Vi ska inte och får inte ge efter
Lev efter dina normer. Stå för det som du tror på.
Tillsammans med var och en av er stödjer jag tacksamt Guds vilja för sitt folk. Tack, president Monson, för ditt rena hjärta.
När den unge Joseph Smith berättade sanningen om sin heliga upplevelse i lunden blev han förföljd och illa behandlad. Motståndaren använde hånet som vapen mot honom. ”Ehuru jag endast var en obetydlig gosse … lade dock män i hög ställning märke till mig och uppretade den allmänna opinionen emot mig och förorsakade bitter förföljelse.”1
Joseph tillväxte i tålamod, måttlighet och tro, trots närvaron av fiender på alla håll. Med Josephs egna ord: ”Onda och beräknande män [har] gått samman för att förgöra de oskyldiga … Ändå sprider sig det härliga evangeliet i dess fullhet.”2 ”Ingen gudlös hand kan hindra verkets framgång.”3
Än i dag finns det personer som missförstår vår lära och motarbetar de oföränderliga värderingar som vi inbjuds att efterleva.
Ethan, en ung vän till mig, ställde en viktig fråga till sin mor. Liksom de flesta tonåringar vill Ethan vara oberoende, självständig och omgiven av goda vänner. Han försöker göra bra val på egen hand. Han är mycket trogen, arbetar flitigt på sina betyg och studerar skrifterna dagligen. Liksom alla ungdomar ställs Ethan inför oerhörda frestelser. De kommer i skolans korridorer, på Internet, på film och i musik. Det kan höras i dåligt språk och ses i provocerande klädsel. Det som är fel förvrängs ofta så att det ser rätt ut. Oro och rädsla för att bli avvisad är vanligt bland tonåringar. Grupptrycket är ofta överväldigande. Ethan kände sig bombarderad av motstridiga värderingar.
Det här är frågan han ställde sin mor: ”Mamma, behöver jag sänka mina normer för att behålla mina vänner?”
Det är en djupsinnig fråga som var och en av oss kan begrunda under varje fas i livet. Sänker vi våra normer för att passa in i vårt grannskap? Ändrar vi på våra värderingar så att de passar situationen på arbetet eller för att vi ska bli populära i skolan?
Ethans kärleksfulla mor besvarade hans fråga med ett kraftfullt nej.
Jag svarar också tveklöst: ”Gör det inte, Ethan. Glöm aldrig att du är en Guds son. Han älskar dig. Lev efter dina normer. Stå för det som du tror på. Ibland är det inte lätt och du kanske får stå ensam ett tag. Sök vänner som är redbara och har god karaktär och sök sedan upp dem och uttryck din uppskattning för deras exempel. Du kanske till och med hittar någon som har känt sig lika ensam som du. Be Herren om vägledning och skydd. Han stöder dig. Han blir en pålitlig vän och du upptäcker att ditt exempel gör att många dras till dig på grund av att de får mod av din karaktärsstyrka.”
Nephi lärde oss en mäktig och enkel princip när han återgav sin fars dröm om livets träd. Han beskrev en smal och rak stig som ledde till ett träd och en stor och rymlig byggnad. Byggnaden var fylld av människor som var klädda i mycket vackra och moderiktiga kläder. De stod alla och hånade och pekade finger åt dem som åt av frukten. De försökte få dem som gick på stigen att vika av åt sidan och gå in i byggnaden. Vad man kunde se verkade människorna därinne ha mycket trevligt. Vilken outplånlig bild av frestelser. Äldste Neal A Maxwell har sagt: ”Världens skratt kommer från en vilsen grupp som patetiskt försöker trösta sig själva.”4
”Det var många som inträdde i den märkliga byggnaden … De [pekade] hånfullt finger åt mig och åt dem, som åto av frukten, men vi aktade dem ej.”5
Där, i slutet av versen, har vi Nephis mäktiga princip, lösningen på det oönskade grupptrycket: ”Men vi aktade dem ej.”
President Boyd K Packer betonade nyligen samma vägledande princip: ”Hur mycket vi än kan tyckas vara i otakt, hur mycket normerna än ringaktas, hur mycket andra än ger efter, ska vi inte och får vi inte ge efter.”6
Känner vi igen frestelserna när de är så väl kamouflerade?
Är vi villiga att kämpa den impopulära kampen?
Paulus uppmanade oss tydligt att vi inte skulle vara ”ögontjänare som försöker ställa sig in hos människor, utan … Kristi slavar som helhjärtat gör Guds vilja”.7
Tiden har kommit då vi måste ta ställning utan att vackla. Vi måste stärka vår andliga grundval, lyssna till Guds profeter och följa deras råd.
Paulus sade till Timoteus: ”Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre.”8
Det krävs mod för att göra bra val, också när andra omkring oss väljer annorlunda. När vi gör rättfärdiga val dag för dag i det lilla, stärker Herrens oss och hjälper oss välja det rätta också under svårare tider.
De lärdomar och värderingar vi värdesätter mest omfattas inte av en avkristnad värld. För att uppehålla en fast ståndpunkt för oss själva och för våra barn måste budskapet om det återställda evangeliet vara fast rotat i vårt hjärta och läras ut i vårt hem.
Några kraftfulla sidor i Mosiahs bok berättar om Abinadi, en nephitisk profet. Han undervisar oss om tidlösa lärdomar som på ett fullkomligt sätt motsvarar svårigheterna under 2000-talet.
Abinadi var en man med orubbligt mod som stod för sanningen när det inte alls var populärt att göra det. När han modigt kallade folket till omvändelse visste han att hans eget liv var i fara. Ni kan se framför er den oförglömliga scenen när Abinadi just har fått sin dödsdom. Han hade möjlighet att rädda sig själv genom att förneka sin tro och sitt vittnesbörd, men i stället förkunnade han djärvt: ”Jag säger eder, jag vill icke återkalla de ord, jag talat om detta folk, ty de äro sanna.”9
Vi kanske inte behöver offra vårt liv för att vi försvarar sanningen, men vi kan, liksom Abinadi, stå rakryggade och med hela vårt hjärta och all energi troget förkunna att Jesus Kristus är vår Frälsare. Han var och är den Allsmäktiges Son. Han lever och älskar oss.
När vi följer honom får vi styrka att göra uppoffringar och hålla våra heliga förbund. Herren har sagt till oss: ”Frukta därför icke, du lilla hjord! Gör gott! Låt jorden och helvetet förena sig emot dig, ty om du är byggd på min klippa, kunna de icke besegra dig … Vänden alla edra tankar till mig, tvivlen icke, frukten icke.”10
Vi måste stärka oss själva. Denna säkra andliga förstärkning finner vi i två ord –- Jesus Kristus. Jag vittnar ödmjukt om honom, i Jesu Kristi heliga namn, amen.