I dag är dagen
Vad gör vi i dag för att i vår själ inrista de evangeliets principer som kommer att stötta oss under motgångens dagar?
När president James E Faust talade om för mig och min hustru att vi skulle förflyttas till Lima i Peru hade vi ingen aning om att vi den 15 augusti 2007, bara några dagar efter vår ankomst, skulle bevittna en förödande jordbävning. Mer än 52 000 hus förstördes av det kraftiga skalvet. Och vad värre är: Mer än 500 personer dödades. Nio av dem var medlemmar i kyrkan. Våra medlemmar i Ica och Pisco stavar och Cañete och Chincha distrikt var bland de värst drabbade av skalvets efterverkningar.
Kyrkan gav omedelbar hjälp både åt sina medlemmar och åt alla andra. Morgonen efter jordbävningen fick våra medlemmar i katastrofområdet mat och kläder och redan vid tolvtiden samma dag överlämnade kyrkan humanitära hjälpresurser åt landets civilförsvar. Många medlemmar som hade blivit hemlösa fick logi i våra möteshus. Trots att katastrofen kom oväntat fungerade prästadömets organisation mycket väl, och de kunde hjälpa dem som var mindre lyckligt lottade.
Stavs- och distriktspresidenter och biskopar gav sig i väg för att hjälpa sina medlemmar bara minuter efter jordbävningen. Det förtjänar att nämnas under vilka förfärliga omständigheter dessa prästadömsledare gav sig i väg: det var på natten, det fanns inget ljus, förstörelsen var stor och marken skälvde fortfarande. Dessa fantastiska prästadömsledare såg till att deras familjer befann sig i säkerhet och gick därefter ut i mörkret bland människor som grät omgivna av förstörda hus. Sålunda gick våra ledare ut under natten och under de dagar som följde upplevde de täta, kraftiga efterskalv och en tsunamivarning. De letade i spillrorna, mitt i kaoset, och riskerade livet för att nå alla medlemmar. En biskop sade: ”Jag sprang i väg utan att tänka mig för och letade efter mina bröder och systrar och ledare i kyrkan.” Han fann dem. Det var så han tillbringade en stor del av natten.
Vad var det som motiverade dessa ledare att gå ut och hjälpa andra, även med fara för sitt eget liv? Säkerligen var det deras stora tro på Frälsaren och hans kyrka. Det var deras insikt i det kall de hade som prästadömsledare. Det var evangeliets principer som hade inristats i deras liv före jordbävningen och inte under krisen — inte inristat med bläck utan med Andens eld på tavlor av kött, på människohjärtan. (Se 2 Kor 3:3.)
Det fanns alltid risk för jordbävning. Ingen visste när eller hur de skulle drabbas av den. Den var förödande när den kom. Men under prästadömets ledning mötte man stundens svårigheter. Och i många fall då medlemmar var oförmögna gjorde Herren resten. Några medlemmar berättar att de såg män i vitt som hjälpte till att rädda livet på dem. Andra hörde röster som vägledde dem. År av tjänande i kyrkan var en förberedande skola där de lärde sig att samordnas och hjälpa varandra.
Detsamma gäller för vårt liv. Vi vet inte när eller hur vi kommer att drabbas av jordbävningar. Förmodligen kommer de inte att vara egentliga jordskalv som i Peru, utan snarare skalv i form av frestelser, synder eller prövningar, som arbetslöshet eller allvarlig sjukdom. I dag är dagen att förbereda sig för när detta slags skalv kommer. I dag är dagen att förbereda sig — inte under krisögonblicket. Vad gör vi i dag för att i vår själ inrista de evangeliets principer som kan stötta oss under motgångens dagar?
Vad sådde till exempel Josef som såldes till Egypten i sin själ för att kunna svara ”hur skulle jag då kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?” (1 Mos 39:9) då han undvek Potifars hustrus påtryckningar att överträda kyskhetslagen? Vad hade Nephi sått tidigare i sin själ så att han, när han fick en befallning från Gud, kunde svara: ”Jag vill gå och göra det som Herren har befallt … ty jag vet”? (1 Nephi 3:7)
Vad dessa stora ledare gjorde var att tillåta Anden att skriva evangeliets principer i deras själ. Denna skrift kom inte dit över en natt. Om vi ger vår själ möjlighet att grundligt påverkas av rättfärdighetens principer, hjälper det oss att förbereda oss för andliga jordbävningar. Denna påverkan kan ökas genom begrundan och genom att avlägsna dåliga inflytanden.
Eviga principer slår rot i oss då vi tar oss tid att inte bara läsa vad profeterna och skrifterna lär utan också begrundar det under bön. Nephi till exempel tog sig tid att sitta och begrunda. Genom att göra det öppnade han sig för lärans guldkorn. (1 Nephi 11:1) Ta er tid att göra det som Herren har befallt oss att göra: ”Gömmen detta i edra hjärtan och låten evighetens allvar vila över edra sinnen.” (L&F 43:34) I en värld som kräver mer och mer av vår tid är det viktigt att vi tar oss tid till begrundan i vårt hem, så att vi kan förstå gudomlig lära och dess principer. Som Frälsaren sade: ”Gån därför till edra hem och övervägen det som jag har sagt … att I mån förstå, och bereden edra sinnen för morgondagen.” (3 Nephi 17:3)
När vi gör det fortsätter lärans och dess principers inflytande att växa om vi också följer Herrens råd om dåligt inflytande. Med all sannolikhet finns det personer som pressar oss att tänka och handla på ett sätt som gör att vi inte är tillräckligt förberedda när framtida skalv kommer. Frälsaren gav oss därför en nyckel som hjälper oss att i dag bättre förbereda oss för framtida förändringar. Han sade: ”Om därför din hand förleder dig till synd, så hugg av den, eller om din broder förgriper sig emot dig och inte bekänner och överger sina synder, skall han bli avskuren.” (JST Mark 9:40)
Lyckligtvis förklarade Frälsaren själv innebörden av att hugga av vår hand. Det handlar inte om självstympning utan om att i dag avlägsna allt inflytande som hindrar oss att förbereda oss för morgondagens jordbävningar. Om jag har vänner som har ett dåligt inflytande på mig, är rådet tydligt: ”Det är bättre för dig att gå in i livet utan din broder än att du och din broder kastas i Gehenna.” (JST Mark 9:41) Herren tillämpade samma princip när han varnade Nephi och sade att han skulle lämna sina bröder som utgjorde ett farligt inflytande. (Se 2 Nephi 5:5.)
Naturligtvis syftar detta inte bara på vänner utan på varje dåligt inflytande, till exempel olämpliga tv-program, nätsidor, filmer, böcker, spel eller olämplig musik. När vi ristar in denna princip i vår själ får vi hjälp att motstå frestelsen att ge efter för dåliga inflytanden.
Genom att ge läran och dess principer möjlighet att öka sitt inflytande på oss, blir vi prästadömsbärare med djupt rotade evangelievärderingar. Vi blir bättre förberedda för den stund när vi ställs inför de jordskalv som kommer utan förvarning, när man minst anar det. Som prästadömsbärare kommer vi att känna hur det löfte som gavs åt profeten Jeremia också gäller oss: ”Se, jag gör dig i dag till en befäst stad, till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet.” (Jer 1:18)
Då kommer vi att kunna uttrycka vår tacksamhet liksom syster Linda Cruzado i Ica gjorde. Efter att ha varit utsatt en hel natt för naturens krafter skrev hon: ”I gryningen dagen därpå visade vår himmelske Fader oss sin kärlek genom en varm sol som gick upp mycket tidigt, och om natten tröstade han oss med en mycket stjärnklar himmel.”
I dag är dagen att vara modig och besluta oss för att ge vår själ en riktig och grundlig möjlighet att påverkas av Frälsarens lära. Jag vet att han lever och att han, när vi har gjort allt vi kan, gör resten. Det vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.