Han botar dem som bär på tunga bördor
Herren Jesu Kristi helande kraft … är tillgänglig för alla slags lidande i dödligheten.
Frälsaren sade: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.” (Matt 11:28)
Det finns många som bär på tunga bördor. Några har mist en älskad som dött eller tar hand om någon som är handikappad. Några har sårats av en skilsmässa. Andra längtar efter ett evigt äktenskap. Några fastnar i beroendeframkallande ämnens grepp eller använder alkohol, tobak, droger eller pornografi. Andra har förlamande fysiska eller mentala brister. Några kämpar med sin dragning till personer av samma kön. Några känner sig fruktansvärt deprimerade eller otillräckliga. Det är många som på ett eller annat sätt bär på tunga bördor.
Till var och en av oss ger Frälsaren denna kärleksfulla inbjudan:
”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.
Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar.
Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.” (Matt 11:28–30)
Skrifterna innehåller många berättelser om hur Frälsaren botade dem som bar på tunga bördor. Han lät de blinda se och döva höra, återställde de lama, förtvinade eller lemlästade, renade spetälska och drev ut orena andar. Ofta läser vi att de som botades från dessa fysiska sjukdomar blev friska. (Se Matt 14:36; 15:28; Mark 6:56; 10:52; Luk 17:19; Joh 5:9.)
Jesus botade många från fysiska sjukdomar men han nekade inte att hela dem som sökte bot för andra åkommor. Matteus skriver att han botade alla sjukdomar och krämpor bland folket. (Se Matt 4:23, 9:35.) Stora skaror följde honom och han ”botade dem alla”. (Matt 12:15) Säkert innebar detta att han också botade dem vars sjukdomar var av känslomässigt, mentalt eller andligt slag. Han botade dem alla.
I sin tidiga predikan i synagogan läste Jesus högt ur följande profetia av Jesaja: ”Han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet.” (Luk 4:18) När Jesus förkunnade att han kommit för att uppfylla denna profetia, bekräftade han uttryckligen att han skulle bota dem som hade fysiska sjukdomar och han skulle också lösgöra de fångna, befria de betryckta och hela de förkrossade.
Lukas evangelium innehåller många exempel på att han gjorde detta. Där berättas om den gången när ”stora skaror samlades för att lyssna på [Jesus] och bli botade från sina sjukdomar”. (Luk 5:15) Vid andra tillfällen står det att Jesus ”botade … många från sjukdomar” (Luk 7:21), och att han ”botade dem som behövde hjälp”. (Luk 9:11) Där beskrivs också hur mycket folk från hela Judéen och Jerusalem och från kuststräckan vid Tyrus kom ner till slätten ”för att höra honom och bli botade”. (Luk 6:17)
När Frälsaren visade sig för de rättfärdiga i den nya världen kallade på dem som var lama eller blinda eller hade andra fysiska sjukdomar. Han gav samma inbjudan till dem som ”på något … sätt [är] lidande”. (3 Nephi 17:7) ”Fören dem då hit”, sade han, ”så vill jag bota dem” (v 7). Mormons bok berättar hur de församlade förde fram ”alla dem som på något sätt voro behäftade med sjukdomar” (v 9). Detta måste ha inbegripit dem som hade alla slags fysiska eller känslomässiga eller mentala sjukdomar, och skrifterna vittnar om att Jesus ”botade dem alla” (v 9).
Frälsaren lär att vi kommer att ha prövningar här i världen, men vi ska ”var[a] vid gott mod” eftersom han har ”övervunnit världen”. (Joh 16:33) Hans försoning når ut och är mäktig att inte bara betala priset för synder utan också att bota varje jordiskt lidande. I Mormons bok står det: ”Han skall gå ut och lida plågor, bedrövelse och frestelser av alla slag, och detta på det ordet skall uppfyllas, vilket säger: Han skall påtaga sig sitt folks plågor och sjukdomar.” (Alma 7:11; se också 2 Nephi 9:21.)
Han känner till våra kval, och han finns där för oss. När han finner oss sårade vid vägkanten förbinder han våra sår och sköter om oss, liksom den barmhärtige samariten i liknelsen. (Se Luk 10:34.) Bröder och systrar, hans försonings helande makt är till för er, för oss, för alla.
Hans försonings allomfattande makt söks i de bedjande orden i vår psalm ”Mästare, hör hur det stormar”:
Herre, bedrövad i anden
och modfälld i dag jag är.
Jag beder: o räck mig blott handen!
O vakna, mig hjälp beskär!
Stormar av synder och ängslan
plågar min arma själ.
O jag sjunker, jag sjunker, o Herre,
mig rädda och allt gör väl.
(Psalmer, nr 66)
Vi kan bli botade genom melkisedekska prästadömets myndighet. Jesus gav sina tolv apostlar makt ”att bota alla slags sjukdomar och krämpor” (Matt 10:1; se också Mark 3:15; Luk 9:1–2), och de gick ut och ”predikade överallt evangeliet och botade sjuka”. (Luk 9:6; se också Mark 6:13; Apg 5:16.) De sjuttio sändes också ut för att med kraft och befallning bota de sjuka. (Se Luk 10:9; Apg 8:6–7.)
Även om Frälsaren kunde bota alla som han ville bota, gäller detta inte dem som bär hans prästadömes myndighet. Det jordiska utövandet av denna myndighet begränsas av hans vilja vars prästadöme det är. Därför har det sagts oss att en del som äldsterna välsignar inte blir botade eftersom det är bestämt att de ska dö. (Se L&F 42:48.) Likadant var det när aposteln Paulus försökte bli botad från den ”törntagg i köttet” som slog honom. (2 Kor 12:7) Herren nekade att bota honom. Paulus skrev senare att Herren förklarade: ”Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet” (v 9). Paulus svarade lydigt: ”Jag [vill] hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig … Ty när jag är svag, då är jag stark” (v 9–10).
Välsignelsen av att bli botad kommer på många sätt, var och en anpassad efter våra enskilda behov, som är kända av honom som älskar oss mest. Ibland ”botas” vi genom att vår sjukdom läker eller våra bördor lyfts. Men ibland ”botas” vi genom att vi får kraft eller förstånd eller tålamod att bära de bördor som läggs på oss.
Folket som följde Alma var i träldom under orättfärdiga förtryckare. När de bad om lindring sade Herren att han till slut skulle befria dem, men under tiden skulle han lätta deras bördor ”så att I ej ens skolen känna dem tynga edra ryggar så länge I ären i träldom. Detta vill jag göra, på det I mån stå som vittnen … att jag, Herren Gud, besöker mitt folk i deras lidanden”. (Mosiah 24:14) I detta fall fick inte folket sina bördor borttagna, men Herren stärkte dem så att ”de kunde bära upp sina bördor med lätthet, och de underkastade sig glada och med tålamod allt vad Herren ville” (v 15).
Samma löfte och resultat gäller er: ni mödrar som är änkor eller frånskilda, ni ensamstående som känner er ensamma, ni vårdare som är tyngda, ni som är missbrukare och oss alla, vilken börda vi än bär på. ”Kommen till Kristus”, säger profeten, ”och varden fullkomnade i honom”. (Moroni 10:32)
Ibland kan vi misströsta för att våra bördor är för tunga. När det tycks som om en storm rasar i vårt liv kan vi känna oss övergivna och liksom lärjungarna ropa i stormen: ”Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?” (Mark 4:38) Vid sådana tillfällen bör vi minnas hans svar: ”Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?” (v 40).
Herren Jesu Kristi helande kraft — vare sig den lyfter våra bördor eller stärker oss så att vi kan uthärda och leva med dem liksom aposteln Paulus gjorde — är tillgänglig för alla slags lidande i dödligheten.
Efter att under en generalkonferens ha talat om pornografins ondska (se ”Pornografi”, Liahona, maj 2005, s 87–90) fick jag många brev från personer som tyngdes av detta beroende. En del av dessa brev var från män som hade övervunnit pornografin. En man skrev:
”Jag har lärt mig flera läxor av det jag upplevde när jag kom ut ur syndens mörker, ett mörker som helt dominerar dem som är fångade i det: (1) Detta är ett stort problem som är otroligt svårt att övervinna … (2) Den viktigaste källan till stöd och kraft i omvändelseprocessen är Frälsaren … (3) Intensiva, dagliga skriftstudier, regelbunden tillbedjan i templet och att allvarsamt och med eftertanke ta del av sakramentets förordning — allt detta är nödvändiga delar av en sann omvändelseprocess. Jag tror det är så för att alla dessa strävanden syftar till att fördjupa och stärka vårt förhållande till Frälsaren, vår kunskap om hans försoningsoffer och vår tro på hans helande kraft.” (Brev daterat 24 okt 2005)
”Kom till mig”, sade Frälsaren, ”då skall ni finna ro för era själar”. (Matt 11:28–29) Mannen som bar på tunga bördor vände sig till Frälsaren och likadant kan var och en av oss göra.
En kvinna vars äktenskap hotades av hennes makes beroende av pornografi skrev om hur hon stod vid hans sida i fem smärtsamma år tills, som hon sade, ”den gåva som vår älskade Frälsares underbara försoning utgör, och det han lärde mig om förlåtelse, slutligen befriade [min make] — och mig också.” I egenskap av en som inte behövde renas från synd, utan bara strävade efter att en älskad make skulle bli fri från fångenskap, skrev hon:
”Samtala med Herren i bön … han är din bästa vän! Han känner din smärta eftersom han redan har känt den för din skull. Han är redo att bära denna börda. Lita tillräckligt på honom för att lägga den vid hans fötter och låta honom bära den åt dig. Då kan du få din ångest ersatt med frid i djupet av din själ.” (Brev daterat 18 apr 2005)
En man skrev till en generalauktoritet om hur försoningens kraft hade hjälpt honom med hans problem som bestod i hans dragning till personer av hans eget kön. Han hade blivit utesluten på grund av allvarliga överträdelser som vanhelgade hans förbund i templet och hans ansvar mot sina barn. Han var tvungen att välja mellan att försöka leva efter evangeliet eller fortsätta i en riktning som stred mot dess lärdomar.
”Jag visste att det skulle bli svårt”, skrev han, ”men jag insåg inte vad jag skulle behöva gå igenom.” Hans brev beskriver tomheten och ensamheten och den ofattbara smärta han upplevde i djupet av sin själ när han försökte komma tillbaka. Han bad innerligt om förlåtelse, ibland i timmar i sträck. Han fick stöd genom att läsa skrifterna, av en kärleksfull biskops sällskap och genom prästadömsvälsignelser. Men det som slutligen blev avgörande var hjälpen han fick av Frälsaren. Han förklarade:
”Det var endast genom honom och hans försoning … Jag känner nu en överväldigande tacksamhet. Mitt lidande har ibland varit nästan mer än jag kunnat uthärda, och ändå var det så litet jämfört med vad han led. Där det en gång fanns mörker i mitt liv, finns nu kärlek och tacksamhet.”
Han fortsätter: ”En del påstår att förändring är möjlig och att terapi är enda lösningen. De är mycket kunniga i ämnet och har mycket att erbjuda dem som kämpar … men jag är rädd att de glömmer ta med vår himmelske Fader i processen. Om det ska ske en förändring, så sker den enligt Guds vilja. Jag oroar mig också för att många människor fokuserar sig på orsakerna till [denna dragning till personer av samma kön] … Det finns ingen anledning att fastställa varför jag har [denna kamp]. Jag vet inte om jag föddes med den, eller om miljöfaktorer bidrog till den. Faktum är att jag har detta att kämpa med i livet, och vad jag gör med det från och med nu är det som betyder något.” (Brev daterat 25 mars 2006)
De som skrev dessa brev vet att Jesu Kristi försoning och den läkedom den erbjuder kan ge oss så mycket mer än bara en möjlighet till omvändelse från synder. Försoningen ger oss också styrkan att uthärda ”plågor, bedrövelse och frestelser av alla slag”, eftersom vår Frälsare också tog på sig ”sitt folks plågor och sjukdomar”. (Alma 7:11) Bröder och systrar, om er tro och era böner och prästadömets kraft inte botar er kommer utan tvivel försoningens kraft att ge er styrkan att bära er börda.
”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor”, sade Frälsaren, ”så skall jag ge er vila … för era själar.” (Matt 11:28–29)
Medan vi kämpar med jordiska utmaningar ber jag för var och en av oss, liksom profeten Mormon bad för sin son Moroni: ”Måtte Kristus upplyfta dig och måtte hans lidande och död … samt hans barmhärtighet och långmodighet och hoppet om hans härlighet och om evigt liv stilla alla farhågor i ditt sinne evinnerligen.” (Moroni 9:25)
Jag vittnar om Jesus Kristus, vår Frälsare, som inbjuder oss alla att komma till honom och bli fullkomnade i honom. Han kommer att förbinda våra sår och bota dem som bär på tunga bördor. I Jesu Kristi namn. Amen.