Komma vad som komma skall
Vårt sätt att möta motgångar kan vara en viktig faktor för hur lyckliga och framgångsrika vi blir i livet.
När jag var ung tyckte jag om att idrotta och jag har många fina minnen från den tiden. Men alla är inte angenäma. Jag minns en dag när mitt fotbollslag hade förlorat en svår match och jag kom hem nedslagen. Min mor var där. Hon lyssnade på min sorgliga berättelse. Hon lärde sina barn att lita på sig själva och varandra och inte skylla på andra för sina motgångar, och att göra sitt allra bästa i allt de försökte sig på.
När vi misslyckades, förväntade hon sig att vi reste på oss och började om igen. Därför var det råd min mor gav mig då inte precis oväntat. Jag har aldrig i hela mitt liv glömt det.
”Joseph”, sade hon, ”komma vad som komma skall, och älska det.”
Jag har ofta tänkt på detta råd.
Jag tror att hon kanske menade att alla upplever bergstoppar och skuggor och perioder när fåglarna inte sjunger och klockorna inte klämtar. Men trots modfälldhet och motgångar verkar de gladaste människorna ha funnit ett sätt att lära sig av de svåra tiderna, och därför blivit starkare, klokare och lyckligare.
Det kanske finns de som tror att generalauktoriteter sällan upplever smärta, lidande eller bekymmer. Tänk om det vore sant. Varje man och kvinna som sitter här på förhöjningen idag har upplevt mycket glädje, men var och en har också lidit stor besvikelse, sorg och förlust. I sin visdom skyddar inte Herren någon från sorg och bedrövelse.
För mig har Herren öppnat himlens fönster och överhopat mig och min familj med välsignelser som jag saknar förmåga att beskriva. Men som för alla andra, har det också funnits stunder i mitt liv när min börda verkat tyngre än jag kunde bära. Under sådana perioder tänker jag tillbaka på min ungdoms dagar när jag upplevde stor sorg över att ha förlorat en fotbollsmatch.
Så lite jag då visste om vad som väntade mig senare i livet. Men närhelst jag gick igenom tider av svårmod och sorg, kom jag ofta att tänka på min mors ord: ”Komma vad som komma skall, och älska det.”
Hur kan vi älska dagar som är fyllda med sorg? Det kan vi inte – åtminstone inte just då. Jag tror inte att min mor menade att vi ska förtränga modfälldhet eller förneka smärtans verklighet. Jag tror inte att hon menade att vi ska dölja obehagliga sanningar under ett täcke av låtsad glädje. Men jag tror att vårt sätt att möta motgångar kan vara en viktig faktor för hur lyckliga och framgångsrika vi blir i livet.
Om vi klokt bemöter motgångar kan våra svåraste tider ge vår största tillväxt, och i sin tur leda oss till stor lycka.
Under åren har jag lärt mig några saker som hjälpt mig genom prövningar och motgångar. Jag vill berätta för er om dem.
Lär dig skratta
Det första vi kan göra är att lära oss skratta. Har du någonsin sett en arg bilförare som, när någon gör ett fel i trafiken, reagerar som om den personen kränkt hans heder, hans familj, hans hund och hans förfäder ända ner till Adam? Eller har du slagit i en öppen kökslucka, som lämnats öppen på fel plats och fel tid, som du då med värkande huvud förbannade, fördömde och ville ta hämnd på.
Det finns ett motgift mot sådana händelser: Lär dig skratta.
Jag minns en gång när vi stuvade in barnen i vår herrgårdsvagn för att köra till Los Angeles. Vi var minst nio i bilen och vi körde vilse hela tiden. Men istället för att bli arga, skrattade vi. Var gång vi svängde åt fel håll, skrattade vi ännu mera.
Det var inget ovanligt att vi körde fel. En gång när vi skulle söderut till Cedar City tog vi av åt fel håll och insåg det inte förrän två timmar senare när vi såg en skylt där det stod: ”Välkommen till Nevada.” Vi blev inte arga. Vi skrattade och följaktligen blev vi sällan arga och upprörda. Vårt skratt gav oss värdefulla minnen.
Jag minns en gång när en av våra döttrar skulle ut på en blinddejt. Hon hade klätt upp sig och väntade på att personen skulle komma när det ringde på dörrklockan. Där stod en man som verkade lite gammal, men hon försökte vara artig. Hon presenterade honom för mig och min hustru och de andra barnen och så satte hon på sig kappan och gick ut genom dörren. Vi såg hur hon steg in i bilen men bilen körde inte iväg. Så småningom steg vår dotter ur bilen, röd i ansiktet, och sprang in i huset. Mannen hon trodde var hennes blinddejt hade kommit för att hämta en annan av våra döttrar som lovat vara barnvakt åt honom och hans hustru.
Vi skrattade allesammans mycket gott åt detta. Faktum är att vi inte kunde sluta skratta. Så när vår dotters riktiga dejt äntligen kom kunde jag inte gå ut och möta honom, för jag var fortfarande i köket och skrattade. Jag inser nu att vår dotter kunde ha känt sig förödmjukad och generad. Men hon skrattade också och därför kan vi fortfarande skratta åt det idag.
Nästa gång ni känner er frestade att jämra er, försök skratta istället. Det kommer att förlänga ert liv och göra livet mer angenämt för alla omkring er.
Sök efter det eviga
Det andra vi kan göra är att söka efter det eviga. Ni kanske känner er ensamma när motgångarna kommer. Ni skakar på huvudet och undrar: ”Varför just jag?”
Men elände och bedrövelser kommer så småningom till oss alla. Någon gång i livet måste alla uppleva sorg. Ingen är undantagen.
Jag älskar skrifterna därför att de ger oss exempel på stora och ädla män och kvinnor som Abraham, Sara, Enok, Mose, Joseph, Emma och Brigham. Alla dessa upplevde motgångar och sorg som prövade, stärkte och förädlade deras personligheter.
Att lära sig härda ut under besvikelser, lidande och sorg är en del av vår utbildning i livet. Dessa upplevelser, som ofta är svåra att bära just då, är precis det slags upplevelser som utvidgar vår insikt, bygger vår karaktär och ökar vår medkänsla för andra.
Tack vare att Jesus Kristus led så djupt förstår han vårt lidande. Han förstår vår sorg. Vi upplever svåra saker så att också vi kan ha större medkänsla och förståelse för andra.
Kom ihåg Frälsarens upphöjda ord till profeten Joseph Smith när han led med sina kamrater i Liberty-fängelsets kvävande mörker: ”Min son, frid vare med din själ. Dina motgångar och dina lidanden skall endast vara ett ögonblick,
och därefter skall Gud, om du har uthärdat väl, upphöja dig i höjden. Du skall triumfera över alla dina fiender.”1
Med ett sådant evigt perspektiv erhöll Joseph tröst från dessa ord, och det kan också vi få. Ibland kan just de stunder som hotar att överväldiga oss med lidande, till sist bli de stunder som hjälper oss att segra.
Kompensationsprincipen
Det tredje vi kan göra är att förstå kompensationsprincipen. Herren återgäldar de trofasta för allt de förlorat. Det som har tagits bort från dem som älskar Herren kommer de att få tillbaka på Herrens eget sätt. Fastän det kanske inte händer när vi önskar det, vet de trofasta att varje tårdroppe så småningom belönas med hundratals glädje- och tacksamhetstårar.
En av välsignelserna i evangeliet är kunskapen att när dödens ridå går ner i slutet av vårt jordiska liv, fortsätter livet på andra sidan förlåten. Där får vi nya möjligheter. Inte ens döden kan ta ifrån oss de eviga välsignelser som utlovats av en kärleksfull himmelsk Fader.
Tack vare att vår himmelske Fader är barmhärtig råder en kompensationsprincip. Jag har sett det i mitt eget liv. Min dotterson Joseph är autistisk. Det har orsakat hans mor och far djup smärta att ge sig i kast med följderna av denna prövning.
De visste att Joseph antagligen aldrig skulle bli som andra barn. De förstod vad det skulle betyda, inte bara för Joseph utan för hela familjen. Men vilken glädje han har gett oss. Autistiska barn har ofta svårt för att visa känslor, men varje gång jag besöker Joseph ger han mig en stor kram. Visst har det funnits svårigheter, men han har fyllt vårt liv med glädje.
Hans föräldrar har uppmuntrat honom att delta i idrottsaktiviteter. När han först började spela baseboll stod han ute på ytterfältet. Men jag tror inte han begrep att han måste springa efter lösa bollar. Han kom på ett mycket effektivare sätt att spela. När en boll slogs åt Josephs håll, lät han den flyga förbi, och tog fram en annan baseboll ur fickan och kastade den åt pitchern.
Vad gäller bekymmer som Josephs familj haft med att fostra honom, eller de uppoffringar de gjort, så har de kompenserats tiofalt. Tack vare denna utvalda ande har hans mor och far lärt sig mycket om handikappade barn. De har själva kunnat bevittna generositet och medkänsla från släktingar, grannar och vänner. De gladde sig tillsammans när Joseph gjorde framsteg. De har förundrats över hans godhet.
Lita till Fadern och Sonen
Det fjärde vi kan göra är att lita till vår himmelske Fader och på hans Son, Jesus Kristus.
”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son.”2 Herren Jesus Kristus är vår partner, hjälpare och förespråkare. Han vill att vi ska vara lyckliga. Han vill att vi ska lyckas. Om vi gör vår del, hjälper han oss.
Han som nedsteg under allt, kommer för att hjälpa oss. Han tröstar och stöder oss. Han stärker oss när vi är svaga och betryckta. Han skall göra det svaga starkt.3
En av våra döttrar blev allvarligt sjuk efter att ha fött sin baby. Vi bad för henne, smorde och välsignade henne och hjälpte henne så gott vi kunde. Vi hoppades att hon skulle bli botad, men dagarna blev till månader och månaderna till år. Vid ett tillfälle sade jag till henne att hon kanske måste kämpa med denna sjukdom under resten av sitt liv.
Jag minns att jag en morgon tog fram ett litet kort och satte in det i skrivmaskinen. Bland annat skrev jag följande till henne: ”Den enkla hemligheten är denna: förlita dig på Gud, gör ditt bästa och lämna resten i hans händer.”
Hon litade verkligen på Gud. Men hennes sjukdom försvann inte, hon led i åratal, men så småningom välsignade Herren henne och hon återfick sin hälsa.
Eftersom jag känner denna dotter är det min tro att även om hon aldrig blivit frisk, skulle hon ha fortsatt att lita på sin himmelske Fader och ”lämnat resten åt honom”.
Avslutning
Fastän min mor för länge sedan gått vidare till sin eviga belöning, finns hennes ord alltid hos mig. Jag minns fortfarande hennes råd till mig den där dagen för så länge sedan när mitt lag förlorade fotbollsmatchen: ”Komma vad som komma skall, och älska det.”
Jag vet varför det måste finnas en motsats till allting. Motgångar kan välsigna oss om vi möter dem på rätt sätt. Vi kan lära oss älska dem.
När vi söker efter humor, söker det eviga perspektivet, förstår kompensationsprincipen och närmar oss vår himmelske Fader, kan vi uthärda motgångar och svårigheter. Vi kan säga som min mor sade: ”Komma vad som komma skall, och älska det.” Om detta vittnar jag i Jesu Kristi namn, amen.