Sen edra små
I dagens värld behöver barnen … att var och en av oss skyddar, undervisar och älskar dem.
Under min tid i detta ämbete har jag fått en del nya vänner. Eliza kan sjunga många primärsånger. Lucas håller på att lära sig trosartiklarna på spanska. Caitlyn är blyg men nyfiken. Jag satt bredvid Martha i Primär och hon slog sin arm om min. Dessa barns ansikten återspeglar evangeliets ljus.
Vilka är barnen i ditt hem eller i ditt grannskap? Iaktta dem. Tänk på dem. Frälsaren lär oss att om vi vill komma in i Guds rike måste vi bli som barn: ”Undergivna, milda, ödmjuka, tåliga och kärleksfulla.” (Se Mosiah 3:19.)
Men hur fulla av tro barnen än är när de kommer till oss så ställs de inför en fallen världs utmaningar. Vad krävs för att hjälpa dessa barn behålla trons ljus i sina ögon? Vi vet att inget kan ersätta en rättfärdig familj i ett barns liv. Men i dagens värld behöver barnen inte bara hängivna föräldrar, de behöver att var och en av oss skyddar, undervisar och älskar dem.
Bröder och systrar, att skydda barn innebär att skapa en miljö som inbjuder Anden i deras liv och bekräftar den i deras hjärtan. Detta eliminerar automatiskt alla former av likgiltighet, försummelse, övergrepp, våld eller exploatering.
Sådana fördärvliga förhållanden är allvarliga, men vi ska också skydda barnen från andra skadliga förhållanden som för höga eller för låga förväntningar, bortskämdhet, för många aktiviteter och självupptagenhet. Sådana ytterligheter avtrubbar ett barns förmåga att identifiera, förlita sig på och vägledas av den Helige Anden.
Som barn är de öppnare för evangeliets sanningar än när de blir vuxna, och en skyddad barndom ger oss ett gyllene tillfälle att undervisa och stärka barn så att de väljer det rätta.
Det är lätt att veta vad vi ska undervisa om. Skrifterna och våra profeter är tydliga i fråga om vad vi ska lära våra barn. Nephi sammanfattar det i följande vers: ”Vi tala om Kristus, vi fröjda oss i Kristus, vi predika om Kristus, vi profetera om Kristus … på det våra barn må veta på vilken källa de måste rikta sina blickar för att få förlåtelse för sina synder.” (2 Nephi 25:26)
När vi nu vet att vi ska undervisa om Kristus och hans evangelium, hur går vi tillväga? Vi följer våra profeters råd och ser till att vi har tid till familjebön, skriftstudier och familjens hemafton. Har vi hört detta råd så ofta att det verkar för enkelt? Eller är vi så upptagna att en sak till känns alltför komplicerad? Jag vittnar om att även när gudsdyrkan i familjen verkar mindre effektiv, inbjuder själva lydnaden Herrens välsignelser.
Faktum är att när vi är lydiga och ett bra exempel i allt i vårt liv så är det den absolut bästa evangelielektionen ett barn kan få. Så studera, lär och tillämpa evangeliet. Vi kan inte undervisa om principer som vi inte känner till och inte efterlever. Barn märker vilka vi är och vad som finns i vårt hjärta fortare än vi tror.
Älska alltså barnen. Jag minns att jag kände mig älskad som barn, och därför var det lätt för mig att tro att Frälsaren älskade mig också. Barn utvecklas i hem där föräldrarna förstår sitt ”helig[a] ansvar att uppfostra sina barn i kärlek och rättfärdighet”. (”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Liahona, okt 2004, s 49)
Men vi kan alla hjälpa till. Lägg märke till barnen omkring dig och lär dig deras namn. Sedan kan du inbjuda, lyssna, bekräfta, vägleda, bygga upp, tjäna och bära ditt vittnesbörd för dem. Din kärlek kan hjälpa ett barn att känna Frälsarens kärlek.
Vasilij är ett barn som tillbringar mycket tid ute på gatorna och stöds inte av sina föräldrar i sökandet efter sanningen. Han hittade en liten gren av kyrkan i sin stad och han kom till alla aktiviteter och möten i kyrkan. Han tog också med sig sina tre yngre bröder till kyrkan och andra vänner följde med honom till Primär. Faktum är att den största Primärföreningen i det området vid en tidpunkt bestod av dessa små pojkar som inte var medlemmar i kyrkan. De kände sig dragna till sanningen och evangeliets ljus började synas i deras ansikten. De välkomnades, skyddades, undervisades och älskades av alla medlemmarna i denna lilla gren, bland annat ungdomar, unga vuxna, missionärer, lärare och prästadömsledare. Tänk på barnen i grannskapet eller i din primärklass. Vilka är barnen i din gren eller församling? Finns det någon som Vasilij, som behöver dig?
När jag tänker på dessa små pojkar och på andra barn som dem, så stärks mitt hopp av berättelsen om Frälsarens besök på västra halvklotet. Ni minns att före Frälsarens besök kom stormar, jordbävningar, ljungeldar, virvelvindar och tre dagars djupt mörker. (Se 3 Nephi 8.) Jag har ofta tänkt på barnen som fick uppleva dessa händelser. Och jag kan bara ana den rädsla och oro som föräldrarna måste ha känt.
Och så uppenbarar sig Frälsaren och befaller mängden ”att hämta sina små barn”. (3 Nephi 17:11) Så ivrigt dessa föräldrar måste ha gått fram med sina barn till Frälsaren. Därefter såg de Frälsaren gråta över barnen och välsigna dem, ett efter ett, och be till Fadern för dem och nedkalla änglar till att betjäna dem. (Se 3 Nephi 17:21, 24.) Denna berättelse påminner oss om att det är Frälsaren som är den store beskyddaren, den störste läraren och den eviga källan till kärlek och helande.
När vår tids mörker omger oss är vi också befallda att gå fram med våra barn till Frälsaren, och äldste Ballard påminner oss: ”Vi är de som Gud har utvalt att omsluta vår tids barn med kärlek och trons glöd och kunskapen om vilka de är.” (”Sen edra små”, Nordstjärnan, okt 1994, s 40)
Bröder och systrar, som mor och primärledare vet jag att det inte är lätt att ta hand om barn. Att skydda, undervisa och älska barn kan vara mycket krävande, ofta nedslående, ibland tröttande och ibland kan vi få vänta länge på frukten av våra ansträngningar. Men just därför att det inte är lätt att föra barn till Frälsaren måste vi själva komma till honom.
När vi söker honom och hans Ande för att få hjälp så kommer vi att få se underverk. Vi inser att vårt eget hjärta undergår en förvandling och att vi också håller på att bli ”undergivna, milda, ödmjuka, tåliga, kärleksfulla och villiga att underkasta oss allt”. (Se Mosiah 3:19.) Också vårt ansikte återspeglar då evangeliets ljus. Vi börjar då förstå dessa ord som Frälsaren sade: ”Och den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig.” (Matt 18:5)
Jag älskar Frälsaren och vittnar om hans återlösande kraft för mig och dig och för våra barn, i Jesu Kristi namn, amen.