Jag styrker dig, jag hjälper dig
Den största hjälpen vi kan få när vi försöker stärka familjen är att känna till och följa Kristi lärdomar.
För flera månader sedan frågade syster Beck om jag kunde tala om familjen och berätta lite om mina upplevelser av familjer. Jag är en ensamstående kvinna och har inga egna barn. Jag tror syster Beck ansåg att jag var kvalificerad att tala om familjen eftersom jag aldrig har gjort något misstag med något av mina egna barn. Det är inte många kvinnor som kan säga det.
Jag är socialarbetare till yrket och har arbetat med många familjer under årens lopp — oftast familjer som har problem och stora prövningar. Jag har sett en del hjärtslitande situationer där barn har blivit svårt skadade — både fysiskt och känslomässigt. Jag har sett barn som har övergivits och glömts bort på grund av föräldrarnas drogmissbruk. Jag har sett artonåringar som bott i fosterhem och nu får stå på egna ben, utan stöd och uppbackning från en kärleksfull familj.
Tack och lov upplever de flesta av oss inga övergrepp eller försummelse i vår familj, men alla familjer får uppleva någon svårighet — sjukdom, död, olydnad, ekonomiska problem och så vidare.
De här problemen väcker en del allvarliga frågor. Vad händer med familjen? Vad är skillnaden mellan en stabil familj och en som är dysfunktionell? Vad finns det för enkla saker som kan hjälpa familjen? Och vem kan hjälpa familjen?
I dag vill jag kort beröra dessa frågor och delge några observationer som jag har gjort under årens lopp, i hopp om att de kan vara till hjälp.
Vad är det som händer med familjen?
Satan arbetar övertid med att attackera familjen. Han säger att äktenskapet inte är viktigt, att barn inte behöver en far och en mor, och att starka familjer inte är viktiga. Han säger att moraliska värderingar är gammalmodiga och fåniga. När problemen kommer säger Satan att vi ska överge vår tro och följa världens sätt. Han lockar med berömmelse och rikedom och berättar hur vi kan få ett lätt liv. Han angriper vår tro på Gud och försöker nedslå även de starkaste och mest kärleksfulla familjer. Satan blir förtjust när vi ger efter — om än aldrig så lite.
Vad är skillnaden mellan en stabil familj och en som är dysfunktionell?
Medlemmarna i en stabil familj vet vilka de är, vart de är på väg och vad de vill åstadkomma. Medlemmarna i en dysfunktionell familj vet inte vilka de är, de har ingen plan, inget ankare och inga värderingar eller normer som stakar ut deras kurs.
En del föräldrar i dysfunktionella familjer har undervisats om goda värderingar men har kommit in på fel väg på grund av alkohol, droger eller andra missbruk som har tagit bort deras omdömesförmåga och deras förmåga att fatta bra beslut. I en stabil familj undervisar kärleksfulla föräldrar genom exempel och säger inte bara åt sina barn att göra något. De gör det tillsammans med dem och visar dem hur det ska gå till.
Vad finns det för enkla saker som kan hjälpa familjen?
Tänk på att barnen är dyrbara. De är Guds andebarn. Jag har ibland sett motståndskraften i en människas själ lysa så starkt när jag inte kunde förstå hur barnet kunde överleva.
Kära systrar, älska och vårda er om era barn. Tala om att ni älskar dem. Lägg era armar om dem. Fysiska ömhetsbevis kan åstadkomma underverk. Säg vänliga ord. Visa dem genom exempel hur man arbetar. Lär dem att be. President James E Faust sade: ”Att be tillsammans som familj är en sammanbindande upplevelse. Yngre barn kan lära sig hur man ber då de hör sina föräldrars och äldre syskons böner … Enskilda böner och familjeböner är oumbärliga för personlig lycka och familjelycka.”1
Läs för era barn. Läs ur skrifterna. Hjälp dem förstå att skrifterna ger dem vägledning livet ut. Ha familjens hemafton med dem. Låt dem veta att tiden tillsammans som familj är mycket viktig för er.
Barn är ofta mycket förlåtande gentemot sina föräldrar och misstagen föräldrarna gör. Det är ofta de förlåter, glömmer och går vidare mycket snabbare än vad vuxna gör. Känn ingen skuld. Be om förlåtelse när ni har gjort ett misstag. Sök barnens förlåtelse. Ändra på ert sätt och gå vidare.
Tänk på att det krävs mycket tålamod för att fostra ett barn. Barnen är dyrbara, men de kan också vara irriterande, frustrerande och ibland till och med elaka. Det krävs en oerhörd mängd tålamod och behärskning för att inte göra eller säga något som vi senare får ångra. Ibland behöver föräldrar ta ”time-out” för att inte göra allvarliga misstag. Att gå ut ur rummet en stund för att återfå självkontrollen är ofta till hjälp.
Det finns inga bättre råd än de vi får i ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen.”2 Läs det. Studera det. Anta det som er familjenorm. Gör det till huvudämne i flera hemaftonslektioner så att det inte råder någon tvekan för någon i familjen om hur er familj fungerar.
Vem kan hjälpa familjen?
Naturligtvis ligger det främsta ansvaret att undervisa barnen och stärka familjen hos föräldrarna. Men det finns många andra som kan hjälpa till. Jag har underbara föräldrar men de gjorde inte allt själva.
Jag var i tabernaklet när president Gordon B Hinckley presenterade tillkännagivandet om familjen under Hjälpföreningens allmänna möte i september 1995. Det var ett underbart tillfälle. Jag kände hur viktigt budskapet var. Jag tänkte också: ”Det här är till stor vägledning för föräldrar. Det ger också föräldrarna ett stort ansvar.” Jag tänkte också för ett ögonblick att det egentligen inte gällde mig eftersom jag inte var gift och inte hade några barn. Men nästan samtidigt tänkte jag: ”Men det gäller visst mig. Jag tillhör en familj. Jag är dotter, syster, faster, kusin, brorsdotter och barnbarn. Jag har ansvar — och välsignelser — eftersom jag tillhör en familj. Och även om jag vore den enda levande medlemmen i min familj så tillhör jag fortfarande Guds familj och har ett ansvar att hjälpa till att stärka andra familjer.”
Äldste Robert D Hales sade: ”Att stärka familjerna är vår heliga plikt som föräldrar, barn, släktingar, ledare, lärare och enskilda medlemmar i kyrkan.”3
Som systrar i Hjälpföreningen kan vi hjälpa varandra stärka familjen. Vi har möjlighet att tjäna på många sätt. Vi kommer hela tiden i kontakt med barn och ungdomar som kanske behöver just det som vi kan erbjuda. Ni äldre systrar har många goda råd och stor erfarenhet som ni kan dela med er av till yngre mödrar. Ibland säger eller gör en ledare i Unga kvinnor eller Primär precis det som behövs för att bekräfta något som en förälder försöker undervisa om. Och vi behöver inte någon särskild kallelse för att hjälpa en vän eller granne.
Den största hjälpen vi kan få när vi försöker stärka familjen är att känna till och följa Kristi lärdomar och lita på att han hjälper oss. Ofta när jag har arbetat med familjer som har problem har jag önskat att de kände till Frälsaren och kunde undervisa sina barn om Jesu Kristi lärdomar.
”Han skall utstå frestelser och kroppslig smärta, hunger, törst och trötthet, ja, mera än någon människa kan utstå utan att dö därav.”4
Kristus har lidit mer än vad vi någonsin kan föreställa oss. Han vet vad vi känner. Han förstår. Han hjälper oss.
Skrifterna är fulla av exempel på hur Kristus har hjälpt och hjälper. Här är några av mina favoriter:
”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.”5
”Var och en som sätter sin lit till Gud skall få bistånd i sina prövningar, sina bekymmer och sina lidanden och bliva upphöjd på den yttersta dagen.”6
”Var ödmjuk så skall Herren, din Gud, leda dig vid handen och besvara dina böner.”7
”Du har fått undervisning av min Ande så ofta du begärt det.”8
”Var trofast och nitisk i att hålla Guds bud, så skall jag omsluta dig i min kärleks armar.”9
President Hinckley har sagt: ”Det är absolut nödvändigt att ni inte försummar er familj. Inget ni har är dyrbarare än detta … Sist och slutligen är det denna familjerelation som vi tar med oss till livet härefter.”10
Kom ihåg vår Frälsares stora kärlek. Han sade följande i Jesaja 41:10: ”Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig.” Sedan säger han åter i vers 13: ”Jag hjälper dig.” Och ännu en gång i vers 14 säger han: ”Jag hjälper dig.”
Tro på Frälsaren. Han hjälper oss. Han älskar oss. Han vill att vi ska vara lyckliga.
Jag vittnar om att vår Herre och Frälsare lever! Jag vittnar om att han hjälper oss. Han har hjälpt mig många gånger och han hjälper er. Det vet jag. I Jesu Kristi namn, amen.