2010–2019
Souitarki Palingehn
Oakotohpe 2018


Souitarki Palingehn

Souitarki palingehn kin kamwakid kitail en ahneki pwoson, idawehn en Sounkomouro luhk kan en wia me pwung oh kiong Ih atail mour ni karakarahk.

Ni ahi kin suksukuhl nan elemenderi, se kin alu pwurala nihmwo pohn peip me kin wetdahla pohn dohl. Mie pil ehu ahl, me sohte peip, kadahniki “ahl en pwutak.” Ahl en pwutak me ahl nan pwehl me inendahla pohn dohlo. E mwotomwot ahpw inenen ukada. Nin duwen serepein pwulopwul men, I eseier me I kak keid wasa koaros me pwutak kak keid ie. A me kesempwal sang, I ese me I wia kekeirda ni imwin rahn akan oh I pahn anahne wia soahng kei me apwal, duwehte me paionihr ko wia—oh I men onopadahr. Eri, ekeipak, ma I kin allu pwand rehn iangei kan, I kin kihsang ai suht, oh adasi aludahla nan ahl en pwutako. I songosong en wia patenehi ka en kehlaila.

Ni ahi kisin serepein nan Praimeri, ihme I medemedewe me I kak pein wia ien kaunopada. Met I eseier me kaidehn! Me mwahusang ahi pahn adasidahla pohn nahnau, I ese me I kak kaunopada nehi ka en weid nan ahl en inouwo sang ni ei pahn idawehn kemwekid kan en Ngehn Sarawi. Pwe sang ni Sapwellime soukohp, Kauno pekpeki rehn emenemen kitail en momourki oh apwalih meteikan ni “wiepe me sarawi mehlel” oh “keidla wasa ile.”1

Kokohp en kemwekid pwukat, iangahki pein atail madamadau me kitail kak wia me laudsang, kak karehiong mehkot en wiawi loaletail me Elder Neal A. Maxwell kadahniki “souitarki palingehn.”2 Souitarki palingehn kin pwarada ni ahnsou me kitail kin karasepene dahme kitailwia met oh “dahme kitail kak wiahla.3 Ma kitail mehlel, emenemen kitail kin kehn me mie wekpesengen soahngen aramas dah me kitail wia met, oh soahngen aramas dah me kitail men wiahla. Kitail kin inengieng kalaudlahn koahiek. Kitail kin ahnki soahngen pepehm pwukat pwehki kitail me Sapwellimen Koht serepein kei oh pwutak kei, sangete atail ipwidi Marain en Krais kin mih loalatail ahpw kitail kin mih pohn sampah suwed. Soahngen pepehm pwukat kin kohsang Koht oh kin kahrehiong kitail en mwekid.

Kitail anahne isaniki pepehm en souitarki palingehn me pahn kahreikitaildalahng wasa ile, ahpw pil ahnsowohte kaskasawih oh sohpeisang mwekid likamw en Sehdan—me kin kihkitaildi. Ihme Sedan kin mwahuki en wiawi ong kitail. Kitail kak pilada en keid nanial me ile me pahn kahluwaikitail en rapahki Koht oh Sapwellime kapohl oh kalahngan, de kitail kak rong Sedan, me kin kihkihong kitail madamadau me kitail sohte itar: sohte kepwehpwe, sohte loalokong, sohte masamwahu, sohte mehkot. Atail souitar kak wiahla mehn kakehlaikitailda –de kauweikitailla.

Wia ni Pwoson

Ehu wiepen kasawiada souitarki palingehn sang likamw en Sedan me iei souitarki palingehn kin kahrehiong kitail en mwekid poadidi. Souitarki palingehn sohte kin lukei kitail en soandi nan atail wiewia kan, e pil sohte pahn kahrehiong kitail en mwoatohtala. I esehlahr me ni ahnsou me I kin medemedewe soahng koaros me sohte mwahu rehi, I sohtekin pweida, oh e kin apwal ong ie en pehm oh idawehn Ngehno.4

Ni en Joseph ah pwulopwul e tepda ese ah luwet akan oh kin pwunodiki duwen “irair en pali ngene”. Ni pein eh lokaia e nda, “Ahi madamadau tepda pwunod laud, pwehki ahi soansuwedki dipeikan, oh kehn men sengsengki dipei kan oh dihp en sampah.”5 Met me elehiong en douloalki oh pwunod laud.”6 Ke sou pil lelohngehr soahngwet? Kumwail sohte kin pwunodki oh toutouki amwail luwet akan?

Kilang, e pil wiawieng Joseph. Dene, “I kin wie medemedewe ndnda: Dahme anahne wiawi?”7 Joseph mwekidki pwoson. E sohpeilahng nan pwuhk sarawi, wadekda luhk me mih nan Seims1:5, oh kilenglahng Koht ong sawas. Kasansalo me wiawi tapiada Kapwurpwurdo en Rongamwahuo. Ia uwen ahi kalahnganki en Joseph ah sohte itarki ni pali ngehn, ah pepehm kan en saloh oh ping, karehiong ih en mwekidki ah pwoson.

Idawehn Pepehm en Wia me Mwahu

Sampah kin kalapw medewe me pepehm en souitar me peikidpen liakotohrohr, e kin wekidseli atail madamadau oh nsenohkihte pein kitail pwunopwunodkiihs ngehi, dahme sohte ngehiki, oh dahme ngehi mwahuki. Souitarki palingehn kin kahrehiong kitail en kahlemengih Soukomouro, me “kin ketiketseli wiewia me mwahu.”8 Ni atail kin weidki ahl en tounpadahk, kitail kin ale kamwekid en palingehn pwehn sewese meteikan.

Soai me I rongada pahr kei samwalahro soweseie kasawiada oh iapw tepda kapwaiada kemwekid en Ngehn Sarawi. Sister Bonnie D. Parkin, me Presiden en mahs en Pwihn en Sawas en Lih me ehukihda met:

“Susan kin mai en deidei. Presiden [Spencer W.] Kimball mih nan [ah] ward. Ehu rahn Sarawio, Susan kilangda me e likauwih sekid kapw. Ah pahpahu apwtehn … wahdo ah iaht en likou kei inenen kaselel. Susan medemedewe me iaht en likouko pahn pahieng wiahda nektai ong ahn Preseden Kimball sekid kapwo. Eri Niehd e dehkada nektahio. E kidimala oh aluhla ni imwen Preseden Kimball o.

“Ni ah alialulahng ni wenihmwo, e mwadangete pweiek oh medemedewe, ‘Ihs ngehi pwe ien wiahda nektai ong soukohp? Mwein diren ah nektai.’ E medewedahr me e mwein sapwungalahr, e wekidek en pwur.

“Ahnsouwohte Sister Kimball ritingada wenihmwo oh nda, ‘Oh, Susan!’

“Susan pepehm saloh oh namenek oh nda, ‘I kilang Presiden ah likawih ah sekid kapw rahn Sarawio. Pahpa apwtehn pwainda iaht en likou kei sang New York …eri ngehi dehkada ah nektai.’

“Mwohn Susan pahn doula kosoi, Sister Kimball kauhdi, kihda pehko pohn pwopwehko, nda: ‘Susan, ke deh pohnsehse pepehm en kadek lamalam.’”9

I pwungki mwo! “Dehr pohnsehse pepehm en kadek lamalam.” Ekeipak ni ahi kin ahniki pepehm en wia mehkot mwahu ong ekei, I kin medmedewe ma pepehm kemwekid sang powe de pein ahi madmadau te. Apw e kin pwarada nan ahi madmadau ire wet, “dahme sang Koht kin luke kitail oh inengieng en wiwiahte me mwahu; eri, soahng koaros me kin luke kitail oh en wia me mwahu, oh poakohng Koht, oh en papah ih, iei sang Koht.”10

Ma sang pepehm en kemwekid de ma ihte kadek en sawaste, wiewia mwahu sohte kin doadoahk mwahl, pwe “limpoak mehlel kin pweida ahnsou koaros”11— oh e sohte kin sapwung.

E kalapw sohte wiawi ahnsou me ke mwahuki, oh kitail sohte kin nohn ese lipwen atail papah tikitik kan. Ahpw ekeipak, kitail ahpw pahn kasawihda me kitail wia mehn wiliepen nin limen Koht oh kitail pahn kalahnganki atail ese me Ngehn Sarawio me kin doadoahk sang loaletail me kasalehda kupwur peren en Koht.

Riei liho ako, kumwail oh ngehi kak kapakapki ni ngidingid Ngehn Sarawi en kaweidkin kitail “mehkoaros me kitail anahne wia,”12 mendahte atail doadoahng kan me kitail pahn wia dirilahr. Ma pepehm en kemwekid pahn kin kohdo kitail kak mwadangte pwilikihdi dahl akan me anahne widoud nan sink de soahngen kedirepw teikan pwehn wadek pwuhk ong emen seri, tuhwong emen kempoakepomw, apwali seri nein mehn mpomw, de papah nan tehnpas sarawi. Kumwail anahne wehwehki—I kin ntingidi dahme I pahn wia, I kin pereniki kapwaiada sang dahme I ntingidi ko. Ahpw popohl mehlel kin kohsang omw wiewia mwahu kan kaidehn wiewia tohto kan. Mwekidki omw souitar kan sang ni omw pahn idawehn pepehm kan wekidala mwomwen ei kin medemedewe “ahi ahnsou,” oh I sohte kin kedirepwki papah aramas, ahpw I kilang me ih me kahrepen ei mour.

Souitarki Palingehn Kak Kahluwa Kitaila Rehn Krais

Souitarki palingehn kin karehieng karakarahk, kaidehn pehm nsensuwedki pein kitail de lamalam tikitik me kin kohsang atail karasepene rehn aramas teikan ahpw sapahrekiong. Lih me kolokol inou kan kin wekpeseng paliwararail, arail peneinei kan, arail mour kan, irair kan me irail kin loieng.

Mehlel, kitail koaros kin sohte lel uwen me palingenatail kin kak lel, oh mehlel ieu atail diaradahr me pein kitailte sohte kin itar. Ahpw rong kaperen en rongamwahuo dene pwehki kalahngan en Koht, kitail udahn itar. Pwehki sawas en Krais kitail kak wia mehkoaros.13 Pwuhk Sarawi inouki me kitail pahn “diar kalahngan oh sawas ansou me kitail anahne.”14

Pwe ni mehlelo atail luwet akan kin kak wia ehu kapai ansou me kitail kin karakarahngkihdi oh wiahieng kitail en sohpeilahng Krais.15 Sohitar eri wiahla mehkot sarawi ni atail kin karakarahkdi rapahki Sises Krais ki atail anahn kan, oh sohte uhdi pwehki sang ni pein atail luwet.

Ni mehlelo, manaman kan en Sises kin wiawi pwehki mie me mwahuki, anahne, soh pweida de soh itar. Tamataman lopwon en pilawa ko oh mwahmw ko? Emenemn sounnting kan en Rongamwahuo koasoia duwen en Sises akmanaman oh kamwengehda aramas kid kei me ideidawehn Ih.16 Ahpw soaio tepda ni ansou me tohnpadahk ko diarada arail so itar; irail diarada me “lopwon en pilawa mehte limau oh kisin mwohmw riakis me mie; a dahme e pahn wiahiong kidelap en aramas?”17 Tohnpadahk ko pwung; sohte itar mwenge rehrail, ahpw re kihong Sises dahme mie oh E ahpw wiahda manaman kapwuriamwei.

Mie pak me kumwail kin kehn me amwail koahiek kan sohte itar ong pwukoa kan? I iangehr. Ahpw kumwail oh ngehi kak kihong Krais dahme mie rehtail, oh E pahn ketin kalaudehla uwen me kitail kakehng wia. Dahme kumwail kak kihla e inenen itar—mendahte amwail sohitar kan oh luwet akan—ma kumwail kehlki kalahngan en Koht.

Ni mehlelo emenemen kitail sohte dohsang Koht, kitail wia seri en Koht.18 Oh duwehte me E ketin wiahiongehr soukohp kan oh ohl oh lih akan sangete mahso, Sahm Nanleng kupwurki en pil ketin kawekala kitail.

C. S. Lewis kawehwehda manaman en wekidala wet, iei: “Medewe mahs me kowe ihmw momour ieu. Koht ketdo pwehn onehda sapahl ihmwo. Mwein, ni tepdao, ke wehwehki dahme E wiewia. E kamwkamwahwiala paip kan oh E wiahda pohn ihmw wasa pihl dingiding ie; ke eseier me wasa ko anahne wiahda oh ke sohte pwuriamweiki. Ahpw met duwen Eh kawekala mwomwen ihmwo inenen kamedek. … [kilang] E ketin kaukauwada ihmw me weksang douluhl dahme ke medemedewe. … Ke medemedewe e pahn wiahda kisin ihmw kis: Ahpw E kauwada tehnpas en nanmwariki. E kupwurki en ketdo oh ketiket loale.”19

Pwehki pwoulahn atail Soukomouro, kitail kakehng doadoahk kan me mih mwohtail. Soukohp ko padahngkier me, ni atail pahn doadoahk laud nan ahl en tohnpadahk, kitail kak sarawikihla kalahngan en Krais. Souitarki palingehn kak kamwakid kitail en doadoahk nan pwoson, idawehn Sapwellimen Sounkomouro pekpek en wia me mwahu, oh meirongkiong atail mour ong Ih. Ni mwaren Sises Krais, ahmen.

Iren Sawas kan

  1. Russell M. Nelson, nan Tad Walch, “‘The Lord’s Message Is for Everyone’: President Nelson Talks about Global Tour,” Deseret News, Epreil 12, 2018, deseretnews.com.

  2. Neal  A. Maxwell, “Becoming a Disciple, Ensign, June 1996 18.

  3. Neal  A. Maxwell, “Becoming a Disciple,” 16; emphasis added.

  4. “Moarosala pahn kaluwetiala amwail pwoson. Ma ke katikitikiala uwen me ke kasik, ahmw koahiek en pweida pahn tikitikala, ahmw ineng pahn luwetala, oh e pahn apwal en idawehn Ngehno” (“What Is My Purpose as a Missionary?Preach My Gospel: A Guide to Missionary Service, rev. [2018], lds.org/manual/missionary).

  5. Teachings of Presidents of the Church: Joseph Smith (2007), 28.

  6. Joseph Smith—History 1:8.

  7. Joseph Smith—History 1:10; iren kapatapat.

  8. Wiewia 10:38.

  9. Bonnie D. Parkin, “Personal Ministry: Sacred and Precious” (Brigham Young University devotional, Pepuweri 13, 2007), 1, speeches.byu.edu.

  10. Moroni 7:13.

  11. 1  Korint 13:8.

  12. 2 Nephi 32:5.

  13. “I kakohng mehkoaros sang ni manamano me Krais kin ketikihong ie.” (Pilipai 4:13).

  14. Ipru 4:16.

  15. “Oh ma aramas kohdo rehi I pahn kasalehiong irail arail luwet akan, I kihong aramas luwet pwe irail en karakarahkdi, oh sang ni kalahngan me itarehng aramas koarso me karakarahkdi mwohi, pwe ma irail karakarahkdi mwohi, oh pwson ie, eri I pahn wekidala arail luwet ong kakehlailparail” (Ether 12:27; iren kapatapat).

  16. Tehk Madiu 14:13–21; Mark 6:31–44; Luhk 9:10–17; Sohn 6:1–14.

  17. Sohn 6:9.

  18. Presiden Boyd K. Packer padahngki: “Mendahte uwen tohtohn dih kan nan peneinei en mahs kan, mendahte tohn iawasa de aramas me ke weliepesangie, kadoukeinek en ngenomw kak ntingdihte pohn lain pwoat. Kowe iei seri en Koht!” (“To Young Women and Men,” Ensign, May 1989, 54).

  19. C. S. Lewis, Mere Christianity (1960), 160.

Nting