Har vi inte orsak att glädjas?
Detta är en glädjefull religion, hoppfull, stärkande och befriande.
Jag gläder mig fortfarande över den underbara anda vi kände när vi i morse tillsammans sjöng:
Kom, låt oss nu glädjas i frälsningens tider,
ej mer vi på jorden som främlingar gå.
Vi frukta ej ondskan, som fåfängt blott strider.
(”Kom, låt oss nu glädjas”, Psalmer, nr 3)
Broder William W Phelps ord står i bjärt kontrast mot världens tendens att fokusera på dåliga nyheter. Det är sant att vi lever i en tid som skrifterna förutsagt ska vara full av ”krig och krigsrykten och … jordbävningar på många ställen” (Mormon 8:30), då ”hela jorden skall skakas och människornas hjärtan skola försmäkta”. (L&F 45:26)
Men hur påverkar detta oss som medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga? Är vårt liv fyllt av farhågor, rädsla och oro? Eller har vi, mitt bland alla våra utmaningar, orsak att glädjas?
Vi går alla igenom olika erfarenheter i livet. En del ger oss glädje, andra sorg och ovisshet.
Jag minns en tid då det såg ganska mörkt ut för min familj när jag var liten. Det var på vintern 1944, en av de kallaste vintrarna under andra världskriget. Krigsfronten närmade sig vår stad och min mor hade tagit oss fyra barn och lämnat alla våra ägodelar bakom oss och tillsammans med miljoner andra flyktingar flytt i ett desperat försök att finna en plats att överleva på. Min far var fortfarande i armén, men han och mor hade kommit överens om att om de skildes åt under kriget så skulle de försöka återförenas hos mina farföräldrar. De trodde att den platsen gav dem största möjlighet till skydd och säkerhet.
Med bombräder om natten och luftangrepp om dagen tog det oss många dagar att ta oss till mina farföräldrar. Det jag minns från den tiden är mörker och kyla.
Min far kom oskadd tillbaka till oss, men vår framtid såg mycket dyster ut. Vi levde i spillrorna i efterkrigstidens Tyskland, med en förödande känsla av hopplöshet och mörker i fråga om vår framtid.
Mitt i denna förtvivlan hörde min familj talas om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och Jesu Kristi återställda evangeliums helande budskap. Detta budskap förändrade allt, det lyfte oss bortom vår dagliga misär. Livet var fortfarande fyllt av törnen och omständigheterna var lika hemska, men evangeliet förde med sig ljus, hopp och glädje till oss. Evangeliets tydliga och enkla sanningar värmde vårt hjärta och upplyste vårt sinne. De hjälpte oss att se på oss själva och världen omkring oss med andra ögon och från en mer upphöjd synvinkel.
Mina kära bröder och systrar, är inte Jesu Kristi återställda evangelium och vårt medlemskap i hans kyrka en stor anledning att glädjas?
Var ni än bor på jorden och oavsett vad som händer i ert liv, vittnar jag för er om att Jesu Kristi evangelium har den gudomliga kraften att lyfta er till större höjder, bort från det som ibland tycks vara en outhärdlig börda eller svaghet. Herren känner till era omständigheter och era prövningar. Han sade till Paulus och till oss alla: ”Min nåd är nog för dig.” Och liksom Paulus kan vi svara: ”Kraften fullkomnas i svaghet. Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig.” (2 Kor 12:9)
Som medlemmar i Jesu Kristi kyrka kan vi göra anspråk på välsignelserna som utlovades i förbunden och förordningarna vi mottog när vi tog till oss Jesu Kristi evangelium.
Vad är Jesu Kristi evangelium?
Jesu Kristi evangelium är ett gott budskap, ett glatt budskap och mycket mer. Det är ett frälsningens budskap som gång på gång getts av Jesus Kristus och hans apostlar och profeter. Det är min fasta övertygelse att all sanning och allt ljus som kommit från Gud finns i Jesu Kristi evangelium.
Gud, vår kärleksfulle Fader i himlen, har sagt att det är hans verk och härlighet ”att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan”. (Moses 1:39) Gud Fadern är evangeliets upphovsman. Detta är en vital del av Guds frälsningsplan eller återlösningsplan. Det kallas Jesu Kristi evangelium eftersom det är Jesu Kristi försoning som möjliggör återlösningen och frälsningen. Genom försoningen återlöses alla män, kvinnor och barn förbehållslöst från den fysiska döden och alla kommer att återlösas från sina synder om de tar emot och lyder evangeliet. (Se L&F 20:17–25; 76:40–42, 50–53; Moses 6:62.)
Kristi evangelium är det enda sanna evangeliet och ”intet annat namn skall givas, ej heller någon annan väg eller något annat medel varigenom människobarnen kunna erhålla frälsning än i och genom Kristi namn”. (Mosiah 3:17; se också Apg 4:12.)
De grundläggande beståndsdelarna i evangeliets budskap finns i all helig skrift, men allra tydligast i Mormons bok och i uppenbarelserna som gavs till profeten Joseph Smith. Där förkunnar Jesus själv sin lära och sitt evangelium, vilket Guds barn måste lyda för att ”hava evigt liv”. (L&F 14:7; se också 3 Nephi 11:31–39; 27:13–21; L&F 33:11–12.)
Evangeliet är tydligt och enkelt. Det ger svar på livets allra svåraste frågor, och ändå kan ett litet barn förstå och tillämpa det. Som Nephi sade: ”Min själ fröjdar sig nämligen över det som är enkelt, ty på det sättet verkar Herren Gud ibland människobarnen. Ty Herren Gud giver förståndet ljus, och han talar till människor, till deras förstånd, enligt deras språk.” (2 Nephi 31:3)
Profeten Joseph Smith följde samma mönster av tydlighet och enkelhet när han på ett mycket kortfattat sätt gav världen ”evangeliets första grundsatser och förordningar” (Trosart 4), vilka vi måste ta emot för att erhålla evangeliets eviga välsignelser:
För det första tro på Herren Jesus Kristus — att tro på Återlösaren, Guds Son, ”med orubbad tro på honom och fullkomlig förtröstan på hans förtjänst, som är mäktig att frälsa” och sedan “[strävar] framåt med ståndaktighet i Kristus … och glädje … i Kristi ord”. (2 Nephi 31:19–20)
För det andra omvändelse, vilket innebär en sinnets förändring, att ”offra ett förkrossat hjärta och en bedrövad ande”, att överge synden och bli undergiven och ödmjuk ”som ett litet barn”. (3 Nephi 9:20, 22)
För det tredje nedsänkningsdop till syndernas förlåtelse och som ett förbund att hålla Guds bud och ta på sig Kristi namn.
För det fjärde handpåläggning för den Helige Andens gåva, också kallad ett dop av eld, vilket helgar oss och gör oss till ”nya skapelser”, födda av Gud. (Mosiah 27:26; se också 1 Petr 1:23.)
Den Helige Andens gåva, som vi fått av vår himmelske Fader och som givits av en som hade myndighet därtill, inbegriper det barmhärtiga löftet: ”Om I viljen inträda medelst den rätta vägen och undfå den Helige Anden, så skall denne visa eder allt vad I skolen göra.” (2 Nephi 32:5) Genom den Helige Andens ständiga sällskap kan varje medlem i kyrkan få ”Kristi ord” (2 Nephi 32:3) till sig personligen, oavsett tid och plats. Denna personliga gudomliga vägledning hjälper oss fortsätta stå fasta i vårt vittnesbörd om Jesus Kristus och härda ut i alla våra dagar. Är det inte underbart?
Har vi inte orsak att glädjas?
Vad innebär det att uthärda intill änden?
Skrifterna lär oss att när vi väl tagit emot förrättningarna dop och konfirmation är det vår uppgift att ”uthärda intill änden”. (Se 2 Nephi 31:20.)
När jag var ung trodde jag att ”uthärda intill änden” i stort sett betydde att jag behövde anstränga mig mer för att hålla mig vaken tills kyrkans möten var över. När jag var tonåring förstod jag en aning mer vad detta begrepp i skrifterna innebar. Med ungdomlig medkänsla tänkte jag att det hade att göra med hur våra kära äldre medlemmar höll ut till livets slut.
Att uthärda intill änden, eller att fortsätta vara trogen Jesu Kristi evangeliums lagar och förordningar under hela vårt liv, är en grundläggande förutsättning för frälsning i Guds rike. Denna tro skiljer sista dagars heliga från många andra kristna kyrkor som lär att frälsning ges till alla som helt enkelt tror på och bekänner att Jesus är Kristus. Herren har tydligt förkunnat: ”Om du håller mina bud och är ståndaktig intill änden, skall du hava evigt liv, vilken gåva är den största av alla Guds gåvor.” (L&F 14:7)
Att uthärda intill änden är därför så mycket mer än att bara passivt tolerera livets svåra omständigheter, eller att ”hålla ut”. Vi tillhör en aktiv religion som hjälper Guds barn längs den raka och smala stigen så att de kan nå sin fulla potential i detta liv och återvända till honom en dag. Sett från detta perspektiv är det upphöjande och härligt att uthärda intill änden, inte bistert eller dystert. Detta är en glädjefull religion, hoppfull, stärkande och befriande. ”Adam föll, på det människorna skulle bliva till, och människorna äro till för att hava glädje.” (2 Nephi 2:25)
Att uthärda intill änden är en process som genomsyrar varje minut i vårt liv, varje timme, varje dag, från soluppgång till soluppgång. Det uppnås genom att vi med personlig hängivenhet följer Guds bud.
Jesu Kristi återställda evangelium är en livsstil. Det är inte bara till för söndagen. Det är inte något som vi bara behöver göra av vana eller tradition om vi vill skörda alla dess utlovade välsignelser. ”Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda.” (Gal 6:7)
Att uthärda intill änden innebär att ”uthålligt göra det goda” (Rom 2:7), sträva att följa buden (se 2 Nephi 31:10) och utföra rättfärdiga gärningar. (Se L&F 59:23.) Det kräver uppoffringar och hårt arbete. För att uthärda intill änden måste vi lita på vår Fader i himlen och fatta kloka beslut, som att betala vårt tionde och våra offergåvor, hedra våra tempelförbund, och tjäna Herren och andra villigt och trofast i våra ämbeten och ansvar i kyrkan. Det innebär karaktärsstyrka, osjälviskhet och ödmjukhet. Det innebär att möta Herren och våra medmänniskor med redbarhet och ärlighet. Det innebär att göra vårt hem till en ointaglig fästning och en tillflyktsort från världens ondska. Det innebär att älska och visa uppskattning för vår maka och våra barn.
Genom att göra vårt bästa att uthärda intill änden förädlar vi vårt liv. Vi lär oss att ”göra gott mot dem som hatar [oss] och be för dem som förföljer [oss]”. (Matt 5:44; se också King James Version, Matthew 5:44.) Välsignelserna vi får av att uthärda intill änden i detta liv är verkliga och mycket betydelsefulla och nästa livs välsignelser är bortom vår fattningsförmåga.
Jesus Kristus vill att ni ska lyckas
Mina kära bröder och systrar, det kommer dagar och nätter när ni känner er överväldigade, när ert hjärta känns tungt och ni hänger med huvudet. Kom då ihåg att Jesus Kristus, Återlösaren, är kyrkans överhuvud. Det är hans evangelium. Han vill att ni lyckas. Det var därför han gav sitt liv. Han är den levande Gudens Son. Han har lovat oss:
”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.” (Matt 11:28)
”Ty bergen skola vika bort och höjderna flyttas, men min kärlek skall icke vika ifrån dig.” (3 Nephi 22:10) ”Jag [vill] förbarma mig över dig, säger Herren din Återlösare.” (3 Nephi 22:8)
Mina kära vänner, Frälsaren helar det förkrossade hjärtat och förbinder våra sår. (Se Ps 147:3.) Vilka era prövningar än är, var ni än bor på denna jord, kommer ert trofasta medlemskap i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och Jesu Kristi evangeliums gudomliga kraft att välsigna er så att ni kan uthärda intill änden.
Om detta vittnar jag av hela mitt hjärta och sinne i Jesu Kristi heliga namn, amen.