Välkommen till konferensen
Mina bröder och systrar, det gläder mig att rapportera att det går mycket bra för kyrkan. Herrens verk fortsätter att oavbrutet gå framåt.
Mina kära bröder och systrar, vi noterar med sorg vid öppnandet av denna den 179:e årliga generalkonferensen att äldste Joseph B Wirthlin i de tolv apostlarnas kvorum inte längre finns ibland oss. Vi sörjer hans bortgång. Vi saknar honom. Vi framför vår kärlek till hans familj. Jag tvivlar inte på att han fortsätter med detta stora verk på andra sidan slöjan.
På grund av äldste Wirthlins bortgång har vi en vakans i de tolv apostlarnas kvorum. Efter mycket fasta och bön har vi kallat äldste Neil Linden Andersen att fylla detta tomrum. Vi lägger hans namn inför er denna morgon och ber om ert stöd. Alla ni som känner att ni kan stödja honom i detta heliga ämbete, var snäll och visa det genom att sträcka upp handen. Om någon är emot, så vänligen visa det med samma tecken.
Vi tackar er för ert stöd. Äldste Andersens namn kommer att tas med när kyrkans ämbetsmän presenteras i eftermiddag.
Äldste Andersen, vi inbjuder dig att inta din plats på förhöjningen med de andra tolv. Vi ser fram emot att lyssna till dig under söndagens morgonsession.
Bröder och systrar, sedan vi träffades för sex månader sedan har jag varit i Mexico City tillsammans med president och syster Henry B Eyring för att återinviga templet där. I många månader har templet genomgått omfattande renoveringar.
Kvällen före återinvigningen hölls ett storslaget kulturevenemang i Aztekastadion. Ungefär 87 000 åskådare satt tätt packade i utomhusstadion och en rollbesättning på över 8 000 ungdomar deltog i det 80 minuter långa programmet med musik, dans och mexikansk historia.
Både president Eyring och jag tilldelades en serape och en sombrero. Utstyrda i denna traditionella klädsel kunde jag inte motstå frestelsen att framföra en improviserad version av ”El Rancho Grande”, som jag lärt mig i min spanskakurs i årskurs 9. Jag ska inte göra det idag.
Var och en av de två invigningssessionerna följande dag var fylld av Herrens Ande.
För bara två veckor sedan invigde vi under 12 sessioner templet i Draper i Utah, en magnifik byggnad inbäddad vid bergens fot i södra delen av Saltsjödalen. Ungefär 685 000 personer — både medlemmar och icke medlemmar — deltog i templets öppet hus. Över 365 000 medlemmar besökte invigningssessionerna, inklusive satellitutsändningarna till olika stavscentrer. Herrens Ande var i rikt mått närvarande när templet invigdes.
Inom en snar framtid inviger vi Oquirrh Mountain-templet i Utah och under kommande månader och år blir det många fler invigningar. Vi ser fram emot de här tillfällena. Det finns något i en tempelinvigning som får en att på nytt utvärdera sitt liv och att uppriktigt önska göra ännu bättre ifrån sig.
Nu, mina bröder och systrar, gläder det mig att rapportera att det går mycket bra för kyrkan. Herrens verk fortsätter att oavbrutet gå framåt.
Vi har nu ungefär 53 000 missionärer som verkar i 348 missioner över hela världen. Vi tar Frälsarens uppmaning på stort allvar: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn.”1 Vi är djupt tacksamma för det arbete våra missionärer utför och för de uppoffringar som de och deras familjer gör för att de ska kunna tjäna.
Vi har också många volontärer och missionärer som utför ickeproselyterande verksamhet. Det rör sig vanligtvis om mogna människor som ger av sin tid och sina talanger för att främja Herrens verk och välsigna vår himmelske Faders barn. Vi är så tacksamma för det värdefulla tjänande som de bidrar med.
Ständiga utbildningsfonden, som upprättades 2001, fortsätter att utvecklas. Sedan starten har 35 600 unga män och kvinnor varit inskrivna i programmet och har genom utbildning förbättrat sina färdigheter och anställningsmöjligheter. Hittills har 18 900 slutfört sin utbildning. Med de i genomsnitt 2,7 år av utbildning som de nu får höjer de sin inkomst tre till fyra gånger. Vilken välsignelse för dem! Detta är verkligen ett inspirerat program.
Mina bröder och systrar, jag tackar er för er tro och hängivenhet mot evangeliet. Jag tackar er för den kärlek och omtanke som ni visar varandra. Jag tackar er för det tjänande som ni bidrar med i era församlingar och grenar, i stavar och distrikt. Det är ett sådant tjänande som hjälper Herren genomföra sina avsikter på jorden.
Jag uttrycker mitt tack för er vänlighet mot mig varhelst jag kommer. Jag tackar er för era böner å mina vägnar. Jag har känt dessa böner och är mycket tacksam för dem.
Nu, mina bröder och systrar, längtar vi att få lyssna till de budskap som ska framföras under de närmaste två dagarna, så att vi kan ta emot undervisning och inspiration och få förnyad beslutsamhet att leva efter evangeliet och tjäna Herren. De som ska tala till oss har sökt himlens hjälp och vägledning när de förberett sina budskap. De har fått inspiration om vad de bör säga till oss.
Vi välkomnar alla er som är nya i kyrkan. Till dem av er som kämpar med prövningar eller med besvikelser eller med förluster: Vi ber för er. Vår himmelske Fader älskar var och en av oss och är medveten om våra behov. Må vi fyllas av hans Ande när vi lyssnar till det som ska framföras. Det är min bön denna morgon när vi öppnar denna stora konferens. Jag har goda minnen av president Gordon B Hinckley, som var president för kyrkan före mig. Jag är säker på att han tjänar väl på andra sidan. I vår Herre och Frälsare Jesu Kristi namn, amen.