2008
Gå därför ut
November 2008


Gå därför ut

Vi kan alla delta i missionärsarbetet. Detta är Herrens verk och han hjälper oss med det.

Bild
Silvia H. Allred

Herren lärde att ”den som inte blir född av vatten och Ande inte kan komma in i Guds rike”.1 Dopet är därför nödvändigt för vår frälsning.

Innan den uppståndne Frälsaren uppsteg till himlen, lärde han sina lärjungar: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er.”2

Vid tiden för återställelsen upprepade han sin befallning: ”Därför är ni kallade att ropa omvändelse till detta folk.”3

Herrens kyrka har ansvaret att predika evangeliet i världen. Det är grunden för missionärsarbetet, och missionärernas plikt är att ”inbjuda andra att komma till Kristus genom att hjälpa dem ta emot det återställda evangeliet genom att tro på Jesus Kristus och hans försoning, omvända sig, döpas, ta emot den Helige Andens gåva och att hålla ut intill slutet”.4

Jag vill tala och vittna om hur kraftfullt missionärsarbetet påverkar och välsignar nyomvända, framtida generationer och missionärer, och hur vi kan delta i missionärsarbetet.

När jag var fjorton år knackade äldste Prina och äldste Perkins på vår dörr en vacker augustimorgon. De började undervisa vår familj om Guds sanna natur. Under de följande besöken lärde de oss att be. De undervisade oss också om återställelsen och frälsningsplanen. Efter det tredje eller fjärde besöket slutade de flesta i min familj att lyssna på missionärerna, utom min sjuttonåriga syster Dina och jag. Vi kände båda den Helige Andens vittnesbörd i våra hjärtan och fick den andliga bekräftelsen att budskapet var sant.

Vi köpte en Mormons bok och började läsa den. Varje dag efter skolan tävlade vi om att komma först hem till boken. Medan den som först kom hem läste, väntade den andra otåligt fram till middagen och skyndade sig att äta så att det blev hennes tur att läsa fram till läggdags. Så entusiastiska var vi. Vi började besöka kyrkan och det dröjde inte länge förrän vi bad att få döpas. Vår far gav villigt sitt tillstånd, men vår mor var tveksam och det dröjde ännu en månad innan vi fick hennes skriftliga godkännande. På vår dopdag kom hon och resten av våra syskon till kyrkan för första gången. Hon kände Anden. Efter att ha hört våra vittnesbörd gick hon till missionärerna och bad dem att börja undervisa henne igen. Några veckor senare döptes mor och våra yngre systrar och bröder. Mitt liv förändrades för alltid och Jesu Kristi evangelium kom att bli den drivande kraften i mitt liv.

Ord kan inte beskriva de djupa känslor av tacksamhet jag har mot Herren och de missionärer han sände till vårt hem. Herren välsignade mig med kunskapen om det återupprättade evangeliet och jag var ivrig att dela med mig av denna kunskap till andra. Jag ville vara en missionär.

Inom några månader kallades min syster Dina och jag som lokala missionärer i San Salvador. Kallelsen gav oss möjlighet att gå från dörr till dörr och dela med oss av den glada nyheten om Jesu Kristi återupprättade evangelium och föra många människor till dopets vatten. Senare verkade vi båda som heltidsmissionärer i Centralamerikanska missionen.

Min mission hade stort inflytande på mitt liv. Jag lärde mig att lita mer på Herren och söka Andens vägledning, och jag fick en överväldigande kärlek till Guds barn. Min kunskap om skrifterna och om läran växte. Det gjorde också min önskan att vara lydig och att noggrant hålla buden. Mitt vittnesbörd om Frälsaren och hans oändliga försoning stärktes. Mina missionsupplevelser blev en del av den jag är. Jag kom att brinna för missionärsarbetet. Det har påverkat mitt och min familjs liv mer än något annat.

Äldste Jeffrey R Holland beskriver vilket inflytande hans mission har haft på hans liv med dessa ord: ”Min mission betyder allt för mig, fyrtiosju år senare. Kanske en dag under de fyrtiosju åren har gått förbi utan att jag har tänkt på min mission – jag är bara inte säker på vilken dag det skulle ha varit.”5

För ett par år sedan fyllde min dotterson Christian åtta år, och med stor förväntan planerade han sitt dop. Han frågade sin mamma om jag kunde hålla ett av talen och berätta om hur jag blev medlem. När jag frågade honom varför han ville att jag skulle göra det, svarade han: ”Mormor, det är så viktigt. Inser du att om du inte hade tagit emot evangeliet så skulle jag inte döpas? Jag skulle inte ens vara den jag är.”

Jag vet inte om missionärerna förstår vilket långtgående inflytande deras arbete har. I min familj har evangeliets välsignelser nu nått fyra generationer. Sade inte president Hinckley att ”när vi räddar en flicka räddar vi flera generationer”?6 Jag gifte mig i templet och har åtta barn. De är alla trofasta medlemmar i kyrkan och har fått sin begåvning i templet. Sex av dem är nu gifta och har egna barn. Idag är vi trettiofyra stycken. Och det är inte allt. Både min man och jag har verkat som missionärer, och våra två söner och tre av våra sex döttrar har också varit på mission. Tillsammans har vi hjälpt hundratals att ta emot evangeliet i många länder. En del av dessa omvända och deras barn har också varit på mission.

Missionärsarbetet är kyrkans livsnerv. Det finns inget större arbete, inget viktigare arbete. Det välsignar allas liv som deltar i det. Det fortsätter att välsigna framtida generationer.

Du kanske frågar dig: Hur kan jag hjälpa till med missionärsarbetet? På vilka sätt kan jag delta? Det finns två grundläggande sanningar att ha i åtanke. För det första, att du tydligt förstår att Gud älskar alla sina barn och vill se dem frälsta. I Läran och förbunden 18:13 står det: ”Och hur stor är inte hans glädje över den själ som omvänder sig!” För det andra, att vårt budskap om Kristus och hans återställda evangelium är den allra viktigaste gåvan du har att ge.

Som det sammanfattats i Predika mitt evangelium, är missionärsarbetet en fyrfaldig strävan: finna människor att undervisa, undervisa och döpa, vänskapskontakta och undervisa nya medlemmar samt vänskapskontakta och undervisa mindre aktiva medlemmar.7 Varje medlem i kyrkan – barn, ungdomar och vuxna – kan hjälpa till med något, eller med allt detta.

Börja med att vara en god granne och en god vän. Var ett exempel på rättfärdighet och vänlighet. Låt ditt leende utstråla kärlek, frid och lycka. Lev ett evangeliecentrerat liv.

Var sedan mer konkret i dina missionärsansträngningar. Låt mig ge några förslag. Det kanske är två eller tre som fungerar för dig:

  • Om du har barn hemma – hjälp dem då att förbereda sig för en mission.

  • Förbered dig själv för att verka som missionär.

  • Inbjud släktingar och vänner att lyssna på missionärerna eller att komma till våra möten och aktiviteter i kyrkan.

  • Följ med missionärerna hem till undersökarnas hem, eller låt missionärerna undervisa icke-medlemmar i ditt hem.

  • Inbjud människor till familjens hemafton i ditt hem.

  • Inbjud vänner till ett släktforskningscenter eller hjälp dem att släktforska.

  • Ge hänvisningar till missionärerna. Medlemmar kan vara den största och bästa källan till hänvisningar.

  • Dela med dig av din tro och ditt vittnesbörd till icke-medlemmar och släktingar.

  • Sök efter tillfällen att tjäna andra.

  • Bli vän med undersökare och nyomvända.

  • Gör ditt bästa för att finna dem som söker sanningen.

  • Om du har släktingar eller vänner på mission – skicka kärleksfulla uppmuntrande brev till dem och be för dem.

Du kommer att känna glädje när ditt arbete bär frukt. En större entusiasm för missionärsarbetet stärker hela din församling eller gren. Hela kyrkan påverkas av ditt arbete.

När vår dotter Margie gick i andra klass inbjöd hon sin bästa vän att följa med henne till Primär. Båda fick till uppgift att framföra något på sakramentsmötet. Vännens pappa hade tidigare avvisat missionärerna, men när Margie dök upp i hans hem med handen full av kyrkans broschyrer, lyssnade han uppmärksamt på hennes enkla förklaringar och vittnesbörd om Joseph Smith och den första synen. Han tillät sin dotter att fortsätta gå till Primär och tillät henne att ta emot undervisning från missionärerna och bli döpt. Han och hans hustru kom till dopgudstjänsten.

Vi kan alla delta i missionärsarbetet. Det är Herrens verk och han hjälper oss med det. Hans evangelium måste nå varje nation, och vi kan vara redskap i hans händer och välsigna andras liv genom att dela med oss av hans sanningar till dem. Detta ger oss stora välsignelser.

Vi är barn till en kärleksfull himmelsk Fader. Han sände sin Son för att öppna vägen så att vi kan leva med honom för evigt. Detta vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Joh 3:5.

  2. Matt 28:19–20.

  3. L&F 18:14.

  4. Predika mitt evangelium (2004), s 1.

  5. Jeffrey R Holland, ”The Atonement” (seminarium för nya missionspresidenter, 26 juni 2007), s 1.

  6. Gordon B Hinckley, ”Vårt ansvar mot våra unga kvinnor”, Nordstjärnan, jan 1989, s 88.

  7. Se Predika mitt evangelium, s 223–224.

Skriv ut