Respekt och vördnad
Vi måste främja respekt för varandra och vördnad för Gud i våra hem och klassrum.
I Johannes sista kapitel kan vi läsa om ett särskilt förtroligt samtal mellan Petrus och den uppståndne Kristus. Tre gånger frågar Frälsaren: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?” Och varje gång när Petrus betygar sin kärlek för Frälsaren säger Jesus till honom: ”För mina lamm på bete … var en herde för mina får … för mina får på bete.”1
Det finns ett stort behov i dagens värld av att ge näring åt våra barns och ungdomars själar med ”levande vatten”2 och ”livets bröd”.3 Liksom Petrus älskar vi Herren, och därför arbetar dagens föräldrar och ledare flitigt på att i varje hjärta inpränta ett vittnesbörd om Jesus Kristus och hans evangelium. Vi undervisar i våra hem, i missionärssammanhang och i vår kyrkas kapell och klassrum. Vi förbereder för och inbjuder Anden att vara hos oss. Men för att verkligen kunna föra hans lamm på bete och ge hans får näring med vittnesbörd och Anden, måste vi också främja respekten för varandra och vördnad för Gud i våra hem och klassrum.
Jag riktar min vädjan idag till föräldrar, lärare och ledare att tillsammans undervisa om, vara föredömen och uppmuntra normer för respekt och vördnad, som stärker våra barn och ungdomar och inbjuder en anda av gudsdyrkan till våra hem och kapell.
Låt mig påminna om att vår förmåga och vår trovärdighet att visa vördnad för Gud stärks när vi visar respekt för varandra. I dagens samhälle angrips normerna för anständighet, värdighet och hövlighet från alla håll och i alla media. Som föräldrar och ledare är vårt föredöme i fråga om respekt för varandra av största vikt för våra ungdomar och barn, eftersom de inte bara tittar på media — de tittar på oss! Är vi de föredömen vi behöver vara?
Ställ följande frågor till er själva: Är jag ett föredöme i fråga om respekt i mitt hem genom mitt sätt att handla mot dem jag älskar mest? Hur uppför jag mig under ett sportevenemang? Om mitt barn hamnar i dispyt med en lärare, en lagledare eller kamrat, lyssnar jag till sakens båda sidor? Visar jag respekt för andras ägodelar och tar jag hand om mina egna? Hur uppför jag mig mot andra som har andra åsikter än jag om religion, livsstil eller politik?
När föräldrar och ledare exemplifierar och undervisar om respekt för andra, bekräftar vi för våra barn att var och en av oss verkligen är ett Guds barn och att alla är eviga bröder och systrar. Vi inriktar oss på det vi har gemensamt — på hjärtats egenskaper som binder samman Guds familj, istället för på det som skiljer oss åt.
Respekt för andra och vördnad för Gud är närbesläktade. De är rotade i ödmjukhet och kärlek. President David O McKay sade att ”vördnad är djup respekt blandad med kärlek”4 och äldste L Tom Perry lärde att ”vördnad kommer av vår beundran och respekt för gudomen”.5 Primärbarnen lär sig detta begrepp när de sjunger följande vers från en primärsång:
Vördnad är mer än att sitta helt stilla
och visa ett vördnadsfullt sätt.
Ja, vördnad är känslan jag har för min Fader,
för vördnad och kärlek är ett.6
Men vördnadsfullt uppträdande är inte en naturlig sak för de flesta barn. Det är en egenskap som lärs ut av föräldrar och ledare genom exempel och övning. Kom dock ihåg att om vördnad är rotad i kärlek så är dess undervisning det också. Om vi undervisar på ett bryskt sätt skapar det trots, inte vördnad. Så börja tidigt och ha rimliga förväntningar. Ett litet barn kan lära sig att lägga armarna i kors för att delta i bön. Men det tar tid, tålamod och ihärdighet. Kom ihåg att vi inte bara ger ett barn dess första lektion i vördnad, det kan också vara första försöket för barnet att lära sig självkontroll.
Denna undervisning och självdisciplin fortsätter rad på rad och bud på bud. Sålunda lär sig ett barn att vara vördnadsfullt under bönen och sakramentet. Hon sitter bredvid sina föräldrar under mötet. Sedan fortsätter hon att lära sig självdisciplin när hon senare lär sig fasta, att efterleva visdomsordet, att fatta rätta beslut om Internet och att hålla kyskhetslagen. Vi tillväxer alla i både förmåga och förståelse. Vi är till välsignelse för våra barn och ungdomar när vi är föredömen, lär och uppmuntrar dem genom denna process, för självkontroll är inte bara roten till självaktning, den är också väsentlig för att Anden ska kunna undervisa, bekräfta och vittna.
Jag minns ett tal som president Boyd K Packer höll på en konferens för nästan 20 år sedan som hette: ”Vördnad öppnar uppenbarelsens kanaler.”7 Dessa ord står fortfarande skrivna i mitt hjärta efter alla dessa år. Det påminner mig om att vi måste skapa platser av vördnad i vårt hjärta, i vårt hem och på våra möten som inbjuder Anden att hjälpa, vägleda, undervisa och vittna. Därför att när Anden vittnar för oss att Gud är vår Fader och Jesus Kristus vår Frälsare, är det den uppenbarelsen som inbjuder till sann vördnad, född ur kärlek och djup respekt.
Så vad kan vi som föräldrar och ledare göra? Vi kan vara exempel på vördnad när vi ber ödmjukt, använder ett språk i bönen som är passande och uttalar Gudomens namn med respekt. Vi kan handha skrifterna respektfullt och undervisa från dem med övertygelse.
Vördnaden ökar när vi inte bara visar respekt för generalauktoriteter utan också för lokala prästadöms- och biorganisationsledare. Min stavspresident har varit en kär vän i över 30 år och som vänner har vi alltid kallat varandra vid förnamn. Men eftersom han har ett ledarämbete inom prästadömet försöker jag att i offentliga sammanhang och absolut i kyrkliga sammanhang alltid kalla honom för president Porter. När vi lär våra barn och ungdomar att det är passande att kalla våra ledare president, biskop, broder och syster så uppmuntrar vi till respekt och vördnad. De lär sig också sanningen att ledare kallas av Gud och har getts heliga ansvar.
Som föräldrar och ledare måste vi vara föredömen i fråga om vördnadsfullt uppträdande på kyrkans möten. Våra kapell används till många olika aktiviteter, men på söndagen är de platser för gudsdyrkan. Vi samlas för att förnya förbund som helar vår själ. Vi kommer för att inhämta lärdomar och stärka vårt vittnesbörd. Missionärer för med sig undersökare. Endast om vi är vördnadsfulla kan Anden bekräfta evangeliets sanningar genom Guds ord, musik, vittnesbörd och bön.
Vi är ett vänskapligt folk och vi älskar varandra, men vördnaden förbättras om vårt sociala umgänge sker i foajén, och om sakramentsmötet börjar med preludiet, inte inledningsbönen. Vi uppmuntrar till vördnad när vi tar ett gråtande barn ut ur kapellet och hittar ett annat rum där vi kan fortsätta lyssna på mötet tills babyn slutat gråta eller ett störande litet barn lugnat sig. Vördnad innebär att vi stänger av mobiltelefoner och handdatorer. Att sms:a eller läsa e-mail under ett möte i kyrkan är inte bara vanvördigt, det är också störande och visar brist på respekt för andra omkring oss. Vi visar vördnad genom att delta i mötet, lyssna på talarna och sjunga Sions psalmer tillsammans.
Våra lärare i Primär, Söndagsskolan och ungdomsprogrammen har unika möjligheter att undervisa om och själva visa respekt och vördnad. Låt mig få ge er några förslag.
För det första, älska eleverna i er klass. Oftast är det det mest störande barnet som har störst behov av din kärlek.
Ta tid till att förklara vad vördnad är och varför det är viktigt. Sätt upp en bild på Frälsaren. Beskriv uppförande som är passande och var sedan kärleksfull och konsekvent när du inte bara uppmuntrar dem till det men förväntar dig det.
Var förberedd. Förbered lektionsmaterialet, men förbered dig också på att undervisa med Anden. Många problem med vördnad kan avstyras genom en noggrant förberedd lektion som eleverna deltar i.
Tala med föräldrarna till barn med funktionshinder för att avgöra vad som rimligtvis kan förväntas av deras barn eftersom varje barn förtjänar att kunna gå framåt.
Använd församlingens resurser till hjälp. Om det finns ett vördnadsproblem hos barn eller ungdomar, finns det ofta ett vördnadsproblem i församlingen. Tala om det på församlingsrådet, där församlingsledare kan arbeta tillsammans med att öka respekt och vördnad på varje nivå.8
För många år sedan utlovade president Packer Herrens välsignelser till dem som tillber vördnadsfullt. De här löftena gäller ju än idag: ”Vi kanske inte får se en omedelbar mirakulös förvandling, men så visst som Herren lever, kommer en förvandling att äga rum i det tysta. Den andliga kraften i varje medlems liv och hos kyrkan kommer att öka. Herren kommer att utgjuta sin Ande över oss i större mått. Vi kommer att vara mindre bekymrade, mindre förvirrade. Vi kommer att finna uppenbarade svar på personliga problem och familjeproblem.”9
Jag tror på de löften som profeterna ger. Jag vet att jag har en kärleksfull himmelsk Fader och att hans Son Jesus Kristus är min Frälsare. Det är min bön att vår ökade vördnad ska återspegla vår djupaste kärlek till dem och förbättra våra ansträngningar att föra deras lamm på bete, i Jesu Kristi namn, amen.