Kom till Sion
Låt oss i våra familjer och i våra stavar och distrikt försöka bygga upp Sion genom enighet, gudaktighet och kristlig kärlek.
Profeten Joseph Smith sade: ”Byggandet av Sion är en sak som har intresserat Guds folk i varje tidsålder. Det är ett ämne som profeter, präster och konungar har stannat inför med särskilt glädje och fröjd. De har sett framåt med glad förväntan mot den dag vi lever i, och eldade av himmelsk och fröjdefull förväntan har de sjungit och skrivit och profeterat om denna vår dag, men de har gått bort utan att ha fått se den. Vi är det gynnade folk som Gud har utvalt att förverkliga de sista dagarnas härlighet. Vi har fått möjlighet att se, delta i och hjälpa till med att bygga upp de sista dagarnas härlighet.” (Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith, s 184)
Sion är både en plats och ett folk. Sion var det namn som gavs Enoks forna stad under tiden före syndafloden. ”Och det hände sig i hans dagar att han byggde en stad som kallades Helighetens stad, ja, SION.” (Mose 7:19) Detta Sion bestod i omkring 365 år. (Se Mose 7:68.) Skrifterna berättar: ”Och Enok och hela hans folk vandrade med Gud och han bodde mitt i Sion. Och det hände sig att Sion inte fanns längre, ty Gud tog dem upp i sitt eget sköte. Och från den tiden sade man: SION HAR FLYTT.” (Mose 7:69) Senare kallades Jerusalem och dess tempel för Sions berg och skrifterna profeterar om ett framtida nytt Jerusalem där Kristus ska regera som Sions konung när jorden ”under tusen års tid kommer … att vila”. (Mose 64)
Herren kallade Enoks folk Sion ”eftersom de var av ett hjärta och ett sinne och levde i rättfärdighet, och det fanns inga fattiga bland dem”. (Mose 7:18) Vid ett annat tillfälle sade han: ”Ty detta är Sion – de renhjärtade.” (L&F 97:21)
Motsatsen och motståndaren till Sion är Babylon. Den babyloniska staden kallades en gång Babel, känd för Babels torn, och blev senare huvudstaden i det babyloniska riket. Dess centrala byggnad var Bels eller Baals tempel, avgudarna som profeterna i Gamla testamentet kallar ”skammen” på grund av de sexuella perversioner som förbinds med dess avgudadyrkan. (Se Bible Dictionary, ”Assyria and Babylonia”, s 615–616; ”Babylon or Babel”, s 618.) Dess världslighet, dess dyrkan av det onda och Judas fångenskap efter erövringen 587 f Kr ledde till att Babylon blev symbolen för fallna samhällen och andlig fångenskap.
”Dra ut från Babylon, samla ihop er från nationerna, från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.” (L&F 133:7) Han gav äldsterna i sin kyrka uppdraget att sändas ut i världen för att utföra denna insamling, vilken påbörjade ett verk som fortsätter med all kraft i dag. ”Och se och ge akt, detta skall vara deras rop och Herrens röst till alla människor: Dra ut till Sions land så att mitt folks gränser kan utvidgas och så att hennes stavar kan stärkas och så att Sion kan nå ut till områdena runtomkring.” (L&F 133:9)
Så i dag samlas Herrens folk ”från nationerna” när de samlas till stavarna och församlingarna för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga som finns bland alla nationer. Nephi förutsåg att dessa ”besittningar” skulle vara små men att Herrens kraft skulle falla ”över de heliga i Lammets kyrka … som var spritt över hela jordens yta, och de var beväpnade med rättfärdighet och med Guds kraft i stor härlighet”. (Se 1 Nephi 14:12–14.) Herren kallar oss till att vara en rättfärdighetens ledfyr för att leda dem som söker efter Sions säkra hamn och välsignelser.
”Sannerligen säger jag er alla: Stå upp och stråla, så att ert ljus kan vara ett banér för nationerna,
och så att insamlingen till Sions land och till hennes stavar kan bli till försvar och till en tillflykt undan stormen och undan vreden när den oblandad skall utgjutas över hela jorden.” (L&F 115:5–6)
Under profeten Joseph Smiths ledning försökte kyrkans tidiga medlemmar etablera en samlingsplats för Sion i Missouri, men de kunde inte bygga den heliga staden. Herren förklarade en av anledningarna till att de misslyckades:
”De har inte lärt sig att vara lydiga mot allt det som jag krävde av deras händer, utan är fulla av allt slags ont, och de ger inte av sina medel åt de fattiga och lidande bland sig, så som det anstår de heliga,
och de är inte förenade enligt den enighet som det celestiala rikets lag kräver.” (L&F 105:3–4)
”Det fanns trätor och stridigheter och avund och missämja samt lustfyllda och giriga begär ibland dem, och med detta vanhelgade de därför sina arvedelar.” (L&F 101:6)
Men istället för att döma dessa tidiga heliga för hårt, bör vi se till oss själva och se om vi gör bättre ifrån oss.
Sion är Sion tack vare invånarnas karaktär, egenskaper och trofasthet. Kom ihåg att ”Herren kallade sitt folk SION, eftersom de var av ett hjärta och ett sinne och levde i rättfärdighet, och det fanns inga fattiga bland dem.” (Mose 7:18) Om vi ska kunna etablera Sion i våra hem, våra grenar, församlingar och stavar måste vi nå upp till denna norm. Vi måste (1) vara av ett hjärta och ett sinne, (2) enskilt och kollektivt bli ett heligt folk, samt (3) sörja för de fattiga och behövande så väl att vi får bort fattigdomen bland oss. Vi kan inte vänta tills Sion kommer för att detta ska ske – Sion kommer endast när detta sker.
Enighet
När vi begrundar den enighet som krävs för att Sion ska blomstra, bör vi fråga oss om vi fått bort ”trätor och stridigheter och avund och missämja”. (Se L&F 101:6.) Är vi enskilt och som ett folk fria från missämja och stridigheter och förenade ”enligt den enighet som det celestiala rikets lag kräver”? (L&F 105:4) Att vi förlåter varandra är ytterst viktigt för att åstadkomma denna enighet. ”Jag, Herren, förlåter den jag vill förlåta, men av er krävs det att ni förlåter alla människor.” (L&F 64:10)
Vi blir av ett hjärta och ett sinne när vi sätter Frälsaren i centrum i vårt liv och följer dem som han har gett i uppdrag att leda oss. Vi kan tillsammans med president Thomas S Monson visa kärlek till och omtanke om varandra. Under generalkonferensen i april talade president Monson till dem som fallit bort från kyrkan och till oss alla när han sade: ”I det egna samvetets dolda gömmor ligger andan, beslutsamheten att kasta av sig den gamla människan och uppnå sin sanna potential. I den andan utfärdar vi återigen denna innerliga inbjudan: Kom tillbaka. Vi sträcker oss ut mot dig med Kristi rena kärlek och uttrycker vår önskan att hjälpa dig och välkomna dig till full gemenskap. Till dem som är sårade i anden eller som har svårigheter eller är rädda säger vi: Låt oss lyfta dig och uppmuntra dig och stilla din fruktan.” (Thomas S Monson, ”Se tillbaka och gå framåt”, Liahona, maj 2008, s 90)
I slutet av juli i år samlades unga ensamstående vuxna från flera länder i östra Europa utanför Budapest i Ungern till en konferens. Bland dessa fanns tjugo unga män och kvinnor från Moldavien som tillbringat dagar med att få pass och visum och som hade rest i över 30 timmar med buss för att komma dit. Konferensprogrammet inkluderade omkring femton minikurser. Varje deltagare kunde välja två eller tre som han eller hon helst ville delta i. Istället för att välja efter eget intresse samlades dessa moldaviska unga vuxna och planerade så att minst en från deras grupp skulle delta i varje kurs och föra noggranna anteckningar. Sedan skulle de berätta vad de lärt sig för varandra och senare för de unga vuxna i Moldavien som inte kunde delta. I sin enklaste form är detta ett exempel på den enighet och kärlek till varandra som, tillsammans med tusentals andra exempel, kommer att få Sion att återvända. (Se Jes 52:8.)
Helighet
Mycket av arbetet som krävs för att etablera Sion består av våra egna ansträngningar att bli ”de renhjärtade”. (Se L&F 97:21.) ”Sion kan inte uppbyggas om det inte sker genom det celestiala rikets lags principer”, sade Herren, ”annars kan jag inte ta henne till mig.” (L&F 105:5) Det celestiala rikets lag är, naturligtvis, evangeliets lag och förbund, bland annat att vi ständigt ska minnas Frälsaren och vårt löfte att lyda, offra, helga och vara trogna.
Frälsaren kritiserade vissa av de tidiga heliga för deras ”lustfyllda begär”. (Se L&F 101:6; se också L&F 88:121.) Det var människor som levde i en värld utan TV, filmer, Internet och iPods. I en värld som idag översvämmas av sexuella bilder och musik, är vi fria från lustfyllda begär och det onda de för med sig? Istället för att tänja på gränserna för passande klädsel eller hänge oss åt pornografins ställföreträdande omoral borde vi hungra och törsta efter rättfärdighet. För att komma till Sion måste ni och jag vara mer än bara något mindre syndiga än andra. Vi måste vara mer än bara goda män och kvinnor, vi måste vara heliga män och kvinnor. För att använda oss av äldste Neal A Maxwells uttryck: Låt oss en gång för alla bosätta oss i Sion och sälja sommarstugan i Babylon. (Se Larry W Gibbons, ”Bestäm er därför i ert hjärta”, Liahona, nov 1990, s 47.)
Ta hand om de fattiga
I alla tider har Herren bedömt samhällen och enskilda efter hur väl de tar hand om de fattiga. Han har sagt:
”Ty jorden är full och det finns nog och mer därtill, ja, jag beredde allt och har givit människobarnen förmåga att handla av sig själva.
Om någon därför tar av det överflöd som jag har skapat och inte delar med sig av sin del åt de fattiga och behövande enligt mitt evangeliums lag, skall han med de ogudaktiga lyfta blicken i helvetet och pinas.” (L&F 104:17–18, se också 56:16–17.)
Vidare förkunnar han: ”Ifråga om era timliga ting skall ni dock vara jämlika, och detta utan att knota, annars skall Andens rikliga uppenbarelser undanhållas.” (L&F 70:14; se också 49:20; 78:5–7.)
Vi bestämmer själva hur vi använder våra medel och resurser, men vi är ansvariga inför Gud för detta förvaltarskap över jordiska ting. Det värmer mig att se er generositet när ni bidrar till fasteoffer och humanitära projekt. Under åren som gått har miljontals som lider fått lindring och otaliga andra har fått möjlighet att hjälpa sig själva genom de heligas generositet. Men trots detta, när vi söker främja Sions sak bör var och en av oss under bön avgöra om vi gör vad vi bör, och allt vi bör göra i Herrens ögon, för att hjälpa de fattiga och behövande.
Vi kan fråga oss själva, eftersom många av oss lever i samhällen som dyrkar ägodelar och njutningar, om vi håller oss borta från girighet och lusten att samla mer och mer av denna världens ägodelar. Materialism är helt enkelt ytterligare ett tecken på den avgudadyrkan och stolthet som kännetecknade Babylon. Kanske kan vi lära oss att vara nöjda med att ha tillräckligt för våra behov.
Aposteln Paulus varnade Timoteus för människor som ”menar att gudsfruktan är en god affär”. (1 Tim 6:5)
Han sade: ”Vi har ju inte fört något med oss in i världen, inte heller kan vi ta med oss något härifrån.
Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det.” (1 Tim 6:7–8)
I stora delar av världen närmar sig nu ovissa ekonomiska tider. Låt oss ta hand om varandra på allra bästa sätt. Jag minns berättelsen om en vietnamesisk familj som flydde från Saigon 1975 och hamnade i en liten husvagn i Provo i Utah. En ung man i flyktingfamiljen fick i uppgift att gå som hemlärare tillsammans med broder Johnson som bodde i närheten med sin stora familj. Pojken berättade följande:
”En dag såg broder Johnson att vår familj inte hade något köksbord. Han kom nästa dag med ett bord som såg lite konstigt ut men var mycket funktionellt och passade bra vid väggen mitt emot diskhon och köksbänkarna. Jag sade att det såg konstigt ut för två av bordsbenen passade ihop med bordsskivan och två gjorde det inte. Dessutom stack flera små träpluggar ut längs ena kanten på den nötta bordsytan.
Snart använde vi detta unika bord dagligen till att laga mat på och äta snabba måltider. Vi satt fortfarande på golvet när vi åt middag som familj … på vietnamesiskt vis.
En kväll stod jag innanför broder Johnsons ytterdörr och väntade på honom innan vi skulle gå ut på ett hemlärarbesök. Där i köket som låg intill – jag blev förvånad över att se det – stod ett bord som var praktiskt taget identiskt med det bord som han hade gett min familj. Den enda skillnaden var att där vårt bord hade pluggar hade familjen Johnsons bord hål! Då insåg jag att denne kärleksfulle man, när han såg vårt behov, hade tagit isär sitt köksbord och gjort två nya ben åt varje halva.
Det var tydligt att familjen Johnson inte fick plats runt detta lilla bord – de fick förmodligen inte plats ordentligt ens när det var helt …
Under hela mitt liv har denna vänliga handling varit en stark påminnelse om givandets sanna anda.” (Son Quang Le och Beth Ellis Le, ”Ett bord blir två”, Liahona, jul 2004, s 45–46)
Profeten Joseph Smith sade: ”Vårt största ändamål bör vara att bygga Sion.” (Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith, s 184) Låt oss i våra familjer och i våra stavar försöka bygga upp Sion genom enighet, gudaktighet och kristlig kärlek och sålunda förbereda för den stora dag då Sion, det nya Jerusalem, ska uppstå. Vi instämmer med orden i vår psalm:
Israel, nu Gud dig kallar,
kallar dig från främlings land.
Babel hör hur ropet skallar
störtas skall av Herrens hand …
Kom till Sion, kom till Sion,
fly en ond, fördärvad värld …
Kom till Sion, kom till Sion,
undan vredens eld och svärd.
(”Israel, nu Gud dig kallar”, Psalmer, nr 8)
Jag vittnar om Jesus Kristus, Sions konung, i Jesu Kristi namn, amen.