Den stora lycksalighetsplanen
Liksom en fisk behöver vatten, behöver ni evangeliet och den Helige Andens sällskap för att känna verklig och djup glädje.
När jag var diakon som många av er unga män är, vandrade min far och jag upp till en bergsbäck för att fiska forell. När pappa satte betet på kroken på min metrev sade han att jag måste se till att rycka fast kroken i fiskens mun när den försökte ta betet, annars skulle den undkomma. Jag förstod inte vad han menade med att rycka fast kroken, så han förklarade för mig att kroken måste sitta fast i fiskens mun när den högg betet, så att den inte kunde skaka av sig kroken, och att kroken skulle ryckas fast om jag snabbt drog tillbaka spöet när fisken försökte ta betet. Jag ville verkligen fånga en fisk, så jag stod vid bergsbäcken spänd som en fjäder — alla muskler var på helspänn — och väntade på det där rycket i spöspetsen som skulle signalera att fisken höll på att nappa. Efter några minuter märkte att jag spöspetsen rörde sig och i samma ögonblick ryckte jag spöet bakåt med hela min kraft. Jag förväntade mig en hård kamp med fisken. Till min förvåning såg jag hur den stackars forellen — kroken satt nu hårt fast i munnen — flög upp ur vattnet och över mitt huvud och sprattlande landade på marken bakom mig.
Jag har två iakttagelser från den upplevelsen: För det första, en fisk på torra land är en bedrövlig syn. Även om dess gälar, fenor och stjärt fungerar utmärkt i vatten är de till ingen nytta på land. För det andra, den stackars fisk jag fångade den där dagen dog därför att den lurades att betrakta något verkligt farligt — ja, livsfarligt — som någonting värdefullt eller åtminstone spännande nog för att titta närmare på och kanske nafsa lite på.
Min kära bröder i aronska prästadömet, det finns två saker vi lär oss av det här: För det första, ett grundläggande syfte med ert liv är, som Lehi sade, att ”hava glädje”. (2 Nephi 2:25) För att kunna ha glädje måste ni förstå att ni som ett barn till er himmelske Fader har ärvt gudomliga karaktärsdrag och andliga behov, att liksom en fisk behöver vatten, behöver ni evangeliet och den Helige Andens sällskap för att känna verklig och djup glädje. Eftersom ni är av Guds släkt (Apg 17:28) är det oförenligt med er eviga natur att det kan kännas rätt att göra orätt. Det går helt enkelt inte. Det ingår så att säga i er andliga DNA att ni får frid, glädje och lycka endast i den mån ni lever efter evangeliet.
Och i den mån ni väljer att inte leva efter evangeliet blir ni lika olyckliga som en fisk på torra land. (Se Mosiah 4:30.) Som Alma sade till sin son Corianton:
”Se, jag säger dig, att ogudaktighet aldrig är lycksalighet.
Min son, alla människor, som befinna sig … i ett köttsligt tillstånd … äro utan Gud i världen, och de hava gått i en riktning motsatt Guds natur, och därför befinna de sig i ett tillstånd, som är tvärt emot lycksalighetens väsen.” (Alma 41:10–11)
Lägg noga märke till att detta att vara utan Gud i världen — med andra ord, att vägra leva efter hans evangelium och därför vara utan Andens sällskap — är att befinna sig i ett tillstånd som är tvärt emot lycksalighetens väsen. Jesu Kristi evangelium är i själva verket den enda stora ”lycksalighetsplanen”. (Alma 42:8) Om ni väljer någon annan livsstil eller försöker leva bara efter de delar av evangeliet som tycks bekväma, kommer ett sådant val att lura er på den fullkomliga och strålande glädje och lycka som vår kärleksfulle himmelske Fader och hans Son skapat er till.
För det andra lär vi oss följande av min fisketur: Precis som en fisk i en bergsbäck måste akta sig för de beten som sätts framför den för att undvika att dras upp ur vattnet, måste ni och jag vara förståndiga för att undvika att dras bort från ett lyckligt, evangelieinriktat liv. Kom ihåg, som Lehi sade, att djävulen ”strävar efter att göra alla människor olyckliga, liksom han själv är” och får ”makt till att fånga” oss (2 Nephi 2:27, 29) när vi inblandas i något som är orent och ont. Låt er inte luras att ens nafsa på ovärdiga ting, för Satan är redo att rycka fast kroken. Den stora faran att kroken rycks fast nästan omärkligt eller plötsligt fick den forntida profeten Moroni — som i själva verket såg vår tid (Mormon 8:35) — att skarpt varna er och mig för att ”röra någon oren gåva eller något orent”. (Moroni 10:30, kursivering tillagd)
Det finns mycket som är ont och orent på Internet, i musik, filmer, tidningar och i alkohol, narkotika och tobak. När det gäller sådant som är ont och orent, mina unga vänner, ska ni inte ens snudda vid det! Gömd i sådana saker finns en krok som nästan omärkligt och plötsligare än ni tror rycks fast i er — och det kan vara en ytterst plågsam procedur att dra ut kroken. Alma beskrev att för hans del innebar omvändelseprocessen ”dödsångest” (Mosiah 27:28), ja, han sade att det inte kunde finnas någonting som var ”så ihållande häftigt och så bitande som mitt kval”. (Alma 36:21)
Kanske har någon av er inlåtit sig på något som är ont eller orent. Du kan finna hopp i det doktrinära och historiska faktum att Almas tro på Herren fick honom att omvända sig och att han som en direkt följd av denna omvändelse, genom Kristi försoningskraft, upplevde en sådan glädje att det, som han skriver, ”icke kan finnas något som är så intensivt och ljuvligt som min glädje var”. (Alma 36:21) Det kommer också du att uppleva när du söker Herren genom omvändelse.
Var och en av oss behöver omvända oss i en eller annan utsträckning. Omvändelse innebär att göra de ändringar i ert liv som Frälsaren vill att ni ska göra för er egen lycka. Omvändelse är möjligheternas stora princip i evangeliet: När er tro på Frälsaren leder till personliga förändringar gör era handlingar, som Helaman sade, ”det möjligt för Återlösaren att utöva sin makt för [era] själars frälsning”. (Helaman 5:11) När ni försöker ändra er, tänk då på att vår kärleksfulle Frälsare, som Alma sade, ”förmår frälsa varje människa, som tror på hans namn och bär sådan frukt, som tillhör omvändelsen”. (Alma 12:15) Det är en kraftfull, befriande och hoppingivande lära!
Profeten Joseph Smith lärde sig genom egna upplevelser att Herren förväntar sig att vi ska undvika olycka genom att leva efter hans evangelium och vill att vi ska inse att vi kan omvända oss. När Joseph genom att ge efter för människors övertalningar förlorade de 116 manuskriptsidorna till Mormons bok var han djupt olycklig. Herren sade till honom: ”Du [skulle] dock förblivit trofast, och då skulle Gud hava uträckt sin arm och beskyddat dig mot motståndarens alla glödande pilar, och han skulle hava varit med dig i alla dina prövostunder.” (L&F 3:8) Detsamma gäller var och en av er unga män: Var trofast så kommer Guds hand att beskydda er. Profeten påmindes därefter om att han — liksom var och en av oss — skulle bli förlåten om han omvände sig. Tänk er hur han måste ha glatt sig när Herren sade: ”Men kom ihåg, att Gud är barmhärtig. Omvänd dig därför från det du gjort, som strider emot det bud jag givit dig, och du är ännu utvald.” (L&F 3:10)
Jag inbjuder var och en av er i kväll att leva efter evangeliet för att vara verkligt lyckliga, att undvika det onda och den olycka det medför, och om ni har inlåtit er till något orent eller ont, gör då de ändringar som Herren vill att ni ska göra för er egen lycka — och jag vittnar om att han genom sin makalösa makt ska göra det möjligt för er att lyckas.
När ni tackar ja till denna inbjudan skördar ni bestående lycka och lägga ert livs grundval på ”vår Återlösares klippa”, så att när den onde och världens stormar drabbar er så har, som Helaman säger, den onde inte ”makt över eder att draga eder ned i eländets och den ändlösa veklagans avgrund, emedan den klippa, varpå I ären byggda, är en säker grundval på vilken människorna, om de bygga därpå, icke kunna misslyckas”. (Helaman 5:12) Jag bär ett brinnande vittnesbörd om Herren Jesus Kristus: Han är klippan, den enda säkra grundvalen till lycka och läkedom. Han lever och har all makt i himlen och på jorden, han vet vad ni heter och älskar er. I Herren Jesu Kristi heliga namn, amen.