Kapitel 9

Övervinna frestelser

Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er. Uppvakta honom, och ni kommer snart att ha bojor, inte på era handleder, utan på er själ.¹

Introduktion

Som ung missionär i Skottland var David O McKay med på ett möte som leddes av James L McMurrin, rådgivare i presidentskapet för Europamissionen. Under mötets gång var de närvarande vittnen till ett flertal manifestationer av Andens gåvor. Omkring 70 år senare, på ett prästadömsmöte, erinrade sig president McKay: ”Jag minns, som vore det igår, inspirationens intensitet vid detta tillfälle. Alla kände Herrens Andes rika utgjutelse. Alla närvarande var verkligen av ett hjärta och ett sinne. Jag hade aldrig tidigare känt på ett liknande sätt …

Det var i denna inramning som James L McMurrin gav vad som sedan dess har visat sig vara en profetia. Genom nära umgänge med honom visste jag att James McMurrin var som renaste guld. Han hade en obetingad tro på evangeliet. Ingen trofastare man, ingen man mer lojal till vad han trodde vara rätt har någonsin levat. När han därför vände sig till mig och gav det som jag då trodde var mer en varning än ett löfte, gjorde hans ord ett outplånligt intryck på mig. Broder McMurrin omformade Frälsarens ord till Petrus och sade: ’Låt mig säga till dig, broder David, att Satan har begärt att få sålla dig som vete, men Gud ger akt på dig.’ [Se Luk 22:31.] …

I det ögonblicket flimrade i mitt sinne minnesbilder av frestelser som kommit i min väg, och jag insåg, till och med bättre än president McMurrin, eller någon annan människa, hur sanna hans ord var till mig när han sade att ’Satan har begärt dig’. Genom mitt beslut då och där att bevara tron föddes en önskan att tjäna mina medmänniskor, och därigenom kom insikten, åtminstone en glimt av den, av vad jag var skyldig den äldste som först frambar det återställda evangeliets budskap till min farfar och farmor, som tagit emot budskapet många år tidigare i norra Skottland och södra Wales.”

President McKay avslutade denna berättelse för kyrkans unga män med ett råd som alla kan tillämpa: ”Jag ber att Gud ska fortsätta välsigna er … Låt inte frestelser leda er vilse.”²

David O McKays lärdomar

Vi måste skydda oss själva och våra familjer mot den ondes inflytande.

Träd som kan stå kvar mitt i en orkan går ofta under för ödeläggande insekter som vi knappt kan se med ett mikroskop. På samma sätt är mänsklighetens största fiender idag de subtila och ibland osynliga inflytanden som verkar i samhället och som underminerar vår tids manlighet och kvinnlighet. Provet på Guds folks trofasthet och duglighet är trots allt enskilt. Vad gör den enskilde?

Varje frestelse som kommer till dig och mig kommer i en av tre former:

Begär eller passion.
Eftergivenhet för högmod, mode och fåfänga.
En önskan att få världsliga rikedomar eller makt och herravälde över landområden eller människors jordiska ägodelar.

Sådana frestelser kommer till oss i våra sällskapsgrupper, de kommer till oss i våra politiska uppdrag, de kommer till oss i våra affärsförbindelser, på lantgården, i affärsföretaget, i vårt handlande i alla livets angelägenheter finner vi detta försåtliga inflytande i verksamhet. Det är när människan blir medveten om denna påverkan som hon borde bemöda sig om att försvara sanningen.

Kyrkan lär att livet här är en prövotid. Det är människans plikt att bli naturens herre, inte dess slav. Hennes begär ska tyglas och användas på ett sätt som främjar hälsa och ett långt liv — känslorna bör bemästras och styras till att bringa lycka och välsignelse till andra …

Om ni levat efter den Helige Andens maningar och fortsätter göra så, kommer lycka att fylla er själ. Om ni avviker därifrån och blir medvetna om att ni inte gjort det ni vet är rätt, blir ni olyckliga, även om världens rikedomar skulle vara era …

Ungdomar som vill ha roligt frestas ofta att hänge sig åt sådana ting som tilltalar enbart människans lägre natur, av vilka de fem mest vanliga är: För det första, vulgaritet och oanständighet; för det andra, dryckenskap och hångel; för det tredje, okyskhet; för det fjärde, illojalitet, och för det femte, vanvördnad.

Vulgaritet är ofta första steget ned på eftergivenhetens väg. Att vara vulgär är att våldföra sig på god smak och förfinade känslor.

Det är bara ett steg från vulgaritet till oanständighet. Det är rätt, ja väsentligt, för våra ungdomars välbefinnande att de kommer samman i grupper, men det är ett tecken på låg moral när de som underhållning väljer att hänge sig åt fysiska eggelser och förnedring. Fester med dryckenskap och hångel är en miljö i vilken den moraliska känslan fördunklas och otyglade passioner får inflytande. Det blir därefter lätt att ta det sista steget nedåt i den moraliska förnedringen.

När, istället för höga moraliska principer, ett liv i moralisk eftergivenhet väljs, och mannen eller kvinnan kommer långt ner i sitt fall, är illojalitet en oundviklig del av hans eller hennes natur. Lojalitet mot föräldrar undertrycks, lydnad mot deras lärdomar och ideal överges, lojalitet mot hustru och barn kvävs i tillfredsställandet av primitiva drifter, lojalitet mot kyrkan blir omöjlig och ersätts ofta av hånleenden inför dess undervisning.³

Frestelsen kommer ofta på ett smygande sätt. Kanske den enskilde och hans Gud är de enda som känner till eftergivenheten mot den, men i den grad han ger efter för den blir han försvagad och befläckad av världens ondska.⁴

Satan kastades ner därför att han försökte ersätta Skaparen. Men hans kraft visar sig fortfarande. Han är aktiv och manar denna stund till förnekande av Guds existens, av hans älskade Sons existens, och till förnekande av kraften i Jesu Kristi evangelium.⁵

Fienden är aktiv. Han är listig och förslagen och söker varje möjlighet att underminera kyrkans grundval och slår till varhelst det är möjligt att försvaga eller förstöra … Gud har gett frihet att välja. Vår moraliska och andliga tillväxt är beroende av hur vi använder denna frihet.⁶

Satan är fortfarande fast besluten att genomföra sina planer, och hans sändebud har i vår tid fått en makt som de inte haft under tidigare århundraden. Bered er på att utsättas för omständigheter som kan vara svåra, för ideologiska filosofier som kan tyckas förnuftiga men som är onda. För att övervinna dessa krafter måste vi förlita oss på den Helige Andens viskningar, som ni är berättigade till. De är verkliga.

Gud vägleder denna kyrka. Var trofast mot den, var lojal mot den. Var trogna era familjer, var lojala mot dem. Beskydda era barn. Vägled dem, inte godtyckligt, utan genom en fars goda exempel, och bidra på detta sätt till kyrkans styrka genom att utöva ert prästadöme i ert hem och i ert liv.⁷

Medlemskap i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga för med sig ansvaret att övervinna frestelser, att strida mot villfarelser, att skärpa intellektet och utveckla sin ande tills den uppnår Kristi fullhet.⁸

Motståndaren försöker slå till mot vår svagaste punkt, men vi får styrka när vi motstår honom.

Man kan inte leka med den onde. Stå emot frestelsen, stå emot djävulen, så ska han fly bort från er. [Se Jak 4:7.]

På ett berg gav Frälsaren oss det största föredömet i hela världen … Strax efter Frälsarens dop leddes han upp till det berg som nu kallas för Frestelsernas berg. Jag vet inte om det var där han befann sig då han fastade i fyrtio dagar eller inte. Men det var till något berg han begav sig och efter … fyrtio dagar kom Frestaren till honom, har vi fått veta, och som Frestaren alltid gör slog han till mot det som han ansåg vara den svagaste punkten.

Och när [Jesus hade] fastat trodde Frestaren att han var hungrig, och den första frestelsen var, som ni kommer ihåg, ”Om”, och han sade det sarkastiskt, ”Om du är Guds Son”, och syftade på Faderns vittnesbörd när han sade: ”Denne är min Son den älskade”, — ”Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd.” Och det finns en sten i detta område som är ganska lik ett judiskt vetebröd, så detta kunde ha fått frestelsen att verka ännu mer lockande. Kristi svar löd: ”Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.” (Matt 4:3–4)

I nästa frestelse citeras också skrifterna. Det var en vädjan till fåfängan, frestelsen att visa sin överlägsenhet gentemot sina medmänniskor: ”Om du är Guds Son, så kasta dig ner (från ett utsprång på tempelmuren)! Det står ju skrivet:” (och djävulen kan citera skrifterna när det tjänar hans syften) ”Det står ju skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten.” Och svaret löd: ”Du skall inte fresta Herren, din Gud.” (Matt 4:6–7)

Den tredje frestelsen var kärlek till rikedom och makt. Frestaren tog upp Jesus på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. Han var inte sarkastisk i denna frestelse. Han vädjade, för Frälsarens motstånd hade försvagat Frestarens makt. Han visade honom allt som hör världen till. ”Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber mig.” Jesus visade sin gudomliga upphöjdhet genom att säga: ”Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna.” Och Frestaren smög bort. [Se Matt 4:8–11.] …

Så lyder berättelsen … Er svagaste punkt är den punkt där djävulen kommer att försöka fresta er och övervinna er. Om ni gjort den svag innan ni förband er att tjäna Herren, kommer Satan att förstora denna svaghet. Motstå honom, så blir ni starkare. Han kommer att fresta er på någon annan punkt. Motstå honom, så blir han svagare och ni blir starkare, tills ni kan säga, vilka yttre omständigheter ni än befinner er i: ”Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna.” (Se Luk 4:8.)⁹

Tillsammans med sina lärjungar strax före Getsemane, sade Jesus: ”Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen …

Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda.” (Joh 17:11, 15)

Av detta kan ni lära er att … ni befinner er mitt ibland frestelserna, men att ni, liksom Kristus på frestelsernas berg, kan höja er över dem.¹⁰

När vi lever efter evangeliet och utövar självkontroll får vi glädje och frid.

Så länge som sanningens fiende är fri att utöva makt i världen, blir vi utsatta för angrepp, och enda sättet att bemöta dessa angrepp är att leva efter evangeliet.¹¹

Detta evangelium ger oss möjlighet att höja oss över denna gamla värld och dess frestelser och, genom att utöva självkontroll, få leva i anden, vilket är det sanna livet här och i nästa liv.¹²

Må vi som aldrig tidigare inse att kontroll över de egna begären hör till den kristna religionens och alla andra religioners kärna. Av naturen är den enskilda personen självisk och benägen att följa sina omedelbara impulser. Det krävs religion, eller någonting högre än en enskild person eller ett samhälle, att övervinna den naturliga människans själviska impulser … Självkontroll är en följd av att försaka små ting. Kristus uttryckte det på ett enastående sätt: ”Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det.” (Matt 16:25)

När ni glömmer er själva och strävar efter att andra människor ska få det bättre, och efter någonting högre och bättre, höjer ni er till det andliga planet. Om vi, i stridens hetta, i ögonblickets frestelse att finna fel på någon annan, släpper vår självfixering till förmån för den kyrkas bästa som vi är medlemmar i, för samhällets bästa och särskilt för Jesu Kristi evangeliums framgång, kommer vi att bli välsignade andligen, och lycka blir vår belöning.

”Om än jag besegrar mina fiender,
och skaffar rikedom och gods
är jag ändå en fattig segrare
tills jag besegrat mig själv.”
[Okänd författare.]13

En person som ger efter för sina begär, antingen i hemlighet eller på annat sätt, har en karaktär som inte är honom till hjälp när han frestas att ge efter för sina lidelser.¹⁴

Det som en människa ständigt tänker på bestämmer hennes handlingar då hon står inför möjligheter och påfrestningar. En människas reaktion på sina begär och impulser när de väcks, uttrycker denna persons karaktär. I dessa reaktioner uppenbaras människans kraft att styra eller hennes oförmåga att stå emot.¹⁵

Handlingar i harmoni med gudomlig lag och naturens lagar för med sig lycka, och de som står i motsättning till gudomlig sanning för med sig elände. Människan är inte bara ansvarig för varje handling, utan också för varje fåfängt ord och varje fåfäng tanke. Frälsaren sade:

”… för varje onyttigt ord som människor talar, skall de stå till svars på domens dag.” (Matt 12:36)¹⁶

Allt som är gott kräver ansträngning. Det som är värt något kräver en del av dina kroppskrafter, din intellektuella kraft och din själskraft — ”Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er.” (Matt 7:7) Men du måste söka, du måste bulta. Å andra sidan tvingar sig synden på dig. Den vandrar bredvid dig, den frestar dig, den lockar, den tjusar. Du behöver inte anstränga dig … Den liknar de stora reklampelare som lockar dig att dricka och röka. Den påminner om det budskap som kommer in i era hem via teve och radio … Ondskan söker upp dig och det krävs ansträngning och fasthet att motstå den. Men sanning och visdom uppnås endast genom att söka, be och anstränga sig.¹⁷

Låt oss alltid ha i åtanke att livet i stort sett är vad vi gör det till, och att människornas Frälsare klart och tydligt har pekat ut hur glädje och frid kan uppnås. De finns i Jesu Kristi evangelium och i lydnad mot det.¹⁸

Gud give att vi, medan vi söker utbreda Guds rike, må undervisa våra ungdomar och kyrkans medlemmar överallt att motstå frestelser som försvagar kroppen, som förgör själen, att vi må vara lika botfärdiga som när vi gick ner i dopets vatten, att vi må förnyas i ordets sanna bemärkelse, att vi ska födas på nytt, att våra själar ska sola sig i den Helige Andens ljus, och att vi må fortsätta som sanna medlemmar i Jesu Kristi kyrka tills vår mission på jorden är fullbordad.¹⁹

Förslag till studier och diskussion

President McKay använde jämförelsen med starka träd som kan stå emot hårda stormar men som förstörs av mikroskopiska djur som tränger in i dem. (Se s 84.) På vilka sätt kan denna jämförelse tillämpas på vår strid mot frestelser? (Se s 86–87.) Vad kan vi göra för att undvika att inbjuda frestelser i vårt liv? Hur kan vi stärka barn och ungdomar mot det ökande antalet frestelser i världen?
På vilka sätt kan frestelser skilja sig åt, beroende på våra olika omständigheter? Vad kan vi göra för att hjälpa varandra att motstå frestelser?
Vad kan vi lära oss av redogörelsen om hur Frälsarens motstod Satans frestelser? (Se Matt 4:1–11 och Luk 4:1–13; se även L&F 20:22.)
På vilka sätt skiljer sig njutningen i att ge efter för frestelser från glädjen att följa Frälsaren?
Hur försöker Satan använda våra svagheter? (Se s 86–87.) Hur kan vi övervinna våra svagheter genom Jesus Kristus? (Se även Ether 12:27.)
Vad kan du göra för att motstå och övervinna frestelser som ofta ansätter dig? Varför är det viktigt att vi bestämmer våra värderingar innan vi ställs inför frestande situationer?
Hur kan det, i våra ansträngningar att följa Frälsaren och motstå frestelser, hjälpa oss att minnas att ”ingen kan tjäna två herrar”? (Matt 6:24)
Hur hjälper oss rättfärdiga och sunda tankar att övervinna frestelser? Vad kan vi göra för att utveckla den självkontroll som president McKay ofta talade om? (Se s 88–90.)

Skriftställen som hör till detta ämne: Första Korintierbrevet 10:13; Jakobs brev 1:12–17; Petrus andra brev 2:9; Första Nephi 12:17; 15:23–24; Helaman 5:12; Tredje Nephi 18:18–19; L&F 10:5