”Saliga är de som skapar frid”

Äldste Russell M Nelson

i de tolv apostlarnas kvorum

Fred är av yttersta vikt och den vädjar om vårt engagemang.

Bland de mest minnesvärda av alla våra familjeutflykter är våra resor till det heliga landet. Våra besök till den delen av världen har förändrat våra liv. Men nu är det heliga landet en kaotisk häxkittel och är oåtkomligt för dem som vill resa dit för att växa andligen. Så gott som alla delar av världen hemsöks av terrordåd utan tidigare like. Förvirring drabbar många som ber för fred men som med fruktan möts av terrorns fasa.

Fred kontra stridighet

De svåra tider som vi lever i har det profeterats om i skrifterna. Våra dagar har beskrivits som dagar av ”eld, stormar och rökmoln i främmande länder … krig och rykten om krig och om jordbävningar på många ställen … då jorden är i hög grad oskärad … och [med] alla slags vederstyggligheter”.¹

Den profetian är en genklang av en tidigare uppteckning i skrifterna som talar om den andra generationen² av människor som levde på jorden: ”På den tiden hade Satan stort herravälde bland människorna och rasade i deras hjärtan, och från den tiden var det krig och blodsutgjutelse; en människa lyfte handen mot sin egen broder … i maktlystnad.”³ Sedan Kain och Abel,⁴ Esau och Jakob,⁵ och Josef, som såldes till Egypten,⁶ levde, har fiendskapens eld underblåsts av familjefejder.

Hat bland bröder och grannar har i dag gjort heliga städer till sorgens platser. När jag tänker på hur svårt det är på sådana platser påminns jag om ett gammalt ordspråk: ”Bespottare uppviglar staden, de visa stillar vreden.”⁷

Läran kan vägleda oss

Skrifterna belyser både orsaken till och botemedlet mot mänsklighetens sjuka hat: ”Den naturliga människan är fiende till Gud och har varit ända ifrån Adams fall samt skall så förbliva i all evighet, såvida hon icke giver efter för den Helige Andens maning och avkläder sig den naturliga människan och bliver en helig genom Herrens, Kristi, försoning.”⁸

Frid kan endast råda när den naturliga instinkten att strida trängs undan av en beslutsamhet att handla efter en högre lag. Att komma till Kristus, som är ”Fridsfursten”,⁹ är vägen till frid på jorden och välvilja människorna emellan.¹⁰ Han har gett oss löftet: ”Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn.”¹¹

Jesus lärde människorna hur man ska behandla varandra. Han tillkännagav de två stora buden: För det första, ”älska Herren, din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd”,¹² och för det andra, ”älska din nästa som dig själv”.¹³

Sedan sade han: ”Älska era ovänner och be för dem som förföljer er.”¹⁴

Han gav oss den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem.”¹⁵ Denna princip kan man finna i nästan varje större religion. Även andra, till exempel Konfucius och Aristoteles, lärde ut detta.¹⁶ Trots allt började inte evangeliet med ett barns födelse i Betlehem. Det är evigt. Det förkunnades i begynnelsen för Adam och Eva. Delar av evangeliet finns bevarade i många kulturer. Även hedniska mytologier har berikats av fragment av sanningar från tidigare tidsutdelningar.

Närhelst den gyllene regeln påträffas, och hur den än ges uttryck, utgör den det moraliska rättesnöret i Guds rike. Den förbjuder att någon inkräktar på en annans rättigheter. Den är lika bindande för nationer och samfund som för individer. Den ersätter med barmhärtighet och tålamod vedergällningens handlingssätt: ”Öga för öga och tand för tand”.¹⁷ Om vi skulle hålla fast vid detta gamla och improduktiva sätt skulle vi snart bli både blinda och tandlösa.¹⁸

Innebörden i att behandla andra som man själv vill bli behandlad är lätt att förstå. Och det visar hur dyrbar varje Guds son och dotter är.¹⁹ Skrifterna ber föräldrarna att undervisa sina barn att inte ”strida [eller] kiva[s] med varandra” och att inte ”tjäna djävulen, vilken är mästaren i synd”. I stället ska vi ”lära dem att älska varandra och att tjäna varandra”.²⁰

Jesus undervisade om vikten av förlikning och att lösa konflikter i ens eget liv. Han sade:

”Den som är vred på sin broder är skyldig inför domstolen… .

Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig,

så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.”²¹

Mästaren lärde oss: ”Förlåt om ni har något emot någon. Då skall också er himmelske Fader förlåta er era överträdelser.

Men om ni inte förlåter skall inte heller er himmelske Fader förlåta er era överträdelser.”²²

Jesus förkunnade att en domens dag skulle komma. Var och en kommer att redovisa sitt jordiska liv och hur de har behandlat andra människor.²³

Medborgerliga plikter

Buden att älska Gud och vår nästa är sammanlänkade. Vi kan inte älska Gud fullt ut utan att älska vår nästa. Vi kan inte älska vår nästa fullt ut utan att älska Gud. Alla människor är verkligen bröder och systrar eftersom Gud verkligen är vår Fader. Trots detta är skrifterna fyllda av berättelser om osämja och stridighet. Skrifterna fördömer skarpt anfallskrig, men understödjer en medborgares plikt att försvara sin familj och sin frihet.²⁴ Eftersom ”vi tror på att erkänna konungar, presidenter, styresmän och domstolar samt att lyda, ära och understödja lagarna”,²⁵ kan denna kyrkas medlemmar kallas att verka i militärtjänst i många nationer. ”Vi tro, att regeringar instiftades av Gud till människornas nytta och att människorna skola avlägga räkenskap för honom för sina gärningar i förhållande till dem, med avseende såväl på de lagar de stifta som dem de handhava till samhällets bästa och säkerhet.”²⁶

Under andra världskriget, när kyrkans medlemmar tvangs strida på motsatta sidor, bekräftade första presidentskapet att ”staten ansvarar för det samhälleliga styret av dess medborgare eller undersåtar, för dess politiska välmåga och för att driva politiska beslut, på både nationell och internationell nivå … Men kyrkan själv har inte något ansvar för dessa beslut, [annat] än att uppmana sina medlemmar att vara … lojala mot sitt land.”²⁷

Det är möjligt att uppnå fred

På grund av jordens mångåriga historia av fiendskap anser många att de inte kan hoppas på fred. Jag är inte av samma åsikt. Det är möjligt att uppnå fred. Vi kan lära oss att älska våra medmänniskor runt om i världen. Vare sig de är judar, muslimer eller kristna som vi, vare sig de är hinduer, buddister eller något annat, kan vi leva tillsammans med ömsesidig beundran och respekt, utan att frångå vår religiösa tro. Det vi har gemensamt är större än det som skiljer oss åt. Fred är av yttersta vikt och den vädjar om vårt engagemang. Gamla testamentets profeter gav inte upp hoppet och det får inte heller vi göra. Psalmisten sade: ”Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.”²⁸ ”Han stillar strider över hela jorden.”²⁹

Fader Abraham fick ett unikt tillnamn: ”Guds vän”.³⁰ Frid var en av Abrahams främsta prioriteter. Han sökte vara en ”fridsfurste”.³¹ Hans inflytande kan påverka oss storligen i vår nutida strävan efter frid. Hans söner Ismael och Isak hade olika mödrar, men övervann ändå sina motsättningar för att nå ett gemensamt mål. När deras far dog arbetade de tillsammans för att begrava sin upphöjde fars jordiska kvarlevor.³² Deras efterkommande skulle mycket väl kunna följa deras exempel.

Abrahams efterkommande har gudomligt fastställda möjligheter. Herren förkunnade att Ismael skulle bli ett stort folk³³ och att Abrahams, Isaks och Jakobs avkomma skulle välsigna alla jordens folk.³⁴

Sålunda är Abrahams efterkommande — anförtrodda stora löften om obegränsat inflytande — i en nyckelposition för att skapa frid. Utvalda av den Allsmäktige kan de använda sin kraftfulla resurs till att skapa frid.

För att nutida politiska problem ska lösas kommer det att krävas mycket tålamod och medling. Framgången skulle kraftigt öka om den söktes under bönens inverkan.

Jesaja profeterade om hopp i vår tid. Han talade om Israels insamling och kyrkans återställelse genom profeten Joseph Smith, och sade:

”På den dagen skall Herren för andra gången räcka ut handen för att friköpa en rest av sitt folk …

Han skall resa ett baner för hednafolken och samla de fördrivna av Israel och de kringspridda av Juda från jordens fyra hörn.”³⁵

Dessa profetior om hopp blir verklighet om nationernas ledare och invånare tillämpar Jesu Kristi undervisning. Vi skulle då leva i en tid av frid och utveckling utan tidigare like. Det förflutnas barbariska dagar skulle vara över. Krig med dess ohyggligheter skulle förvisas till minnets korridorer. Nationernas mål skulle förenas. De som skapar frid skulle vara ledande bland medlarna, de skulle bistå de nödställda och skänka hopp till de ängsliga. Sådana patrioter skulle hyllas av framtida generationer och vår evige Gud skulle tilldela dem härlighet.

Världens hopp är Fridsfursten — vår Skapare, Frälsare, Jehova och Domare. Han erbjuder oss det goda livet, ett rikt och evigt liv. Ett fridfullt, ja, framgångsrikt liv kan ges dem som lever efter hans bud³⁶ och går längs fridens väg som han berett. Detta förkunnar jag för hela världen.

Kyrkans medlemmar

Vad förväntar sig Herren av oss som medlemmar i Jesu Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga? Som kyrka måste vi ”tala emot krig och förkunna frid”.³⁷ Som enskilda medlemmar måste vi ”sträva efter det som tjänar friden”.³⁸ Vi bör vara fridsstiftare. Vi bör leva fridsamt — som gifta par, familjer och grannar. Vi bör följa den gyllene regeln. Vi har skrifterna från Judas efterkommande tillsammans med det som Efraims efterkommande skrev.³⁹ Vi bör använda oss av dem och utvidga vår kärlekskrets så att den omsluter hela den mänskliga familjen. Vi bör sprida gudomlig kärlek och den återupprättade religionens lärosatser bland våra medmänniskor och vänner. Vi bör tjäna dem efter vår förmåga och våra möjligheter. Vi bör hålla våra normer på en hög nivå och stå för det som är rätt. Vi bör fortsätta att samla det skingrade Israel från jordens fyra hörn och erbjuda dem de förordningar och förbund som beseglar familjen tillsammans för evigt. Dessa välsignelser ska vi föra ut till alla jordens folk.

Om vi lever på detta sätt kommer vår Mästare att välsigna oss. Han gav oss följande löfte: ”Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand.”⁴⁰

Hans himmelska verk är vårt. Vi ska verka för att mänskligheten ska uppnå evig härlighet. Och som fridsstiftare ska vi kallas Guds barn. Detta vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.