2005
Styrk dina bröder
Maj 2005


Styrk dina bröder

Ni måste göra det som vår Frälsare och hans profeter … alltid har undervisat om: tjäna, stärka tron hos och ge näring åt dem som behöver er kärlek och era välsignelser.

Som svar på frågan: ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?”, svarade Jesus: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna”1.

Både hans forntida och nutida profeter har alltid lärt Israel fordom och genom alla tidsåldrar denna allomfattande eviga sanning — att om vi vill ärva evigt liv måste vi ha kärlek i vår själ: kärlek till Gud, vår evige Fader och kärlek till våra medmänniskor.

Under de sista timmarna av sin jordiska verksamhet sade Jesus till Petrus: ”Men jag har bett för dig att din tro inte skall bli om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder”2.

Petrus hade fått sitt vittnesbörd om Jesu Kristi gudomlighet genom Anden. Petrus visste, och hans kunskap kom genom uppenbarelse. Men hans sanna omvändelse, förändringen av hela hans livsstil och hela hans varelses natur, blev ännu tydligare efter pingstdagen, när hans hjärta hade förändrats av den Helige Andens gåva och vittne.

Ja, bröder och systrar, vi har, liksom Petrus före oss, ett vittnesbörd, men är sann omvändelse en pågående process i våra liv? Är vi inte alla ofullkomliga verk av vår Skapare? Välsignar Gud andra genom er? Frågar ni Herren i bön om vem han vill att ni ska välsigna genom att lyfta dennes börda? Älskar ni andra lika mycket som ni älskar er själva?

När Jesus sade till den laglärde att han måste älska sin nästa lika mycket som sig själv för att få evigt liv, sade den laglärde till Jesus: ”Vem är då min nästa?” Jesus svarade med liknelsen om den barmhärtige samariten och frågade sedan: ”’Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som hade råkat ut för rövare?’ Han svarade: ’Den som visade honom barmhärtighet’”3. Med denna liknelse lärde Jesus att var och en av oss bör visa aktiv kärlek och välvilja mot vart och ett av hans Faders barn.

Kung Benjamin undervisade sitt folk på sin tid: ”[För] att I skolen behålla edra synders förlåtelse dag för dag … önskar jag, att I viljen dela edra ägodelar med de fattiga … mätta de hungriga … besöka de sjuka och bidraga till deras lindring, både andligt och timligt”4. Ger du andlig eller timlig lindring till dem som behöver det? Anstränger du dig för att stärka tron hos dem som kommer in i fållan, som vår tids profeter har bett oss göra?

Sann omvändelse betyder att du helgar ditt liv åt att ta hand om och tjäna dem som behöver din hjälp, och att du delar med dig av dina gåvor och välsignelser. Herren sade inte: ”Ta hand om mina får när det passar er, vakta mina får när ni inte är upptagna med annat.” Han sade: ”Föd mina får och mina lamm; hjälp dem överleva i denna värld, håll dem nära intill er. Led dem till tryggheten — tryggheten i rättfärdiga val som förbereder dem för evigt liv”5.

Varje osjälvisk handling i vänlighet och tjänande ökar er andlighet. Gud använder dig till att välsigna andra. Din fortsatta andliga tillväxt och eviga framgång är sammanlänkad med dina relationer — hur du behandlar andra. Älskar du verkligen andra och är till en välsignelse i deras liv? Är inte det sanna måttet på din omvändelse hur du behandlar andra? Personer som bara uträttar sådant i kyrkan som rör dem själva och ingen annan kommer aldrig att uppnå målet att bli fullkomlig. Att tjäna andra är det som evangeliet och det upphöjda livet handlar om.

På din resa genom livet måste du hjälpa och välsigna dina medresenärer, och ge av dig själv till dem som behöver dig. ”Ty den som vill rädda sitt liv”, sade Mästaren, ”skall mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull, han skall rädda det”.6

Jakob skrev sitt brev till det framtida Israel, ”till de tolv stammarna i förskingringen”.7 Hans lärdomar är avsedda för oss, Herrens folk, som i de sista dagarna skulle ta emot det återställda evangeliet. Han undervisar om principer som bör vägleda dig i dina relationer med andra medlemmar i kyrkan. Han anser att budet att älska sin nästa som sig själv är den ”konungsliga lagen”.8 För Jakob räcker det inte bara med att ni har vittnesbörd. Evangeliet måste bli en styrande faktor i ert liv. ”Jag [skall] visa dig min tro genom mina gärningar”9. ”Var ordets görare, inte bara dess hörare”10. Jakobs definition av en omvänd person är: ”Att ta sig an föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern”11. Han avslutar sitt korta brev med dessa ord: ”Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka, så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ … och överskyler många synder”12. När ni hjälper en vilsegången broder att komma tillbaka frälser ni både honom och er själva. Era synder skyls över eller efterskänks, tack vare att ni har hjälpt en annan att uppnå frälsning.

Jag har haft den stora välsignelsen att få växa upp i Latinamerika och med egna ögon se uppfyllelsen av profetior och löften som givits av Herren själv och hans profeter.

”Jag skall insamla mitt folk, o Israels hus, från dess långa förskingring och åter upprätta mitt Sion ibland dem …

jag [vill] upprätta min kyrka ibland dem, och de skola intagas i förbundet och räknas ibland denna återstod av Jakob åt vilken jag givit detta land till arvedel”13.

Bokstavligen hundratusentals har samlats in från praktiskt taget varje nation i Latinamerika. Profetior försäkrar oss att denna tillväxt kommer att fortsätta. Tillväxten är vår största utmaning, men innebär också våra största möjligheter.

Aposteln Paulus sade till de nya medlemmarna på sin tid: ”Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj”14.

Där kyrkan växer snabbt verkar det som att alltför många fortfarande känner sig som gäster och främlingar och har hamnat vid sidan om. Om vi ska få se löftena uppfyllda, måste vi följa det som Moroni beskrev: ”När de hade beviljats dop … blevo de räknade bland Kristi kyrkas folk. Deras namn upptecknades, så att de skulle bliva ihågkomna och få näring … för att bevara dem på den rätta vägen”15.

Många aktiva medlemmar tror att mindre aktiva medlemmar och nyomvända som faller vid sidan av vägen för att de inte tror på kyrkans lära. Undersökningar har visat att så inte är fallet. De visar att nästan alla mindre aktiva medlemmar som intervjuades tror att Gud lever, att Jesus är Kristus, att Joseph Smith var en profet och att kyrkan är sann.

I oräkneliga församlingar och grenar finns det många goda, redbara och ärliga män och kvinnor som helt enkelt inte vet hur de ska komma tillbaka till kyrkan. Det finns goda mödrar och fäder bland dem. De har bara slutat komma och ingen har frågat varför, och därför har de fått för sig att ingen bryr sig om dem. När troende män och kvinnor besöker dessa personer och blir vän med dem, stärker dem, ber med dem och undervisar dem om evangeliet, kommer de och deras familjer tillbaka. ”Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig”16. Vilka är ”dessa mina minsta bröder”? Menar Herren kanske de nyaste medlemmarna eller de som vandrat in i inaktivitetens skuggor, och som skulle komma tillbaka om vi erbjöd dem handen i sann vänskap?

I denna stora strid om människornas själar har reglerna för missionsarbete förklarats tydligt för var och en av oss. Medlemmar ska följa med heltidsmissionärerna när de undervisar lektionerna och har en viktig roll i andra människors omvändelseprocess. Missionärerna ska ”predika mitt evangelium genom Anden”17 med ord från sitt hjärta, ord av sanning som samlats genom trofasta studier och böner. Rollen som våra missionärer har i andra människors pågående omvändelseprocess upphör inte vid dopet. De ska fortsätta att undervisa de nya medlemmarna och andra som behöver andlig näring.

Brev från första presidentskapet sändes nyligen ut till prästadömsledare för att påminna dem om deras ansvar att stärka och stödja nya medlemmar. ”Alla i församlingen bör hjälpa [nya medlemmar] att känna vänskap och gemenskap … Hemlärare och besökslärare kan ha stor betydelse.” Nya medlemmar ska ges ”möjligheter att tjäna och bidra till att stärka församlingen”.18

Bröder och systrar, om vi var och en, både gamla och nya medlemmar, ska kunna fortsätta omvända oss och utvecklas personligen, måste vi älska, tjäna och ge andlig näring åt andra. Vi måste hjälpa andra att ta emot återställelsens välsignelser, inklusive templets välsignelser.

Profeten Joseph skrev ett brev till medlemmarna på hans tid: ”Kära bröder! Varje sista dagars helig har en plikt mot alla sina bröder — att alltid älska dem och hjälpa dem. För att vara rättfärdigad inför Gud måste vi älska varandra … vi kan älska vår nästa såsom oss själva och vara trofasta i prövningar”19.

Vår egen profet, president Gordon B Hinckley, har sagt: ”Jag hoppas, jag ber, att var och en av oss … ska bestämma sig för att söka upp dem som behöver hjälp … och lyfta dem i en kärleksfull anda in i kyrkans famn, där starka händer och ömmande hjärtan kommer att värma dem, trösta dem, bistå dem och leda dem på vägen till lyckliga och produktiva liv”20.

Kärlek är inte bara ett ord eller ett tillkännagivande, utan det första och största budet, ett bud som kräver handling: ”Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud”21 eller ”’Har du mig kär?’ … ’För mina får på bete’”22.

Ni måste göra det som vår Frälsare och hans profeter, både forntida och nutida, alltid har undervisat om: tjäna, stärka tron hos och ge näring åt dem som behöver er kärlek och era välsignelser. Ni har fått följande löfte av Herren: ”Den som mottager eder, hos honom vill även jag vara, ty jag skall gå framför eder … och min Ande skall vara i edra hjärtan”23.

Bröder och systrar, när ni försöker nå ut i kärlek för att välsigna någons liv, blir ni båda välsignade med Herrens ande. Herren lär att ”då förstår [ni] varandra, och båda känna sig uppbyggda och glädjas med varandra”24.

Det är min bön att vår himmelske Fader ska välsigna var och en av oss med denna kärlek till andra, ”som han har utgjutit över alla som äro hans Sons … sanna efterföljare”25. Jag vittnar om att hans son Jesus Kristus lever och att hans evangelium är ett kärlekens evangelium. I Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Matt 22:36–40.

  2. Luk 22:32.

  3. Luk 10:29, 36–37.

  4. Mosiah 4:26, kursivering tillagd.

  5. Se Joh 21:15–16.

  6. Mar 8:35.

  7. Jak brev 1:1.

  8. Jak brev 2:8.

  9. Jak brev 2:18.

  10. Jak brev 1:22.

  11. Jak brev 1:27.

  12. Jak brev 5:19–20.

  13. 3 Nephi 21:1, 22.

  14. Ef 2:19.

  15. Moroni 6:4.

  16. Matt 25:40.

  17. L&F 50:14.

  18. Brev från första presidentskapet, daterat den 22 dec 2004; se också Brev från första presidentskapet, daterat den 11 feb 2005.

  19. History of the Church, 2:229.

  20. ”Sträck ut en räddande hand”, Nordstjärnan, jan 1997, s 83.

  21. Joh 14:15.

  22. Joh 21:17.

  23. L&F 84:88.

  24. L&F 50:22.

  25. Moroni 7:48.