁴

David O McKays lärdomar

Kyrkans mission är att förbereda för det slutliga upprättandet av Guds rike.

Kyrkans mission är att bereda vägen för det slutliga upprättandet av Guds rike på jorden. Dess syfte är först och främst att utveckla kristuslika egenskaper i människors liv, och för det andra, att förändra samhället så att världen blir en bättre och mer fredlig plats att leva i.⁵

Vari låg [betoningen] i Kristi undervisning när han kom till människorna? Den första stora proklamationen var tillkännagivandet om att Guds rike är nära. ”Omvänd er för Guds rike är nu här.” [Se Mark 1:15.] Förelöparen, Johannes Döparen, predikade detta. Han predikade Herrens ankomst. Han visade vilken ställning som Herren skulle ha i detta rike och Frälsaren bar vittne om det och predikade om det. Och vad var det för rike? Det var inte ett mytiskt rike, utan ett verkligt rike. Inte bara en känsla inombords, utan också ett yttre uttryck för rättfärdighet. Det var ett gudomligt styre bland människorna. Det var detta som Frälsaren hade i åtanke, att ett gudomligt styrelseskick skulle upprättas bland människorna.⁶

Begreppet [Guds rike] inbegriper att det är Gud som råder i människans hjärta, vilja och i samhället. Människan erkänner en makt och myndighet som är överlägsen hennes egen. ”Det handlar inte om en despotisk gudoms nyckfulla styre, utan om att människan frivilligt låter sin egen vilja uppgå i Guds vilja.” Vid ett tillfälle sade Jesus: ”Guds rike är inom er.” [Luk 17:21; 1981 års översättning.] Detta är sant, för det är i människans hjärta som medlemskap i det yttre riket har sitt ursprung … Endast en sådan grupp som med ett sinne ser upp mot himlen för att få vägledning kan omvandla det mänskliga samhället.

Guds rike inbegriper också ett universellt brödraskap i vilket alla människor erkänner Gud som sin högste styresman och omhuldar önskan att lyda hans gudomliga vilja.⁷

Det finns personer i världen som säger att svartsjuka, illvilja, [och] själviskhet i människors hjärtan alltid utesluter upprättandet av det ideala samhälle som är känt som Guds rike. Oavsett vad tvivlare och bespottare säger är Kristi kyrkas mission att eliminera synd och ogudaktighet från människors hjärtan, och att förändra samhället så att fred och god vilja råder på jorden.⁸

Prästadömskvorum och biorganisationer är avsedda att hjälpa till med att genomföra kyrkans uppgift.

Beakta kyrkans prästadöme. Föreställ er däri männen och pojkarna organiserade i funktionella grupper, från den nittioåriga fadern ner till pojken på tolv år. I dessa grupper finner ni exemplifierat allt det som det mänskliga samhället eftersträvar i sociala grupper och föreningar. I dessa kvorum finns tillfällen till vänskap, broderskap och organiserat tjänande …

De som är aktiva arbetar på ett organiserat sätt för varandras bästa, för medlemmarnas personliga välfärd och för samhällets bästa som helhet. Om vi begränsar oss till kvorumen, är inte detta en sublim bild, att män och pojkar kan komma samman, umgås, förena sig i mänsklighetens tjänst, i vilken varje man i alla ser en broder? I detta kvorum sitter läkaren bredvid snickaren, var och en intresserad av de mest upphöjda av strävanden — att dyrka Gud och tjäna mänskligheten!⁹

Hjälpföreningens ansvar är att hjälpa prästadömet med att upprätta Guds rike, med att bistå de lidande och undsätta de fattiga, och på många sätt bidra till frid och lycka i världen …

Ett av de mest uppmuntrande löften som någonsin getts till människor som älskar att tjäna är det som gavs av Frälsaren med dessa ord: ”Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.” (Matt 25:40) … Jag växte upp till man innan jag insåg betydelsen av det tjänande som utförs av våra systrar i kyrkan.¹⁰

Kyrkan, som förstår vilken kraft det ligger i andra inflytanden förutom hemmet i ett växande barns liv före myndighetsåldern, erbjuder en religiös omgivning nästan alltifrån födelsen. Söndagsskolan, Primärföreningen, [Unga mäns och Unga kvinnors organisationer] ordnar med lämplig undervisning, underhållning och lämplig vägledning från vaggan till mogen ålder.¹¹

De sista dagars heliga är sannerligen ett folk som bistår varandra i det produktiva livet, ett liv som är inriktat på den mänskliga varelsens frälsning. Med denna frälsning menar jag inte bara en plats i livet härefter där alla våra omsorger och bekymmer försvinner, utan en frälsning som är tillämplig på den enskilde, på familjen och på samhället här och nu. Genom Jesu Kristi evangelium, och kyrkans fullkomliga organisation som den uppenbarats i denna tidsutdelning för profeten Joseph Smith, hjälper vi varandra andligen genom att dra nytta av de många tillfällen att tjäna som finns i kyrkan. Vi främjar broderskap genom aktiviteter och umgänge i prästadömskvorum, i biorganisationer och i våra sociala sammankomster.¹²

När kyrkan fullgör sin mission så välsignar och fullkomliggör den individen.

För medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har individens värde en speciell betydelse. Kvorum, biorganisationer, församlingar, stavar, ja kyrkan själv, är alltsammans organiserat för att främja människans välfärd. Allt är endast medel till ett mål, och detta mål är lycka och evig välfärd för varje Guds barn. Jag vädjar därför till samtliga medlemmar i kyrkan, och särskilt till presidenter för kvorum och ämbetsmän i biorganisationer, att göra en gemensam ansträngning för att förbättra människors liv.¹³

Det finns i människan inte bara en instinkt, utan också en gudomlighet som strävar efter att föra henne framåt och uppåt. Denna känsla är universell och vid någon tidpunkt i livet blir varje människa medveten om att hon har den.

Förbunden med denna andliga strävan finns tre stora behov som förblir oförändrade under århundradenas lopp: (1) Varje normal person längtar efter att få veta någonting om Gud. Hur är han? Är han intresserad av den mänskliga familjen, eller bryr han sig inte alls om den? (2) Vilket är bästa sättet att leva i denna värld för att nå störst framgång och bli mest lycklig? (3) Vad är det oundvikliga som vi kallar döden? Vad ligger bortom den?

Om ni vill få svar på denna den mänskliga själens längtan, måste ni komma till kyrkan för att få det. Endast sann religion kan tillfredsställa den längtande själen.⁴

Varför håller vi dessa konferensmöten och alla andra möten i kyrkan? De hålls för den enskildes bästa — för er son och min son, er dotter och min dotter. Herren har sagt: ”Om så skulle ske, att I arbeten hela edert liv med att ropa omvändelse till detta folk och därigenom fören blott en enda själ till mig, huru storligen skolen I icke glädjas med honom i min Faders rike!” [L&F 18:15] …

Syftet med organiserandet av denna storslagna kyrka, så fullkomlig, så perfekt, är att välsigna individen.¹⁵

Denna kyrka organiserades på det enda sätt varpå Kristi kyrka kan upprättas, genom direkt myndighet från Gud. Sålunda grundad inbjuder den hela världen att komma till den kyrka som Gud själv har erkänt, som utlovar varje fördel som det mänskliga sinnet, känslorna och önskningarna kan drömma om när det gäller uppfyllandet av individens mission på denna jord. ”Det är en allt kraftigare ström av direkt personligt inflytande, vars slutliga bestämmelse är att påverka och förvandla alla människor, så att de liksom Jesus ska bli gudalika.” ”Mormonismen”, är som den sanna kristendomen, ”betvingar själviskheten, tyglar passionerna, kuvar begären, vederkvicker intellektet och upphöjer känslorna. Den främjar flit, ärlighet, sanning, renhet, vänlighet. Den ödmjukar den högmodige, upphöjer den anspråkslöse, uppehåller lagen, stödjer friheten, är nödvändig för den, och vill förena människorna i ett stort brödraskap.”¹⁶

När kyrkan fullgör sin mission bidrar den till mänsklighetens välfärd.

Många medborgare är djupt bekymrade över den ökade kriminaliteten, det höga skilsmässotalet och antalet utomäktenskapliga barn, ökningen av könssjukdomar, skandalerna bland höga befattningshavare och andra symptom på privat och offentlig oärlighet.

Råder det en moralisk kollaps? Finns det orsak att slå larm? Världen omger oss på alla sidor, och den statistik vi läser är verkligen skrämmande, och den är en nödvändig varning …

Kyrkans uppgift är att minimera och, om möjligt, eliminera dessa svåra missförhållanden från världen. Det är uppenbart att vi är i behov av en samlande kraft för att kunna eliminera denna ondska. En sådan samlande kraft, ett sådant ideal är Jesu Kristi evangelium, som det återställts genom profeten Joseph Smith. Det förklarar människans liv och dess syfte och har inom sig de nödvändiga frälsande elementen, de upphöjda idealen och den andliga uppbyggelse som det mänskliga hjärtat längtar efter.

Rättänkande, uppriktiga män och kvinnor överallt är måna om att från våra samhällen eliminera de onda element som ständigt uppluckrar samhället — alkoholproblem med åtföljande dryckenskap, narkotikamissbruk med allt dess medföljande fördärv, omoral, fattigdom, o s v. Kyrkan försöker göra både hemmet och samhället till en bättre och ljusare plats.¹⁷

Låt oss här och nu uttrycka tacksamhet för Jesu Kristi kyrka med dess kvorum och biorganisationer vilka särskilt organiserats för att bekämpa detta onda. Den upprättades genom gudomlig uppenbarelse från Gud Fadern och hans Son Jesus Kristus. Dess härliga mission är att förkunna det återställda evangeliets sanningar, att upplyfta samhället så att människorna ska kunna umgås på ett vänligare sätt med varandra, att skapa i våra samhällen en sund omgivning i vilken våra barn kan finna styrka att motstå frestelser och bli uppmuntrade att sträva efter kulturell och andlig förfining.¹⁸

Kyrkan, upprättad genom gudomlig inspiration till en olärd tonåring, erbjuder världen lösningen på alla dess sociala problem. Den har på ett framgångsrikt sätt bestått provet under det första århundradet. Mitt ibland människors briljanta åsikter i detta det tjugonde århundradet, vilka samvetsgrant söker efter sociala reformer och som blint skådar in i framtiden för att kunna läsa människans bestämmelse, skiner kyrkan fram som solen på himlarna, runt vilka andra himlakroppar kretsar som satelliter av mindre betydelse. Kyrkan är verkligen skapare och bevarare av människans högsta värderingar. Dess verkliga uppgift är vår mänskliga världs återlösning. ”Den är det sanningens ljus som utstrålar överallt i världen, och detta ljus kan inte misslyckas med att uppenbara för människan, förr eller senare, de gudomliga ideal varigenom hon bör leva.”¹⁹

Kyrkan, med sin fullständiga organisation, erbjuder tjänande och inspiration åt alla … Istället för att föra människorna ut ur världen söker den att utveckla fullkomliga, gudalika människor mitt i samhället, och genom dem lösa samhällets problem.²⁰

Förslag till studier och diskussion

Med utgångspunkt från president McKays lärdomar, hur skulle du vilja beskriva syftet med kyrkan? (Se s 22–23.) Varför har vi möten och konferenser i kyrkan? (Se s 25–26.)
Hur hjälper kyrkan till med att förbereda för det slutliga upprättandet av Guds rike? (Se s 23–27.) På vilka sätt påminner kyrkan om och exemplifierar det Guds rike som kommer att upprättas? (Se s 22–23.)
Vad bidrar kyrkan med som leder trofasta medlemmar till evigt liv? (Se s 23–27.) Vilka exempel har du sett på att kyrkans organisation, med dess kvorum och biorganisationer, hjälper till att fullkomliggöra individen? (Se också Ef 4:11–13.)
Vilka är några av de problem samhället ställs inför idag? (Se s 26.) På vilka sätt kan tillämpning av evangeliets principer bidra till att lösa dessa problem? (Se s 26–27.)
På vilka sätt har medlemskap i kyrkan varit till välsignelse i ditt liv? Vad kan du och din familj göra för att ha ännu större nytta av det som kyrkan erbjuder?
Vad kan vi göra för att hjälpa kyrkan utföra sina plikter i dessa sista dagar?

Skriftställen som hör till detta ämne: Efesierbrevet 2:19–22; 4:11–15; Moroni 6:4–9; L&F 10:67–69; 65:1–6