2005
Stå på heliga platser
Maj 2005


Stå på heliga platser

Jag uppmuntrar alla heliga över hela världen att varhelst det är möjligt sträva efter att oftare stå på heliga platser.

Mina kära bröder, systrar och vänner över hela världen, det är en glädje och ett stort ansvar att få tala till er. Jag vill uttrycka min kärlek, respekt och uppskattning för var och en av er.

Vi bombarderas från alla håll av en mängd budskap som vi varken vill ha eller behöver. Mer information genereras på en enda dag än vi kan tillgodogöra oss under en livstid. För att till fullo njuta av livet måste vi alla finna andrum och sinnesro.1 Hur kan vi göra detta? Det finns bara ett svar. Vi måste höja oss över det onda som tränger sig på oss. Vi måste följa Herrens råd när han sade: ”Det är min vilja, att alla de som åkalla mitt namn och tillbedja mig enligt mitt eviga evangelium skola samla sig tillsammans och stå på heliga rum.”2

Vi står oundvikligen på så många oheliga platser och utsätts för så mycket som är vulgärt, vanvördigt och ödeläggande för Herrens ande, att jag uppmuntrar alla heliga över hela världen att varhelst det är möjligt sträva efter att oftare stå på heliga platser. Våra heligaste platser är våra heliga tempel. I dem finns en känsla av heligt välbefinnande. Vi bör sträva efter att vara värdiga att ta vår familj till templet för att beseglas till varandra för evigt. Vi bör också forska efter uppteckningar om våra avlidna släktingar så att också de kan beseglas till oss i ett tempel. Vi måste sträva efter helighet genom att vara ”ett föredöme för de troende i ord och gärning, i kärlek, trohet och renhet”.3 På detta sätt kan vi upprätthålla och stärka vår egen relation till vår Gud.

Helighet är själens styrka. Den kommer genom tro och genom lydnad mot Guds lagar och förordningar. Sedan renar Gud hjärtat genom tro, och hjärtat renas från det som är vanvördigt och ovärdigt. När helighet uppnås genom underkastelse under Guds vilja, vet vi intuitivt vad som är fel och vad som är rätt inför Herren. Heligheten talar när tystnad råder, och uppmuntrar till det som är gott eller tillrättavisar det som är fel.

Helighet är också en norm för rättfärdighet. I president Brigham Youngs tal i tabernaklet i Salt Lake City den 16 februari 1862 använde han uttrycket ”helgat åt Herren”. Han förklarade också vad ”helgat åt Herren” innebar för honom. Jag citerar: ”Trettio års erfarenhet har lärt mig att varje ögonblick av mitt liv måste vara helgat åt Herren, som en följd av rättfärdighet, rättvisa, barmhärtighet och hederlighet i allt mitt handlande, vilket är det enda sätt varigenom jag kan bevara den Allsmäktiges ande åt mig själv.”4

Förra året tog en av mina dottersöner sin hustru till New York City tillsammans med föräldrarna för att besöka det vackra nya templet i Manhattan. Larmet och oväsendet från de tusentals människorna utanför var öronbedövande. När taxin körde fram till templet började mitt barnbarns hustru Katherine att gråta. Till och med utanför templet kände hon dess helighet. De gick in, lämnade världens larm och förrättade sin andakt i Herrens hus. Det var en helig och oförglömlig upplevelse för dem.

Som president Gordon B Hinckley lärt oss: ”Vi behöver då och då lämna världens tumult och buller och komma innanför väggarna till Guds heliga hus, där vi kan känna hans ande i en helig och fridfull omgivning.”5 Joseph Smiths bön vid invigningen av templet i Kirtland har sannerligen blivit besvarad: ”Och så att allt folk, som träder över Herrens hus tröskel, må känna din kraft och bringas att erkänna, att … det är ditt hus, platsen för din helighet.”6

Vid begravningen av patriarken Joseph Smith Sr, beskrevs hans känslor för templet med följande ord: ”Att vistas i Herrens hus och ställa frågor i hans tempel var hans dagliga glädje, och därigenom fick han många välsignelser och tillbringade många timmar i ljuvlig samvaro med sin himmelske Fader. Han har gått i dess heliga korridorer, ensam och avskild från mänskligheten, långt innan dagens ljus förgyllde horisonten i öster, och han har uttryckt sin längtan inom dess väggar när naturen har sovit. I dess heliga hägn har himmelska syner öppnats för hans sinne, och hans själ har njutit evighetens rikedomar.”7

Jag är tacksam att det på alla våra tempel står: ”Herrens hus, helgat åt Herren.” Denna påminnelse om heliga platser har rötter som går tillbaka till Gamla testamentet. Sakarja påminner oss om att dagen skall komma när ”det på hästarnas bjällror [skall] stå: ’Helgad åt HERREN’ … Varje gryta i Jerusalem och Juda skall vara helgad åt HERREN Sebaot.”8 Jag beundrar mycket dörrhandtagen i templet i Salt Lake City. De är så konstnärligt formgivna, och alla har påminnelsen ”Helgat åt Herren”.

Som pojke i södra Utah för mer än 65 år sedan brukade jag rysa till när orden ”Helgat åt Herren” fanns på någon av byggnaderna i de små städerna. De förgyllda orden var ofta en betydelsefull prydnad för de viktigaste byggnaderna, till exempel den kooperativa affären och biskopens förrådshus. Jag har i min ägo några av ZCMI:s, detta banbrytande affärsföretags, aktiebrev. De har underskrifter av John Taylor, Brigham Young, Wilford Woodruff, Joseph F Smith, Lorenzo Snow, Heber J Grant, George Albert Smith och David O McKay. På varje aktiebrev står det tryckt: ”Helgat åt Herren.” Jag undrar vad det har blivit av dessa helighetens valspråk? Har de bleknat bort tillsammans med så många andra påminnelser om tro och hängivenhet?

Vårt dagliga liv välsignas storligen när vi ofta besöker templet för att uppleva de himmelska andliga relationer vi har med Gudomen. Vi behöver anstränga oss mer att stå på heliga platser. Templets högtidliga förbund och ceremonier är medel för att hjälpa oss uppnå helighet i karaktären. I vår önskan att skapa större engagemang hos vårt folk för det heliga arbetet i templen, behöver vi uppmana dem att fästa större avseende vid den djupa, andliga innebörd vi finner där. Som Paulus påminde oss: ”Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv.”9

I våra dagar har president Gordon B Hinckley sagt följande till oss: ”Om alla män i denna kyrka som ordinerats till melkisedekska prästadömet skulle göra sig berättigade till en tempelrekommendation, och sedan komma till Herrens hus och förnya sina förbund inför Gud och vittnen, skulle vi vara ett bättre folk. Det skulle inte finnas någon eller mycket lite otrohet ibland oss. Skilsmässor skulle nästan försvinna helt. Många hjärtesorger och brustna hjärtan skulle kunna undvikas. Vi skulle ha större frid och kärlek och lycka i våra hem. Det skulle finnas färre gråtande hustrur och gråtande barn. Det skulle finnas större uppskattning och ömsesidig respekt ibland oss. Och jag är övertygad om att Herren skulle glädja sig mer över oss och vara oss mer nådig.”10

De heliga bör utföra sin släktforskning och besöka templet eftersom den Helige Anden manar dem till det. Vi bör komma till templet bland annat för att skydda vår egen och vår familjs helighet.

Förutom templen är det en annan plats på jorden som borde vara helig — vårt hem. Känslan av helighet i mitt hem förberedde mig för att känna helighet i templet. Innan jag åkte på min första mission till Brasilien sydde min mor kärleksfullt för hand en del av tempelklädnaden som jag skulle ha på mig när jag besökte templet. Den är nu gammal och nött, men den är en speciell och helig symbol för min mors kärlek till det som är heligt.

Tack vare min kära hustru Ruth kan jag säga att vårt hem har varit en plats där vi har försökt vörda andan av helighet åt Herren. Vi lyckades inte alltid. Naturligtvis inte. Men vi försökte. När jag som ung far överväldigades av ansvaret för att försörja min familj timligen, sköta mina kallelser i kyrkan och många andra samhällsplikter, brukade Ruth på ett kärleksfullt och vänligt sätt påminna mig om mitt ansvar som förälder i vårt hem.

Hon brukade till exempel påminna mig om när det var dags för hemafton, och sedan föreslå milt vad vi lämpligen skulle kunna studera på våra hemaftnar. Hon brukade också hjälpa mig hålla reda på viktiga händelser i familjen, som födelsedagar och barnens aktiviteter när de behövde få min tid och mitt stöd. Hon utför fortfarande detta viktiga och uppskattade tjänande. Om vi verkligen vill att vårt hem ska vara en helig plats, kommer vi att anstränga oss mer för att göra det som bidrar till Herrens Ande.

Våra kapell är invigda åt Herren som heliga platser. Vi har fått veta att vi bör gå till bönehuset och offra våra sakrament på hans heliga dag.11 Att ta del av sakramentet är en högtidlig och helig förmån. I våra kapell undervisas vi om evangeliets principer, barn välsignas, medlemmar konfirmeras och förlänas den Helige Andens gåva och vittnesbörd bärs om att evangeliet är sant. En nyomvänd i Texas sade när hon gick genom dörren till kapellet, att där fanns en känsla av helighet som hon aldrig förut upplevt i sitt liv.

Vi måste anstränga oss mer för att vara ett heligt folk. Vi lever i tidernas fullbordan. Det är så mycket som har återställts genom profeten Joseph Smith. Det ger oss en särskild relation till Herren. Vi har förmånen och uppgiften att bevaka och handha dessa ansvar under president Hinckleys delegering, myndighet och ledning, hans som innehar alla nycklarna. Som Herrens barn bör vi sträva varje dag att höja oss till en högre nivå av personlig rättfärdighet i allt vårt handlande. Vi behöver ständigt vara på vår vakt mot Satans alla inflytanden.

Som president Brigham Young lärde: ”Varje ögonblick av [vårt liv] måste vara helgat åt Herren … vilket är det enda sätt varigenom [vi] kan bevara den Allsmäktiges Ande åt [oss själva].” Må Herren välsigna oss var och en i vårt speciella ansvar att helga oss åt Herren genom att stå på heliga platser. Det är där vi finner det andliga skydd som vi behöver för oss själva och våra familjer. Det är källan till hjälp med att frambringa Herrens ord i vår tid. Att stå på heliga platser hjälper oss att höja oss över vår tids onda inflytanden och komma närmare vår Frälsare. Jag vittnar om att när vi gör detta kommer Herren att välsigna oss för evigt och vi kommer att göras mäktiga i ”tro och i gärning”.12 I Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Se Jeff Davidson, ”’Overworked Americans’ or Overwhelmed Americans?” Business Horizons, jan–feb 1994, s 62–66.

  2. L&F 101:22.

  3. 1 Tim 4:12.

  4. Deseret News, 2 apr 1862, s 313.

  5. ”Om missioner, tempel och förvaltarskap”, Nordstjärnan, jan 1996, s 56.

  6. L&F 109:13.

  7. History of the Church, 4:194.

  8. Sakarja 14:20–21.

  9. Andra Korintierbrevet 3:6.

  10. Nordstjärnan, jan 1996, s 56.

  11. Se L&F 59:9.

  12. Helaman 10:5.

Skriv ut