Lektion 98
Alma 41
Inledning
Alma fortsatte att undervisa sin son Corianton om återställelseplanen och berättade att den inte bara innefattar kroppens uppståndelse utan också en andlig återställelse där vårt eviga tillstånd avspeglar våra handlingar och önskningar i jordelivet. Alma betonade att ogudaktighet aldrig leder till lycka.
Lektionsförslag
Alma 41
Alma undervisar Corianton om återställelseplanen
Be klassen fundera på hur någons handlingar kan tänkas påverkas av om han eller hon tror på följande påståenden (gör en paus efter varje påstående så att eleverna kan yttra sig):
Det finns inget liv efter döden.
Efter döden blir vi alla fullkomliggjorda oavsett våra gärningar på jorden.
I den slutliga domen lönas vi för våra goda gärningar och bestraffas för våra onda gärningar.
-
Varför är det viktigt att veta vad som händer med oss efter döden?
Påminn eleverna om att de i Alma 40 lärde sig vad Alma undervisade Corianton om i fråga om andevärlden, uppståndelsen och domen. Tala om att vi får veta i Alma 41 att det somliga sade om uppståndelsen förvirrade honom. Rikta elevernas uppmärksamhet på uttrycket ”helt gått vilse” i Alma 41:1 och be dem läsa den här versen och ta reda på vad som fick somliga att gå vilse.
-
Varför gick somliga bland folket vilse? (Förklara gärna att ”förvränga skrifterna” är att tolka dem på felaktigt sätt eller ändra innebörden.)
-
Vad sade Alma att han skulle förklara för Corianton?
När eleverna sagt rätt ord skriver du återställelse på tavlan. Tala om att återställelse innebär att återföra till eller bringa i ett tidigare tillstånd.
Berätta att Alma ville att Corianton skulle förstå att ”återställelseplanen” har två aspekter: en fysisk och en andlig (Alma 41:2). Be eleverna utforska Alma 41:2–5 tyst för sig själva och ta reda på vad som ska återställas till oss efter döden i fysiskt och andligt avseende. Föreslå gärna att eleverna markerar det de hittar.
-
Vad är den fysiska aspekten av återställelseplanen som nämns i Alma 41:2? (I uppståndelsen återställs anden till kroppen, och varje del av kroppen återställs.)
-
Vad är den andliga aspekten av återställelseplanen som beskrivs i Alma 41:3–5? (När eleverna besvarar frågan skriver du följande sanning på tavlan: Vi återställs antingen till lycka eller till elände alltefter våra gärningar och önskningar i jordelivet.)
Be eleverna föreställa sig att de undervisar en primärföreningsklass om de här verserna.
-
Hur skulle ni förklara läran om andlig återställelse så att barnen förstår den?
Påminn eleverna om att Corianton hade brutit mot kyskhetslagen och hade övergett sitt missionsuppdrag (se Alma 39:2–4).
-
Om Corianton hade haft rätt förståelse av läran om andlig återställelse, hur hade det kunnat hjälpa honom att göra bättre val? Hur kan en förståelse av den här läran påverka våra gärningar och önskningar?
Vittna om att den här läran är sann och det rättvisa i att Gud återställer var och en av oss till gott eller ont alltefter våra önskningar och gärningar.
Skriv följande fråga på tavlan: Vad händer om jag har syndat?
-
Vad får vi enligt återställelseplanen om vi har syndat?
-
Finns det något sätt på vilket dygd och lycka kan återställas till oss när vi har gjort orätt?
Be en elev läsa Alma 41:6–9 högt. Be klassen vara uppmärksam på vad vi kan göra så att dygd och lycka återställs till oss när vi har syndat. (Vi måste omvända oss och önska rättfärdighet livet ut.)
-
Vilka ord och uttryck i Alma 41:6–7 visar att vi är ansvariga för vad vi får i uppståndelsen. På vad sätt är vi våra egna domare? (Våra val i jordelivet avgör vilken slags dom vi får när vi står inför Gud.)
Påpeka att det finns de som tror att de kan återvända till Gud och bo hos honom utan att ta på sig ansvaret för sina handlingar. De säger ofta att deras syndiga val är kul. Ibland får man till och med intrycket att de som syndar är lyckliga.
Be eleverna ställa sig upp och läsa Alma 41:10 unisont. Påpeka att Alma 41:10 är ett nyckelskriftställe. Uppmuntra gärna eleverna att markera det här skriftstället på ett sådant sätt att de hittar det lätt. (Eftersom det här är ett nyckelskriftställe skulle du kunna låta dem upprepa det några gånger. Du skulle kunna fråga om någon i klassen kan läsa upp det utantill.) Därefter ber du dem att sätta sig ner. Skriv ”Ogudaktighet har aldrig inneburit lycka” på tavlan.
-
Varför har ogudaktighet aldrig inneburit lycka?
-
Vad finns det för exempel på att Satan försöker få oss att bryta mot ett bud och tro att vi ändå kan vara lyckliga?
För att hjälpa eleverna inse skillnaden mellan flyktiga jordiska nöjen och njutningar och den lycka som Herren erbjuder oss, läser du följande uttalande av äldste Glenn L. Pace i de sjuttios kvorum:
”Livsstilar som alltid varit förbjudna av Gud och i många år oacceptabla i samhällets ögon, är nu tillåtna och understöds av samma samhälle. Medierna framställer dessa livsstilar på ett sådant sätt att de framstår som mycket eftersträvansvärda …
Förväxla inte telestiala nöjen med celestial lycka och glädje. Förväxla inte brist på självdisciplin med frihet. Fullständig frihet utan lämpliga inskränkningar gör oss till slavar under våra lustar. Eftertrakta inte ett lägre och fattigare liv …
Buden som vi har fått är inte givna av en känslokall Gud som vill hindra oss från att ha roligt, utan är givna av en kärleksfull himmelsk Fader som vill att vi ska vara lyckliga både här på jorden och i livet efter detta” (se ”De är egentligen inte lyckliga”, Nordstjärnan, jan. 1988, s. 36, 37).
Skriv följande uttalande på tavlan: Föreslå gärna att eleverna skriver det i sina skrifter bredvid Alma 41:10. (Uttalandet står i ”To ’the Rising Generation’”, New Era, juni 1986, s. 5.)
Berätta för eleverna att Alma 41:11 förklarar varför det är omöjligt att vara verkligt lycklig när man gör fel val. Skriv följande på tavlan (gärna före lektionen) eller på ett utdelningsblad till varje elev. Dela upp eleverna två och två och be dem para ihop varje uttryck ur Alma 41:11 med motsvarande innebörd. Be dem också diskutera dithörande frågor.
Uttryck i Alma 41:11 som beskriver detta att vara i ett ”naturligt tillstånd” |
Innebörd | |
---|---|---|
|
| |
|
| |
|
| |
I den här versen ser vi att ”Guds natur” är ”lyckans natur”. Vad lär er det här om varför synd strider mot lyckans natur. Vad finns det för exempel på varför människor kommer i ett tillstånd av olycka? |
(Svar: 1-c, 2-a, 3-b)
För att hjälpa eleverna förstå hur detta att leva kvar i ett naturligt tillstånd innefattas i läran om återställelse, ber du en elev läsa Alma 41:12. Efter att eleven läst versen ställer du Almas fråga. Be därefter eleverna läsa Almas svar på frågan i Alma 41:13. (Föreslå gärna att de markerar vad Alma sade skulle återförenas enligt återställelseplanen.)
Be eleverna föreställa sig att de har en kamrat som väljer att handla mot Herrens bud men ändå vill att rättfärdighet ska återställas till honom eller henne. Be eleverna att förklara läran om återställelse för någon annan i klassen, som spelar den kamraten, med hjälp av Alma 41:12–13. (Eleverna kan göra det med egna ord eller med hjälp av det som står på tavlan: ”Vi återställs antingen till lycka eller till elände alltefter våra gärningar och önskningar i jordelivet.”)
Visa eleverna en bumerang eller rita en på tavlan.
Fråga eleverna vad en bumerang gör om man kastar den på rätt sätt. (Den återvänder till kastaren.) Be eleverna läsa Alma 41:14–15 tyst för sig själva och fundera på hur bumerangen illustrerar sanningarna i de här verserna. (Du skulle kunna föreslå att eleverna markerar verserna.) Be eleverna delge sina tankar.
-
Vad hoppas ni få av andra och av Herren i det här livet och i nästa? (I svaren skulle kunna ingå: vänlighet, barmhärtighet och kärlek. Kanske kan du skriva elevernas svar på tavlan.)
-
När har ni visat andra godhet, barmhärtighet eller vänlighet och senare fått det i retur?
Uppmuntra eleverna att sätta som mål att handla på ett sätt och utveckla egenskaper som avspeglar vad de hoppas ska återställas till dem i det här livet och i nästa. Vittna om den lycka vi får när vi handlar rättfärdigt.