En till

Äldste M Russell Ballard

i de tolv apostlarnas kvorum

Vi behöver fler hårt arbetande och vittnesbördsrika missionärer för att nå ut till fler av vår himmelske Faders barn.

Bröder och systrar, för några veckor sedan hade syster Ballard och jag tillfälle att tala till missionärerna vid missionärsskolan i Provo. Det var härligt att se deras strålande och ivriga ansikten och känna Herrens Andes närvaro. Dessa goda missionärer är redan på väg att sprida budskapet till världens människor att Jesu Kristi evangelium har blivit återställt. Vi tackar föräldrar, biskopar, stavspresidenter och särskilt våra ungdomar för att de lyssnade till profetens uppmaning till mer djupgående andlig förberedelse för att tjäna Herren.

När vi ”höjde ribban” för heltidsmissionärer sade president Gordon B Hinckley: ”Det är hårt arbete. Det kräver styrka och vitalitet. Det kräver mental skärpa och förmåga. Det kräver tro, en önskan och helgelse. Det kräver oskyldiga händer och ett rent hjärta.”

Han fortsatte med att säga att ”tiden har kommit … då vi måste höja kraven på dem som kallas att verka som Herrens Jesu Kristi ambassadörer … Vi kan helt enkelt inte tillåta att sådana som inte är kvalificerade vad gäller värdighet går ut i världen för att sprida evangeliets glada budskap.” (”Missionärsverksamhet”, Det första världsomfattande ledarutbildningsmötet, 11 jan 2003, s 17)

Idag ber vi om fler kvalificerade missionärer, unga män som har förberett sig för att tjäna genom att ta till sig vår profets uppmaning ”att i högre grad utöva självdisciplin, att leva ovanför världens låga normer, att undvika överträdelser och välja den bättre vägen i allt de gör”. (”Missionärsverksamhet”, s 17)

Herrens verk i våra 339 missioner växer, så vi måste öka våra ansträngningar att se till att varje 12-årig ung man är värdig att ordineras till diakon, varje 14-åring till lärare, varje 16-åring till präst och att varje 18 till 19-åring värdigt tar emot melkisedekska prästadömet. Vi kan göra detta genom att fylla våra unga män med kärlek till Herren, förståelse och uppskattning för hans försoning och en tydlig vision av återställelsens under.

När våra ungdomar förstår vikten av evangeliets återställelse och själva vet att Gud är vår himmelske Fader och att han älskar alla sina barn, att Jesus är Kristus och att de tillsammans personligen besökte Joseph Smith för att inleda denna, tidens sista, utdelning, får de en önskan att hjälpa till att föra detta budskap till världen. När våra ungdomar inser att Mormons bok är ett påtagligt bevis på att återställelsens budskap är sant, fylls de med en önskan att göra sin del i att undervisa vår himmelske Faders barn om dessa sanningar.

Vi frågade missionärerna vid missionärsskolan vad som skulle ha hjälpt dem mest när de förberedde sig för sin mission. Mest av allt önskade de att de hade:

Lärt sig evangeliet bättre genom fokuserade skriftstudier.
Lärt sig hur man studerar och ber uppriktigt.
Varit mer disciplinerade och arbetat hårdare.
Bättre förstått vad som förväntades av dem.
Haft fler möjligheter att undervisa.
Och haft mer djupgående intervjuer med biskopen och föräldrarna.

Bröder och systrar, tillsammans kan vi undervisa alla ungdomar i kyrkan om Jesu Kristi evangelium, i dess enkelhet och kraft. I samarbete med föräldrarna kan vi hjälpa dem förbereda sig för en mission och livslångt tjänande. Låt oss gå och söka efter var och en av våra dyrbara ungdomar, oavsett deras aktivitetsstatus, och väcka Kristi ljus som finns inom dem. President Boyd K Packer sade: ”Kristi ljus är lika universellt som solljuset. Där det finns människor, där finns Kristi ande. Varje levande själ har del av den … Den inspirerar till allt som välsignar och gynnar mänskligheten. Den när godhet.” (”Kristi ljus”, Liahona, apr 2005, s 13)

Så vi vet att alla har Kristi ljus inom sig. Vårt ansvar som föräldrar, lärare och ledare är att väcka detta ljus i våra ungdomar tills vittnesbördets låga brinner djupt inne i deras hjärta och själ, och sedan uppmuntra var och en av dem att ta denna låga och använda den till att tända Kristi ljus hos andra.

Naturligtvis vet motståndaren detta och han arbetar på övertid med att påverka en del av våra ungdomar att ignorera kyrkans undervisning. Detta är anledningen till att föräldrar, ledare och lärare måste rådgöra med varandra och lära känna varje ung man och ung kvinna — varenda en. Vare sig de är aktiva eller inte måste vi känna dem.

Det är sant att ribban höjts för våra missionärer. Det innebär att ribban också har höjts för föräldrar och ledare. Vi måste öka vår tro och våra ansträngningar att ge varje ung man tillfälle att tjäna.

President Hinckley har också uttryckt detta behov: ”Vi behöver fler missionärer. Budskapet att höja ribban vad gäller missionärskvalifikationer var inte en signal att sända färre missionärer, utan en kallelse till föräldrar och ledare att arbeta med unga män tidigare för att bättre förbereda dem för missionärstjänande och hålla dem värdiga detta tjänande. Alla unga män som är värdiga och fysiskt och emotionellt i stånd att tjäna, bör förbereda sig att verka i detta ytterst viktiga arbete.” (”Till kyrkans biskopar”, Världsomfattande ledarutbildningsmöte, 19 jun 2004, s 27)

Likaledes, med hänvisning till unga kvinnor, sade president Hinckley: ”I fråga om unga kvinnliga missionärer, har det förekommit en del missförstånd av tidigare råd som gäller ensamstående systrar som verkar som missionärer. Vi behöver en del unga kvinnor. De utför ett enastående arbete. De kan komma in i hem som är stängda för äldsterna. Men man bör minnas att unga systrar inte är förpliktade att gå ut som missionärer. De bör inte känna att de är förpliktade på samma sätt som unga män, men en del vill gå ut.” (”Till kyrkans biskopar”, s 27)

Bröder och systrar, det finns otroligt mycket att göra. Herrens Ande vilar över många av världens nationer. Dörrar som tidigare varit stängda öppnas nu för oss. Vi behöver fler hårt arbetande och vittnesbördsrika missionärer för att nå ut till fler av vår himmelske Faders barn som idag finns där vi kan nå dem. De är våra bröder och systrar, och det är vårt ansvar att undervisa dem om återställelsens budskap.

Vi vet att underbara ting händer dem som trofast verkar som heltidsmissionär. Missionsarbetet är inte enkelt, men det är verkligen värt besväret. De som verkar och återvänder hem med heder har etablerat ett levnads- och tjänandemönster som välsignar deras och deras efterkommandes liv. De återvänder bättre förberedda att vara starka ledare och lärare i kyrkans organisationer. De återvänder bättre förberedda att vara rättfärdiga fäder och mödrar som kan undervisa sina barn om evangeliet. Heltidsmissionärernas arbete är till välsignelse både för dem som missionärerna finner och undervisar och för missionärerna själva.

Vi har något särskilt att be er biskopar och grenspresidenter om. Vi vet att ni redan känner dem som ligger över ribban och som förbereder sig för att ta emot ett kall som missionär i år. Det vi ber er ledare i varje enhet att göra är att rådgöra med föräldrar och be om att finna minst en till ung man, utöver dem som redan är förberedda, som kan kallas till verket. Om kyrkans mer än 26 000 församlingar och grenar skickar alla dem som de redan planerar att skicka till missionsfältet, och en till, kommer antalet heltidsmissionärer att stiga kraftigt, och vi kommer så mycket närmare vårt gudomliga uppdrag att föra evangeliet till varje nation, släkt, tungomål och folk. Naturligtvis måste dessa missionärer vara värdiga, vara trofasta, ha hälsa och vara fullständigt hängivna. Kanske denna en till inte är redo riktigt än. Därför ber vi er föräldrar och stavs- och församlingsråd att söka den Helige Andens urskillningsförmåga, så att ni får veta vem ni kan förbereda att ta emot en kallelse i år.

När ni försöker nå dem, var då snälla och kom ihåg vad en vän till mig gjorde. Han hade aldrig ägt en häst förrän han gifte sig med en underbar kvinna som älskade hästar. Han ville imponera på sin nya fru och sade en kväll att han skulle gå ner till hagen för att lära ett föl att följa honom. Han vägde mer än fölet. Han visste mer än fölet Han antog att allt han behövde göra var att dra i remmen och förr eller senare skulle fölet följa honom. Han var övertygad om att det skulle gå enkelt och smidigt.

Han satte fast remmen i grimman, ställde sig framför fölet och drog. Fölet vägrade flytta på sig. Min vän drog hårdare och fölet borrade ner hovarna i marken. Så han drog ännu hårdare och fölet föll omkull. Detta upprepades flera gånger tills min vän drog följande slutsats: På bara fyra eller fem minuter hade han framgångsrikt lärt fölet att falla omkull. Allt han behövde göra var att gå fram till fölet, plocka upp remmen och det skulle falla omkull.

Hans fru tittade på och föreslog till slut att han, i stället för att ställa sig framför fölet och dra, skulle prova att lägga remmen om fölets hals och helt enkelt gå bredvid det. Till min väns förtret fungerade det.

Det tycks som om det finns något inom oss alla som spjärnar emot när vi blir tillsagda, drivna eller tvingade. Men om någon lägger en arm kring en ung man och går bredvid honom, är det troligt att han följer med och får en önskan att tjäna. Kom ihåg detta när ni stärker vittnesbördet hos en till som kan kallas till verket.

Låt mig ge er tre förslag som kan hjälpa er att etablera en rik tradition av missionsarbete i er familj, stav, församling eller gren.

För det första, förvissa er om att alla ungdomar vet vem de är. Från sin första tid i Primär sjunger våra barn ”Jag är Guds lilla barn”. (Psalmer, nr 194) Hjälp dem veta vad det verkligen innebär att vara ett Guds barn. Påminn dem om att de är här just under denna tid i världens historia, med evangeliets fullhet i sin hand, eftersom de gjorde rättfärdiga val i föruttillvaron. Våra ungdomar måste stå för rättfärdighet och sanning. De behöver förstå vilka välsignelser som kan bli deras genom att de visar sin kärlek till sin himmelske Fader och Herren Jesus Kristus i sin villighet att tjäna.

För det andra, undervisa dem om läran. Aktiviteter och sociala evenemang har sin plats i vårt ungdomsprogram, men det är läran som leder till sann omvändelse och hängivenhet. Våra ungdomar har rätt att förvänta sig att deras föräldrar och ledare och lärare i kyrkan ser till att de känner till och förstår Jesu Kristi evangelium. Den Helige Anden kommer att bekräfta sanningen i deras hjärtan och tända Kristi ljus i deras själar. Och då får ni en till helt förberedd missionär. I går föreslog äldste Richard G Scott att Predika mitt evangelium, den nya handledningen missionärerna använder för att undervisa om evangeliet, kan vara ett bra hjälpmedel för er.

Slutligen förstår vi att det inte är vist för en del av våra unga män och unga kvinnor att möta de stränga krav och utmaningar som en heltidsmission innebär. Om prästadömsledare befriar någon av er från kravet att gå på heltidsmission, ber vi er och er familj att acceptera beslutet och gå vidare. Ni kan förbereda er för att delta i templets frälsande förrättningar och finna andra sätt att tjäna. Och vi ber alla våra medlemmar att stödja och visa stor kärlek och förståelse för alla våra trofasta ungdomar i deras olika kallelser i kyrkan.

Bröder och systrar, jag bifogar mitt vittnesbörd om Herrens Jesu Kristi gudomliga mission och ber att han ska välsigna oss alla i våra ansträngningar att inspirera och motivera fler av våra ungdomar och par att verka som heltidsmissionärer. I Jesu Kristi namn, amen.