En mild och stilla röst och ett bultande hjärta
Det är en mild och stilla röst och ett bultande hjärta som vittnar om återställelsens under.
År 1995 inbjöds jag att hålla ett välkomsttal samt några inledande ord på ett vetenskapligt seminarium i Salt Lake City kring ämnet näringslära för barn. Nittiosex vetenskapsmän från 24 länder deltog. När jag betraktade publiken under mitt tal imponerades jag av att se så många nationer representerade där, vilket framgick av klädsel, hudfärg, språk och andra utmärkande drag.
Tre eller fyra månader senare var jag på en stavskonferens på Förenta staternas ostkust. När jag satt på förhöjningen och väntade på att prästadömets ledarskapsmöte skulle börja, kom en afrikansk man in i kapellet och satte sig ner vid gången. Han tycktes mig bekant, men jag kunde inte minnas var jag hade sett honom. Jag lutade mig mot stavspresidenten och frågade vem han var. Stavspresidenten svarade: ”Han är inte medlem i kyrkan. Han är en professor på besök från Afrika som föreläser på ett framstående universitet här i området. För några månader sedan var han på något slags vetenskapligt seminarium i Salt Lake City. Han fick tag i en broschyr om kyrkan som ledde till att han läste allt han kunde hitta om kyrkan. Han går nu på alla möten han kan.” Därefter sade stavspresidenten lite skämtsamt: ”Det skulle inte förvåna mig om han går på Hjälpföreningens möten också.”
Efter prästadömets ledarskapsmöte presenterade jag mig igen för den besökande professorn. Han betygade sin glädje över denna nyligen upptäckta sanningskälla. Han förklarade att hans familj, som fortfarande var i Afrika, undervisades av missionärerna. De skulle komma till Amerika om ungefär fyra veckor, och då skulle de alla döpas tillsammans.
Efter lördagskvällens allmänna session rusade mannen fram till förhöjningen, slog sig på bröstet och utropade: ”Mitt hjärta bultar precis så här. Det hoppar nästan ur bröstet på mig. Jag vet inte om jag kan vänta fyra veckor på min familj innan jag döper mig.” Jag föreslog att han skulle lugna ner sitt hjärta och vänta på sin hustru och sina barn så att de alla kunde döpas tillsammans.
När Elia flydde för sitt liv från den ogudaktiga feniciska prinsessan Isebel, ledde Herren honom till ett högt berg där han hade en högst ovanlig upplevelse. När Elia stod på berget inför Herren, kände han ”en stor stark storm … Men HERREN var inte i stormen. Efter stormen kom en jordbävning. Men HERREN var inte i jordbävningen. Efter jordbävningen kom en eld. Men HERREN var inte i elden. Efter elden hördes ljudet av en svag susning.” (1 Kung 19:11–12)
Ibland får jag frågan av personer som inte har samma tro som vi varför vår kyrka växer så snabbt, både vad gäller medlemsantal och verksamhet, medan andra kyrkor visar en minskning inom båda områdena. Svaret på den frågan är helt enkelt en mild och stilla röst och sedan ett bultande hjärta. I denna bråda, tumultartade och bullriga värld är den inte som en storm, inte som en eld, inte som en jordbävning, utan en svag susning, en mild och stilla men mycket urskiljbar röst, och den får vårt hjärta att bulta. Den är som en stilla eld som brinner inom oss och som betygar att detta är Jesu Kristi återställda evangelium, med alla dess lärdomar, prästadöme och förbund som varit förlorade under många århundraden av mörker och förvirring. Ja, det är en mild och stilla röst och ett bultande hjärta som vittnar om återställelsens under.
Det är en mild och stilla röst och ett bultande hjärta som motiverar miljontals medlemmar att söka efterlikna Jesus i ord, gärning och tjänande. Det är en mild och stilla röst och ett bultande hjärta som motiverar tusentals pensionerade par att gå ut som missionärer i 18 månader eller mer. De lägger livets bekvämligheter åt sidan för att på egen bekostnad, och med vad en del skulle kalla stora uppoffringar, gå ut i världen och tjäna andra, ofta i avlägsna delar av världen där en varm dusch och en bekväm säng är en lyx som bara existerar i minnet.
Det är en mild och stilla röst och ett bultande hjärta som får hundratusentals unga män och kvinnor att lämna lovande yrken, vänta med utbildningen (ibland avstå från idrotts- och andra stipendier) eller skjuta upp romanser för att på egen bekostnad tjäna Herren genom att förkunna evangeliets återställelse. Det är en mild och stilla röst och ett bultande hjärta som får våra ungdomar att vilja och våga stå för renhet, ärlighet och principer, även på bekostnad av att de ibland förlöjligas eller blir utfrysta. Det är en mild och stilla röst och ett bultande hjärta som motiverar oss att med glädje hålla Guds bud och hjälpa de mindre lyckligt lottade. Ja, det finns kraft i en mild och stilla röst och ett bultande hjärta.
Alma hade sitt eget sätt att förhöra sig om vårt hjärtas andliga tillstånd. Han frågar: ”Ären I andligen födda av Gud?” Och sedan: ”Är hans bild präntad i edert medvetande? Haven I erfarit denna mäktiga förvandling i edra hjärtan?” (Alma 5:14; kursivering tillagd) Med andra ord, bultar ert hjärta av ett vittnesbörd om Jesus Kristus?
Får jag nämna bara tre saker bland många som får mitt hjärta att bulta? För det första bultar mitt hjärta av kunskapen om att Jesus Kristus är min personlige Frälsare och att hans kärlek för mig var så stor att han led ofattbar smärta och till och med döden. Mitt hjärta bultar när jag i ensamhet och djup begrundan inser att jag kan bli renad och återlöst genom Jesu Kristi blod. Mitt hjärta bultar när jag begrundar priset som han betalade — lidandet som krävdes för att rädda mig från ett liknande personligt lidande för mina synder och överträdelser.
För det andra bultar mitt hjärta av kunskapen om att en ung pojke, bara fjorton år gammal, gick till en lund och att himlen öppnades genom en enkel och ödmjuk bön, att Gud och Kristus uppenbarade sig och änglar steg ner. Således återställdes Jesu Kristi evangelium i dess fullhet med allt sitt prästadöme, alla förbund och oförvanskade lärdomar. Mitt hjärta bultar när jag begrundar vad denne unge profet fick utstå för att frambringa det återställda evangeliet i dess fullhet. Medan himmelska änglar steg ner, arbetade också Satans änglar. Förföljelserna kom, och i likhet med forna profeter ändades Josephs liv med martyrdöden. Under alla prövningar och förföljelser förblev den unge profeten ståndaktig och beslutsam.
Tack vare profeten Joseph Smith har jag en djupare kunskap om storheten i Kristi försoning. Tack vare profeten Joseph förstår jag bättre betydelsen av Getsemane örtagård — en plats där stort lidande ägde rum när Kristus tog på sig vårt personliga lidande, inte bara för våra synder, utan också för vår smärta, våra skröpligheter, prövningar och tragedier. Jag förstår hur oändligt och evigt hans stora och sista offer är. Jag förstår bättre den kärlek vår Frälsare exemplifierade genom sin sista återlösande gärning. Tack vare Joseph Smith stärks min kärlek och tacksamhet för Frälsaren och min dyrkan är mer meningsfylld. Bland de många psalmerna i vår psalmbok som skrevs av W W Phelps finns den bekanta psalmen med orden ”Pris åt den man som av Herren blev utvald”. (”Pris åt den man”, Psalmer, nr 16) Mitt hjärta bultar när jag sjunger den psalmen.
Ja, eftersom vi sjunger ”Pris åt den man som av Herren blev utvald” med entusiasm och kraft, lägger vi ännu större vördnad, känsla och tacksamhet för Frälsaren i orden när vi sjunger: ”O vilken kärlek stor att han till jord kom ned och för mig döden led! O vilken kärlek stor, himmelsk kärlek stor!” (”Oändlig är kärleken”, Psalmer, nr 125) Mitt hjärta bultar tack vare den insikt som profeten Joseph fört till mitt liv om hur min Frälsares försoning påverkar mig personligen.
För det tredje bultar mitt hjärta när jag studerar och begrundar den heliga skriften i Mormons bok, hur den kompletterar Bibeln och är ännu ett testamente om Jesu Kristi gudomlighet, att han är Guds Son, världens Återlösare och Frälsare. Tack vare denna heliga kompletterande skrift till Bibeln utökas min förståelse för Kristi lärdomar, och många obesvarade frågor i Bibeln förklaras för mig på ett fullt tillfredsställande sätt. Mormons bok är ett påtagligt bevis på att Joseph är en Guds profet, att Kristus verkligen uppenbarade sig för honom och att evangeliet har blivit återställt i dess renhet och fullhet.
Mitt hjärta bultar av bara tanken på vilket under det är att Mormons bok finns till — det mödosamma arbetet att rista in ord på metallplåtar, det omsorgsfulla förvaltarskapet genom århundradena av Guds utvalda och den mirakulösa översättningen. Den passar verkligen den perfekta definitionen av helig skrift. På grund av sin majestätiska kärlek till oss har Gud gett oss detta bevis som vi kan hålla i vår hand, som vi kan läsa, som vi kan studera och som vi till och med kan utmana. Men viktigast av allt är att Gud älskar mig så mycket att han ger mig, och alla andra som uppriktigt söker, en personlig uppenbarelse om att Mormons bok är sann — boken som är det påtagliga beviset på återställelsen och att Joseph Smith var en sann profet.
Alma, en profet i Mormons bok, talade om denna heliga kunskap och vittnade:
”Menen I icke, att jag själv fått kännedom om detta? Se, jag betygar för eder, att jag förvisso vet, att de ting om vilka jag talat äro sanna. Och huru tron I, att jag blivit övertygad om sanningen i dessa ting?
Se, jag säger eder, att Guds helige Ande har kungjort dem för mig. Se, jag har fastat och bett många dagar, att jag själv måtte få kunskap om dessa sanningar, och nu vet jag för min egen del, att de äro sanna, ty Herren Gud har uppenbarat dem för mig genom sin Helige Ande och detta är uppenbarelsens ande, som är i mig.” (Alma 5:45–46)
Liksom Alma i forna dagar kan var och en av oss, både medlemmar och uppriktiga undersökare, veta med säkerhet att detta är sant. Det är vår stora förmån att kunna veta det. Det är mer än en förmån, det är vårt ansvar att veta det. Det är en enorm förlust att inte inse att vi har fått en sådan förmån. Herren har sagt: ”Bulta och dörren skall öppnas för er.” (Matteus 7:7) Profeten Jakob i Mormons bok säger: ”[Kom] med uppriktiga hjärtan.” (Jakob 6:5) Vi behöver inte förlita oss på vårt intellekt eller våra fysiska sinnen. Vi studerar, vi ber och liksom Alma i forna dagar kan vi även fasta, och sedan kommer en mild och stilla röst och ett bultande hjärta. Tänk er att få en personlig uppenbarelse från Gud om att detta är sant. Bara tanken på det får mitt hjärta att bulta. I Jesu Kristi namn, amen.