Gud återupprättade sitt förbund med Abraham, hans son Isak och hans sonson Jakob. Herren ändrade Jakobs namn till Israel. Israel hade 12 söner vars barn kom att utgöra de 12 familjerna eller de 12 stammarna i Israel. Israels familj överlevde en hungersnöd genom att flytta från det utlovade landet till Egypten. Där förökade de sig och blev en stor nation. Efter många år ledde Mose Israels barn ut ur Egypten, och Josua ledde dem till det utlovade landet. Vid den här tidpunkten utsågs Levi stam till bärare av aronska prästadömet. I Josua 18:7 förklaras att Levi stam tog emot prästadömet, istället för ett landområde, till arvedel. Dessutom, i uppfyllelse av de löften som gavs till Josef, fick Josefs båda söner Efraim och Manasse arveländer till sina efterkommande. Slutligen delade Israel upp sig i två nationer — Israels norra rike och Juda södra rike.
Herren varnade Israels barn för att om de vände sig bort från honom och dyrkade avgudar skulle de avlägsnas från sitt arveland. Slutligen vände de sig bort från Gud och erövrades och fördes bort från det utlovade landet. Assyrien erövrade Israels norra rike år 721 f.Kr. De kom att få benämningen de 10 förlorade stammarna. Senare erövrades och skingrades det södra riket Juda av Babylon omkring 587 f.Kr. Omkring 70 år senare började många judar att återvända till Israels land där de förblev en nation i många generationer. År 70 e.Kr. och åter 135 e.Kr. förstörde romarna Jerusalem och förskingrade judarna bland alla nationer. Anmärkningsvärt nog var det många judar som behöll sin folkliga identitet. Men de förlorade stammarna förblev skingrade runt om i världen. De flesta av dem vet inte om att de är avkomlingar till Israel.