3 Nephi 23

Inledning

Efter att ha citerat Jesajas ord (se 3 Nephi 22) befallde Kristus nephiterna att utforska dem. Han sade att Jesajas ord är en välsignelse eftersom Jesaja ”[förvisso talade] om allt som rör mitt folk som är av Israels hus” (3 Nephi 23:2). Han sade också att alla Jesajas ord hade gått i uppfyllelse eller skulle gå i uppfyllelse. Frälsaren befallde nephiterna att utforska alla profeters ord och också att lägga till en viktig skildring till sina uppteckningar.

Lektionsförslag

3 Nephi 23:1–5

Jesus Kristus befaller folket att utforska profeternas ord

Skriv följande på tavlan: Välsignelserna med att jag studerar skrifterna. Be eleverna att tänka på vad de har upplevt när de studerat Mormons bok i år, hemma och i seminariet. Be dem att komma fram till tavlan och skriva ett ord eller en kort mening som beskriver en välsignelse de har fått till följd av att de har studerat skrifterna. Be gärna några av dem att berätta lite närmare om det de har skrivit. Peka därefter på välsignelserna som står på tavlan.

Varför tror ni att vi blir välsignade på de här sätten när vi läser i skrifterna?

Be eleverna att tänka på vems ord Jesus Kristus citerade när han undervisade nephiterna. (Jesajas ord.) Be en elev läsa 3 Nephi 23:1–3 högt. Be klassen att följa med i texten och vara uppmärksam på vad Frälsaren sade att vi skulle göra i fråga om Jesajas ord. Föreslå gärna att eleverna markerar ord och uttryck som känns särskilt viktiga för dem i de här verserna. Be dem att berätta vad de upptäcker.

Varför ville Herren att de skulle utforska Jesajas ord? (Se 3 Nephi 23:2–3.)
Varför är det en välsignelse att veta att alla Jesajas ord ska gå i uppfyllelse?

Be en elev läsa 3 Nephi 23:4–5 högt. Framhåll att efter att Frälsaren hade sagt att vi skulle utforska Jesajas ord så sade han att vi skulle ”utforska profeterna”. Skriv följande sanning på tavlan: Frälsaren befaller oss att noggrant utforska Jesajas och andra profeters ord.

Vad måste vi göra enligt 3 Nephi 23:5 för att bli frälsta? Hur hjälper oss profeternas ord att lyda de här befallningarna?
Vad är det för skillnad på att läsa profeternas ord noggrant och att bara läsa dem? Varför tror ni att det är viktigt att noggrant utforska Jesajas och andra profeters ord?
Vilka studiemetoder hjälper er allra bäst att utforska Jesajas och andra profeters ord så att det blir en viktig och meningsfull del av ert liv?

Be en elev läsa följande uttalande av äldste Merrill J. Bateman i de sjuttios kvorum:

”Utforskning av skrifterna för med sig särskilda välsignelser. När någon studerar Herrens ord och följer dem kommer hon Frälsaren närmare och får en starkare önskan att leva rättfärdigt. Hon får större förmåga att stå emot frestelser och övervinner andliga svagheter. Andliga sår läks” (se ”Kom till Kristus genom att rannsaka skrifterna”, Nordstjärnan, jan. 1993, s. 27).

Var hittar vi profeters ord förutom i skrifterna?

Be eleverna att besvara följande fråga i anteckningsböcker eller studiedagböcker:

Vad kan du göra för att mera noggrant studera profeternas ord?

Be några elever att vittna om välsignelserna med att utforska profeters ord.

3 Nephi 23:6–14

Frälsaren säger till sina lärjungar att lägga till en viktig skildring till sina andliga uppteckningar

Be några elever tala om vad de har för favoritskildringar i Mormons bok. Skriv deras svar på tavlan. Sudda sedan bort ett av svaren. Be eleverna föreställa sig att Mormon eller Nephi eller någon som förde uppteckningarna hade försummat att ta med den skildringen.

Vilka värdefulla sanningar skulle ha saknats i Mormons bok om de inte hade tagit med den här skildringen?

Tala om att då Frälsaren undervisade nephiterna så påpekade han att de som förde uppteckningarna hade försummat att ta med en viktig händelse som var uppfyllelsen av en profetia. Be flera elever turas om att läsa högt ur 3 Nephi 23:6–13. Be klassen att följa med i texten och vara uppmärksam på vad nephiterna hade försummat att uppteckna.

Nephiterna hade redan en uppteckning av Samuels profetia (se Helaman 14:25). Varför tror ni att det var viktigt att de också hade en uppteckning om hur den här profetian gick i uppfyllelse?

Framhåll att även om vi personligen inte har blivit befallda att föra en skriftlig uppteckning för kyrkan så har vi fått rådet att skriva dagbok.

Hur kan Frälsarens ord i 3 Nephi 23:6–13 tillämpas på vår egen strävan att skriva dagbok?

För att hjälpa eleverna inse ett sätt att föra dagbok, ber du en elev högläsa följande skildring av president Henry B. Eyring i första presidentskapet:

Bild

President Henry B. Eyring

”Jag kom hem sent en kväll från ett uppdrag i kyrkan. Det var mörkt ute. Min svärfar bodde i närheten och han överraskade mig när jag gick mot ytterdörren. Han bar en massa rör på axeln, gick raskt och var klädd i sina arbetskläder. Jag visste att han hade byggt ett rörsystem för att pumpa vatten från en bäck i närheten upp till vår gård.

Han log, talade stilla och skyndade sedan vidare förbi mig in i mörkret för att fortsätta sitt arbete. Jag gick vidare mot huset och tänkte på vad han hjälpte oss med och när jag kom fram till dörren hörde jag följande ord i mitt sinne – och det var inte min röst som talade: ’Du måste dela med dig av dessa erfarenheter som jag ger dig. Skriv ner dem.’

Jag gick in. Jag gick inte och lade mig. Fastän jag var trött tog jag fram anteckningspapper och började skriva. När jag gjorde det förstod jag budskapet jag hade hört i mitt sinne. Det var meningen att jag skulle skriva ner detta så att mina barn kunde läsa i framtiden om hur jag sett Guds hand välsigna vår familj. Morfar behövde inte göra det som han gjorde för oss. Han kunde ha bett någon annan göra det eller inte göra det alls. Men han betjänade oss, sin familj, på ett sätt som lärjungarna i Jesu Kristi förbund alltid gör. Så jag skrev ner det, så att mina barn kunde läsa om detta en dag när de skulle behöva det.

Jag skrev några rader varje dag under flera år. Jag hoppade aldrig över en dag hur trött jag än var eller hur tidigt jag skulle stiga upp dagen efter. Innan jag skrev brukade jag begrunda frågan: ’Har jag sett Guds hand röra vid oss, våra barn eller vår familj i dag?’” (”O, kommen ihåg, kommen ihåg”, Liahona, nov. 2007, s. 66–67).

Varför tror ni att det är viktigt att skriva om upplevelser som stärker oss andligen?
Hur kan vi dra nytta av att följa president Eyrings exempel? Hur kan våra uppteckningar hjälpa andra?

Tala om att president Eyring berättade om välsignelser han fick därför att han förde en daglig uppteckning över hur Gud välsignade hans familj. Be en elev läsa följande högt. (Ni kanske läste en del av det här uttalandet i lektion 117. Eleverna kan ha nytta av att höra det igen.)

”När jag fortsatte så hände något. När jag såg tillbaka på dagen som gått såg jag saker som Gud hade gjort för någon av oss som jag inte hade insett under dagens jäkt. När det hände, och det hände ofta, insåg jag att jag genom att försöka minnas gjorde det möjligt för Gud att visa mig vad han hade gjort.

Något som var mer än tacksamhet började växa i mitt hjärta. Mitt vittnesbörd växte. Jag blev ännu mer säker på att vår himmelske Fader hör och svarar på våra böner. Jag kände större tacksamhet för den uppmjukning och förädling som är en följd av Frälsarens försoning. Och jag visste med större säkerhet att den Helige Anden kan påminna oss om allt – till och med om saker som vi inte lade märke till eller trodde var viktiga när de hände” (se ”O, kommen ihåg, kommen ihåg”, s. 67).

Vad lär vi oss för princip i skildringen i 3 Nephi 23 och av president Eyrings upplevelser? (Även om eleverna besvarar den här frågan på olika sätt bör deras svar återspegla följande sanning: När vi skriver ner andliga upplevelser blir vi välsignade både personligen och som familj.)

Några elever tycker kanske att de inte har upplevt något som är värt att skriva ner. Hjälp dem gärna att komma i gång genom att be en elev högläsa följande ord av äldste John H. Groberg i de sjuttios kvorum:

”Somliga säger: ’Jag har inget att skriva om. Mig händer aldrig något andligt.’ Men jag säger: ’Börja skriva så händer andliga saker. De händer hela tiden, men vi blir mottagligare för dem medan vi skriver’” (”Writing Your Personal and Family History”, Ensign, maj 1980, s. 48).

Be eleverna fråga sig själva om de har försummat att skriva om upplevelser som har stärkt dem andligen. Uppmuntra dem att skriva om dessa upplevelser och att fortsätta att skriva om andra upplevelser livet ut. Föreslå gärna att de följer president Eyrings exempel och skriver någonting varje dag.

Repetition av nyckelskriftställen

Eleverna har nytta livet ut av att lära sig lösa problem med hjälp av skrifterna. Ge varje elev en papperslapp. Be dem att skriva om en fråga de har eller en svårighet de står inför. Tala om att du kommer samla in lapparna och läsa några för klassen och att eleverna därför inte ska skriva sitt namn på dem eller ta med detaljer som är personliga eller olämpliga att ta upp på lektionen. (Ögna gärna igenom papperslapparna efter att ha samlat in dem för att förvissa dig om att innehållet är lämpligt och inte för personligt.) Läs en fråga eller svårighet för klassen och se om eleverna kan ta itu med den med hjälp av nyckelskriftställen.

Tala om att Frälsaren befallde oss att undervisa andra om det som han lärde oss (se 3 Nephi 23:14). För att hjälpa eleverna att lyda den här befallningen uppmuntrar du dem att öva sig i att använda olika undervisningsmetoder, som att förklara lärosatser eller principer, berätta om upplevelser och vittna, när de använder nyckelskriftställen för att lösa problem. Du kan gärna spara de andra frågorna eller svårigheterna som eleverna skrev om och ta upp dem på liknande sätt vid senare tillfällen när ni har tid över.

Obs: Den här lektionen är inte så lång och ger er kanske möjlighet att göra den här repetitionen av nyckelskriftställen. Ni kan göra aktiviteten i början av lektionen, som ett avbrott i lektionen mellan två huvudavsnitt eller i slutet av lektionen. Aktiviteten bör vara kort så att ni hinner med lektionen. Se tillägget i slutet av handledningen för andra aktiviteter i samband med repetition av nyckelskriftställen.