2008
Undervisa om evangeliet – vår viktigaste kallelse
November 2008


Undervisa om evangeliet – vår viktigaste kallelse

När vi lär oss några få grundläggande principer för undervisning och blir visade hur det går till, kan vi alla göra det.

Bild
William D. Oswald

Nyligen bestämde sig syster Oswald och jag för att lära våra femåriga tvillingdotterdöttrar hoppa rep. Att hoppa rep är en lek där deltagarna hoppar över ett rep som passerar över deras huvud och sedan under deras fötter. Efter att ha fått några enkla anvisningar, försökte båda flickorna hoppa men misslyckades trots flera försök.

Just som vi var redo att ge upp, gick två äldre grannbarn förbi, så vi tog dem till hjälp. De båda grannflickorna var rutinerade rephoppare och kunde visa våra dotterdöttrar hur man hoppar rep. När de hoppade lade jag märke till att grannflickorna sjöng en sång som hjälpte dem att hoppa i takt med repets rörelse.

När våra dotterdöttrar väl hade förstått principen för rephoppning och blev visade hur man hoppar rep, var resten av lektionen enkel. Med lite övning var båda tvillingarna på god väg att behärska rephoppningens grunder.

Under rephoppningslektionen satt en annan dotterdotter, hon är bara tre år, på gräsmattan och iakttog det hela under tystnad. Då någon frågade henne om hon ville försöka hoppa rep, nickade hon och kom fram och ställde sig bredvid repet. När vi började svänga repet hoppade hon till vår förvåning precis som hon hade sett sina systrar göra. Hon hoppade en gång, sedan två gånger, sedan om och om igen samtidigt som hon högt upprepade samma sång som de äldre barnen hade sjungit.

Alla tre barnbarnen hade lagt märke till att rephoppning är en konst. Det var någonting enkelt som de alla kunde göra efter att ha lärt sig några få grundläggande principer och blivit visade hur det går till. Så är det med undervisning i evangeliet. När vi lär oss några få grundläggande principer för undervisning och blir visade hur det går till, kan vi alla göra det.

President Boyd K Packer påminner oss ofta om att ”alla vi som är ledare, lärare, missionärer och föräldrar har en livslång uppmaning från Herren att både undervisa om och lära oss evangeliets lärdomar så som de har uppenbarats för oss”.1 Äldste L Tom Perry uttrycker det enkelt: ”I varje position i kyrkan krävs det en effektiv lärare.”2

Eftersom varje medlem är en lärare och ”undervisning [är] kärnan i allt vi gör”,3 har vi alla ett heligt ansvar att lära oss vissa grundprinciper för undervisning. Det finns många principer för undervisning och inlärning, och det räcker inte att bara läsa om dem. För det första måste vi förstå dessa grundläggande principer, och för det andra måste vi bli visade hur de används av framgångsrika lärare. Detta görs genom att noggrant iaktta duktiga lärare i våra församlingar och grenar och på nytt gå igenom det världsomfattande ledarutbildningsmötet om undervisning och inlärning, vilket man finner på kyrkans hemsida eller i kyrkans tidningar.4

Grundprinciperna för inlärning och undervisning om evangeliet återfinns i skrifterna. De tas också upp i ett utmärkt men ofta förbisett hjälpmedel när det gäller undervisning: Undervisning: Den högsta kallelsen.5

Då vi söker mönstret för den fulländade läraren som kan visa oss hur vi undervisar om evangeliet, dras vi ofrånkomligt till Jesus från Nasaret. Hans lärjungar kallade honom ”Rabbuni – det betyder lärare”.6 Han var och är Läromästaren.

Jesus skilde sig från de andra lärarna på sin tid i att han undervisade ”med auktoritet”.7 Auktoriteten att undervisa, verka och tjäna kom från hans himmelske Fader, för ”Gud smorde Jesus … med den helige Andes kraft … ty Gud var med honom”.8

Enligt detta mönster fick Jesus undervisning av sin himmelske Fader, som Johannes skrev. Jesus sade: ”Jag [gör inte] något av mig själv utan talar vad Fadern har lärt mig.”9 ”Sonen kan inte göra något av sig själv, utan endast det han ser Fadern göra. Ty … Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör.”10

Skrifterna igenom finner vi andra exempel på framgångsrika evangelielärare som förändrade liv och räddade de själar som de undervisade. Från till exempel Mormons bok tänker man gärna på Nephi,11 Alma12 och Mosiahs söner.13 Lägg märke till de personliga förberedelserna hos Mosiahs söner då de förberedde sig för att undervisa om evangeliet:

”De hade blivit starka i kunskapen om sanningen, ty de var män med sunt förstånd, och de hade flitigt utforskat skrifterna för att de skulle få kännedom om Guds ord.

Men detta är inte allt. De hade hängivit sig åt mycket bön och fasta, och därför hade de profetians ande och uppenbarelsens ande, och när de undervisade, undervisade de med Guds kraft och myndighet.”14

En annan mäktig evangelielärare var Moroni, som blev utvald att bli ”en budbärare sänd från Guds närhet”15 för att undervisa och handleda profeten Joseph Smith. Joseph har gett oss en kortfattad men detaljerad beskrivning av vad Moroni sade och gjorde då han undervisade Joseph.16

Första gången Moroni visade sig för Joseph Smith var denne en tonåring på sjutton år med föga utbildning. Joseph beskriver sig själv som ”en obetydlig gosse … utan betydelse i världen”,17 och en vän kallade honom senare ”obildad” och ”olärd”.18 Med en sådan tålmodig och omtänksam lärare som Moroni – och andra gudasända budbärare som undervisade honom – blev denne unge man centralgestalten i det som Herren kallade ”ett underbart och förunderligt verk”.19

Vilka principer för undervisning och inlärning upptäcker vi genom att iaktta hur Moroni undervisade Joseph Smith? Det finns flera viktiga principer vi kunde samtala om, men låt oss koncentrera oss på tre grundläggande principer som är väsentliga för god undervisning.

Princip 1: Var kärleksfull mot dem ni undervisar och tilltala dem med namn

Joseph Smith sade att han ”blev … rädd” första gången ängeln Moroni visade sig för honom, ”men fruktan lämnade [honom] snart”. Vad var det Moroni gjorde för att skingra denna rädsla? Joseph sade: ”Han kallade mig vid namn.”20 Lärare som älskar sina elever och tilltalar dem med namn följer ett himmelskt mönster.21

I ett möte nyligen med president Thomas S Monson lade jag märke till att han hälsade på var och en av oss med namn. Han talade till oss om sin söndagsskollärare när han var pojke, Lucy Gertsch, och sade att hon var en lärare som visste vad alla i klassen hette. President Monson sade om henne: ”Hon besökte alltid dem som var borta en söndag eller som inte kom alls. Vi visste att hon brydde sig om oss. Ingen av oss har glömt henne eller lektionerna hon gav.”22

Princip 2: Undervisa ur skrifterna

En annan princip för undervisning som Moroni använde var att han förstod och undervisade ur skrifterna. Joseph Smith sade att Moroni vid deras första möte ”började … citera profetiorna i Gamla testamentet … Han citerade många andra skriftställen och gav många förklaringar.”23 Från de många skriftställen som Moroni citerade lärde sig Joseph om sin profetiska uppgift när det gällde Mormons boks framkomst och det sanna evangeliets återställelse till jorden.24

Princip 3: Uppmuntra till begrundan av evangeliesanningar

En tredje princip som Moroni använde när han undervisade Joseph Smith var att få honom att begrunda det han fått undervisning om. Joseph säger att han efter sitt tredje möte med Moroni ”lämnades att på nytt begrunda det märkliga som jag just hade upplevt”.25 Bra lärare följer det mönster som den uppståndne Kristus visade hos nephiterna då han bad mängden att gå ”hem och begrunda det som [han] har sagt” så att de skulle ”förstå”.26

Nephi påminner oss om att begrundan inte bara innebär att använda huvudet utan också hjärtat. Han sade: ”Mitt hjärta begrundar ständigt det som jag har sett och hört.”27 När vi begrundar skrifterna och det som vi har sett och hört inbjuder det till personlig uppenbarelse.

Jag vittnar om att det är en helig kallelse att undervisa om evangeliet. När ni älskar era elever och tilltalar dem med namn, när ni öppnar skrifterna och undervisar ur dem, när ni uppmuntrar era elever att begrunda det återställda evangeliets sanningar och tillämpa dem, då ökar ert goda inflytande och era elever blir mer rikt välsignade. Den härliga dagen kommer de att säga till er det som sades om Jesus från Nasaret: ”Vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare.”28 I Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Boyd K Packer och L Tom Perry, ”Principer för undervisning och inlärning”, Världsomfattande ledarutbildningsmöte, feb 2007, i Liahona, jun 2007, s 50.

  2. Liahona, jun 2007, s 52, se också 1 Kor 12:28; Ef 4:11–14.

  3. Boyd K Packer, Liahona, jun 2007, s 54.

  4. Se Världsomfattande ledarutbildningsmöte, feb 2007; i Liahona, jun 2007, s 49–80; Detta ledarutbildningsmöte är också tillgängligt på www.lds.org.

  5. Undervisning: Den högsta kallelsen (1999); artikelnummer 36123.

  6. Joh 20:16.

  7. Matt 7:29; se också Mark 1:22.

  8. Apg 10:38.

  9. Joh 8:28.

  10. Joh 5:19–20.

  11. Se 2 Nephi 33:113.

  12. Se Mosiah 27:3237; Alma 17:112.

  13. Se Alma 17:112.

  14. Alma 17:23.

  15. Joseph Smith – Historien 1:33.

  16. Se Joseph Smith – Historien 1:27–54.

  17. Joseph Smith – Historien 1:22.

  18. Orson Pratt, ”Discourse”, Deseret News, 21 jul 1880, s 386.

  19. 2 Nephi 25:17; 27:26; Jes 29:14; se också 3 Nephi 21:9–10.

  20. Joseph Smith – Historien 1:32–33; se också v 49.

  21. Se Matt 3:17; 3 Nephi 11:7; Moroni 2:1–2; Joseph Smith – Historien 1:17.

  22. Thomas S Monson, ”Stora lärare”, Liahona, jun 2007, s 77.

  23. Joseph Smith – Historien 1:36, 41.

  24. Se Joseph Smith – Historien 1:33–54; se också L&F 20:8–9.

  25. Joseph Smith – Historien 1:47.

  26. 3 Nephi 17:3; se också L&F 138:1, 6, 11, 29.

  27. 2 Nephi 4:16; se också Moroni 10:3.

  28. Joh 3:2.

Skriv ut