Skall han finna tro på jorden?
Endast när vår tro är i överensstämmelse med vår himmelske Faders vilja är vi berättigade att få de välsignelser vi söker efter.
Det var en mycket vacker tolkning av den härliga sången ”En sorgbetyngd och fattig man”, vilken var profeten Josephs och hans bror Hyrums älsklingssång. Vilket underbart framförande av kören och orkestern.
Jag ber att jag må ha Herrens Ande med mig, som har varit med oss under vår konferens, så att jag kan säga det som blir till nytta för kyrkans medlemmar och för dem som inte är medlemmar. Jag känner mig mycket ödmjuk inför denna uppgift.
I dag vill jag ställa en fråga som Frälsaren ställde för nästan 2000 år sedan: ”Skall väl Människosonen, när han kommer, finna … tro på jorden?”1
Evangeliets första princip
Vad är sann tro? Tro definieras som ”tillit till och lojalitet mot Gud … en fast tro på något som det inte finns bevis för.”2 Vi tror att ”tro är att hoppas på ting som inte syns men ändå är verkliga och att tro måste vara grundad på Jesus Kristus”. Faktum är att vi tror att ”tro på Jesus Kristus är evangeliets första princip”.3
En änkas tro
Det finns människor som kan undervisa oss om tro om vi bara vill öppna vårt hjärta och vårt sinne. En sådan person är en kvinna vars make hade dött. Eftersom hon blev ensam ansvarig för att uppfostra sin son, letade hon efter sätt att försörja sig, men under denna tid rådde en förfärlig hungersnöd. Det var ont om mat och många dog på grund av hunger.
Allteftersom tillgången på mat minskade, försämrades också kvinnans utsikter att överleva. Hjälplöst såg hon hur hennes lilla matförråd blev allt mindre för varje dag.
Kvinnan hoppades på att få hjälp men ingen fanns att få, och till sist insåg hon att dagen kommit då hon bara hade mat kvar till en sista måltid.
Det var då som en främling kom och bad henne om det otänkbara. ”Jag ber dig”, sade han till henne, ”att du tar med dig en bit bröd åt mig.”
Kvinnan vände sig mot mannen och sade: ”Så sant Herren, din Gud, lever, jag har inte en kaka bröd, utan bara en näve mjöl i krukan och litet olja i kannan.” Hon berättade för honom att hon skulle laga till en sista måltid åt sig själv och sin son för att ”äta det och sedan dö”.
Hon visste inte att mannen framför henne var profeten Elia, som Herren skickat till henne. Det som denne profet nu sade till henne kan förvåna dem som lever idag och som inte förstår trons princip.
”Var inte rädd”, sade han till henne. ”Laga först till en liten kaka åt mig och bär ut den till mig. Laga sedan till åt dig och din son.”
Kan ni föreställa er vad hon måste ha tänkt? Hur hon måste ha känt sig? Hon hade knappt hunnit svara innan mannen fortsatte: ”Ty så säger Herren, Israels Gud: Mjölet i krukan skall inte ta slut, och olja skall inte fattas i kannan fram till den dag då Herren låter det regna på jorden.”
Efter att ha hört detta profetiska löfte gick kvinnan och gjorde i tro det som Elia anvisat henne. ”Hon hade sedan att äta en lång tid, hon själv och han och hennes husfolk. Mjölet i krukan tog inte slut, och olja fattades inte i kannan enligt det ord som Herren hade talat genom Elia.”4
Enligt vår tids tänkesätt kan profetens begäran verka orimlig och självisk. Enligt vår tids tänkesätt kanske det verkar dåraktigt och oförståndigt att änkan efterkom hans begäran. Det beror främst på att vi ofta lär oss att fatta beslut som är baserade på det vi ser. Vi fattar beslut med hjälp av synliga bevis och det som verkar vara bäst för oss på kort sikt.
”Tro”, å andra sidan, ”är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser”.5 Tron har ögon som tränger igenom mörkret och ser in i ljuset bortom det. ”Er tro [skall inte] bygga på människors visdom utan på Guds kraft.”6
Att inte utöva tro
Det händer alltför ofta idag att vi inte litar på tron lika mycket som vi litar på vår egen förmåga att resonera oss igenom och lösa våra problem. Om vi blir sjuka kan modern läkekonst åstadkomma underverk. Vi kan färdas långa sträckor på kort tid. Vi har lätt åtkomlig information som för 500 år sedan skulle ha gjort den fattigaste till en prins.
Sann tro
Det står i Bibeln att ”den rättfärdige skall leva av tro”.7 Åter frågar jag: Vad är tro?
Vår tro växer när fullständig tillit till det vi inte kan se kombineras med fullkomlig lydnad mot vår himmelske Faders vilja. Utan alla dessa tre — för det första fullständig tillit, för det andra gärningar och för det tredje fullkomlig lydnad — utan alla dessa tre beståndsdelar är allt vi har en dålig kopia — en svag och urvattnad tro. Jag vill tala om dessa tre nödvändiga beståndsdelar.
För det första måste vi ha tilltro till det vi inte kan se. När Thomas till sist fick sticka fingret i hålet efter spikarna och handen i den uppståndne Frälsarens sida, bekände han att han äntligen trodde.
”Jesus sade till honom: ’[Thomas], därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.”8
Petrus upprepade dessa ord när han lovordade de tidiga efterföljarna på grund av deras tro på Jesus Kristus. Han sade:
”Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fastän ni ännu inte ser honom, tror ni på honom och jublar över honom i obeskrivlig, himmelsk glädje,
då ni nu är på väg att vinna målet för er tro, era själars frälsning.”9
För det andra, om vår tro ska ha någon verkan måste vi handla. Vi måste göra allt vi kan för att ändra passiv tro till aktiv tro, för ”tron” är i sanning ”död, när den är utan gärningar”.10
År 1998 höjde president Gordon B Hinckley en varnande röst till både de heliga i denna kyrka och till hela världen. Han uttalade samma varning i går kväll på prästadömsmötet. Han sade: ”Jag säger att tiden har kommit att ställa vårt hus i ordning. Alltför många av vårt folk lever med mycket små marginaler. Ja, några lever på lån… . Jag är bekymrad över den väldiga avbetalningsskuld som hänger över nationen, vårt eget folk inberäknat.”11
Bröder och systrar, när dessa profetiska ord yttrades var det några trofasta medlemmar i kyrkan som utövade all sin tro och hörsammade profetens råd. De är idag djupt tacksamma att de gjorde det. Andra trodde kanske att det som profeten sade var sant, men de saknade tro. De hade inte ens så mycket tro som ett litet senapskorn. Följaktligen har somliga försatt sin ekonomi, sig själva och familjen i trångmål.
För det tredje måste vår tro vara i samklang med vår himmelske Faders vilja, hans naturlagar inberäknade. Sparven som flyger in i orkanen kanske tror att den med framgång kan navigera i stormen, men den obarmhärtiga naturlagen kommer till sist att övertyga den om att så inte är fallet.
Är vi klokare än sparven? Det som den här världen ofta anser vara tro är knappast något mer än lättrogenhet. Det är nedslående att se hur ivrigt vissa människor omfattar nymodigheter och teorier, medan de samtidigt förkastar eller bryr sig mindre om de eviga principerna i Jesu Kristi evangelium. Det är nedslående att se hur ivrigt somliga rusar in i dåraktigt eller omoraliskt beteende, i tron att Gud på något sätt ska skydda dem från de oundvikligt tragiska följderna av deras uppträdande. De går till och med så långt att de ber om himlens välsignelser, fastän de innerst inne vet att det de gör strider mot vår himmelske Faders vilja.
Hur vet vi när vår tro är i överensstämmelse med vår himmelske Faders vilja och att han godkänner det vi söker efter? Vi måste ha kunskap om Guds ord. Ett av skälen till att vi fördjupar oss i skrifterna är att lära känna vår himmelske Faders handlande med människan från begynnelsen. Om vårt hjärtas önskningar strider mot skriften, då bör vi inte fortsätta att söka efter dem.
Sedan måste vi hörsamma våra nutida profeters råd när de ger oss inspirerade anvisningar.
Dessutom måste vi begrunda och be och söka efter Andens vägledning. Om vi gör det har Herren lovat: ”Jag vill förkunna det för ditt förstånd och hjärta genom den Helige Anden, vilken skall komma över dig och som skall bo i ditt hjärta.”12
Endast när vår tro är i överensstämmelse med vår himmelske Faders vilja är vi berättigade att få de välsignelser vi söker efter.
Kraftens princip
Tron, när den förstås och utövas på rätt sätt, är en av evighetens stora och härliga krafter. Det är en kraft så mäktig att det överstiger vår fattningsförmåga. ”Genom tron … [har] världen … skapats genom ett ord från Gud.”13 Hav delas, sjuka botas, ogudaktiga förstummas och frälsning möjliggörs genom tro.
Vår tro är grunden som hela vårt andliga liv vilar på. Den borde vara den viktigaste resursen i vårt liv. Tro handlar inte så mycket om vad vi anser, tro är det vi gör i vårt dagliga liv.
Kom ihåg Frälsarens ord: ”Om du kan, säger du. Allt förmår den som tror.”14 ”Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra.”15
Att undervisa om principen
De som vandrar i tro kommer att känna sig omgivna av himlens ljus och välsignelser. De kommer att förstå och veta sådant som andra inte kan. Oandliga människor betraktar det som hör Anden till som dårskap, för det som hör Anden till kan endast bedömas genom Anden.16
Himlens manifestationer är förseglade för dem som inte har tro. Moroni säger: ”Om det icke finnes någon tro ibland människobarnen, kan Gud icke göra något under ibland dem. Därför uppenbarade han sig icke förrän efter deras tro.”17
Men hela världshistorien igenom, även under de mörkaste tiderna, har det funnits människor som med trons ögon trängde igenom mörkret och såg tingen i sin sanna skepnad. Moroni uppenbarar att ”många hade så stor tro … att det som är innanför slöjan icke kunde döljas för dem, utan de sågo i verkligheten med sina ögon det som de sett med trons öga, och de voro glada”.18
Vårt hem borde vara en trons fristad. Mödrar och fäder borde undervisa sina barn om trons principer. Mor- och farföräldrar kan också hjälpa till. När vi har en familjesammankomst försöker jag, när så är lämpligt, prata enskilt med några av våra barnbarn. Jag sitter bredvid dem och ställer några frågor: ”Hur går det för dig?” ”Hur går det i skolan?”
Sedan frågar jag hur de känner för den sanna kyrkan som betyder så mycket för mig. Jag försöker upptäcka djupet i deras tro och vittnesbörd. Om jag märker någon osäkerhet hos dem, frågar jag: ”Om jag som din morfar (farfar) ger dig ett mål att arbeta på, är du villig att göra det?”
Sedan föreslår jag att de läser skrifterna dagligen och rekommenderar dem att knäfalla varje morgon och kväll och be tillsammans med sin pappa och mamma, och att de har sina personliga böner. Jag uppmanar dem att gå till sakramentsmötena. Jag förmanar dem att alltid hålla sig rena, att alltid gå till kyrkans möten, och slutligen, bland annat, att alltid sträva efter att vara mottagliga för Herrens viskningar.
En gång efter ett samtal med Joseph, vår åttaårige dotterson, tittade han in i mina ögon och frågade eftertryckligt: ”Får jag gå nu, morfar?” Han sprang sin väg och jag tänkte: ”Gjorde jag någon nytta?” Tydligen gjorde jag det, för nästa dag sade han: ”Tack för vårt lilla samtal.”
Om vi talar till dem med kärlek i stället för förebråelse, finner vi att våra barnbarns tro växer tack vare inflytandet och vittnesbördet från någon som älskar Frälsaren och hans gudomliga kyrka.
Prövningar
Ibland verkar världen så mörk. Ibland prövas vår tro. Ibland känns det som om himlarna är stängda för oss. Ändå bör vi inte misströsta. Vi får aldrig överge vår tro. Vi får inte förlora hoppet.
För några år sedan märkte jag att allt började se mörkare ut omkring mig. Det besvärade mig eftersom det blev svårare att se enkla saker som till exempel texten i mina skrifter. Jag undrade vad som hade hänt med kvalitén på glödlamporna och varför dagens tillverkare inte kunde tillverka saker lika bra som de gjorde förr i världen.
Jag bytte till starkare glödlampor. De blev också för svaga. Jag skyllde på lampornas och glödlampornas dåliga konstruktion. Jag till och med undrade om solljuset höll på att fördunklas innan jag slogs av tanken att problemet kanske inte hade något att göra med ljuset i rummet — kanske var det mina ögon det var fel på.
Kort därefter gick jag till en ögonläkare som försäkrade mig att världen inte alls höll på att bli mörkare. Grå starr var orsaken till att ljuset verkade bli svagare. Det säger nog hur gammal jag är. Jag satte min tilltro till denne specialists skickliga händer, den grå starren togs bort och se! Ljuset strömmade åter in i mitt liv! Ljuset hade aldrig varit dunkelt, bara min egen förmåga att se ljuset hade avtagit.
Jag lärde mig en djup sanning tack vare denna upplevelse. När världen verkar mörk, när himlarna verkar långt borta, försöker vi ofta skylla på allting omkring oss, när den verkliga orsaken till mörkret kan vara brist på tro hos oss själva.
Var vid gott mod. Ha tro och tillförsikt. Herren överger er inte.
I dessa sista dagar har Herren lovat oss: ”Rannsaken noga, bedjen alltid och haven tro, så skall allting samverka till edert bästa, såframt I vandren uppriktigt.”19
Jag vet, liksom Alma fordom visste, att ”var och en som sätter sin lit till Gud skall få bistånd i sina prövningar, sina bekymmer och sina lidanden och bliva upphöjd på den yttersta dagen”.20
Vår himmelske Fader är en mäktig person som handlingskraftigt styr sitt verk. Även om vi ibland bär på bördor av sorg, smärta och bedrövelser, även om vi kämpar för att förstå de prövningar vi kallas att gå igenom, även om livet verkar mörkt och hopplöst, kan vi — genom tron — ha fullständig tillförsikt om att en kärleksfull himmelsk Fader finns vid vår sida.
Aposteln Paulus lovade: ”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.”21
Och en dag kommer vi att helt och hållet kunna se genom mörkret in i ljuset. Vi kommer att förstå hans eviga plan, hans barmhärtighet och hans kärlek.
”Skall väl Människosonen, när han kommer, finna … tro på jorden?”
Om kyrkans medlemmar har djup tillförsikt i hjärtat, om deras hopp och tro omsätts till handlingar och de söker att rätta sig efter Herrens vilja, kanske svaret på frågan som Frälsaren ställde för 2000 år sedan blir ett rungande: ”Ja, han kommer att finna tro. Han kommer att finna tro bland dem som tar på sig hans namn. Han kommer att finna tro bland dem som lever efter hans gudomliga principer.”
Vittnesbörd
Jag vittnar om att vår Herre och Frälsare, Jesus Kristus, talar till oss alla idag genom vår profet, siare och uppenbarare, president Gordon B Hinckley. Jag vittnar om att evangeliet återställdes i sin fullhet genom profeten Joseph Smith. Tro — en evig kraft — är en gåva från vår himmelske Fader till hela mänskligheten. Om denna eviga sanning bär jag mitt personliga vittnesbörd i Jesu Kristi namn, amen.