”Lektion 16 – Förberedelsematerial till lektionen: Ta emot Frälsarens stora försoningsoffer”, Jesus Kristus och hans eviga evangelium – lärarmaterial (2023)
”Lektion 16 – Förberedelsematerial till lektionen”, Jesus Kristus och hans eviga evangelium – lärarmaterial
Lektion 16 – Förberedelsematerial till lektionen
Ta emot Frälsarens stora försoningsoffer
Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum har vittnat: ”Den största händelsen och den viktigaste gärningen i mänsklighetens historia är Herrens Jesu Kristi försoningsoffer” (”Testify of the Restoration”, New Era, april 2017, s. 3). När du studerar, tänk då på vad Herren utstod för att fullborda sitt försoningsoffer. Fundera också över hur du kan visa tacksamhet för det han har gjort för dig.
Del 1
Varför behöver jag Frälsarens försoning?
Adam och Evas fall var ett nödvändigt steg framåt i vår himmelske Faders plan för vår eviga utveckling. Det gav oss möjlighet att komma till jorden, utöva handlingsfrihet, skapa familjer, uppleva glädje och lära och växa (se 2 Nephi 2:19–25).
Men det här steget framåt förde oss också ett steg nedåt. På grund av fallet ärver vi alla ett fallet tillstånd och underkastas andlig och fysisk död (se Alma 42:5–9, 14). Vi kan inte övervinna dessa villkor genom våra egna ansträngningar eller förtjänster (se 2 Nephi 2:5, 8). Profeten Jakob lärde att utan Herrens ”obegränsade försoning” skulle vi ”aldrig mer uppstå” och för evigt bli avskurna från Guds närhet (se 2 Nephi 9:7–9).
Äldste D. Todd Christofferson i de tolv apostlarnas kvorum vittnade om hur Frälsarens försoning hjälper oss övervinna fallets följder:
Frälsarens återlösning har två aspekter. För det första sonar den Adams överträdelse och människans följande fall genom att övervinna det som kan kallas fallets direkta följder – fysisk död och andlig död. Fysisk död är lätt att förstå, andlig död är människans separation från Gud. … Denna återlösning från fysisk och andlig död är både allomfattande och ovillkorlig.
Den andra aspekten av Frälsarens försoning är återlösning från vad som kan kallas fallets indirekta följder – våra egna synder, inte Adams överträdelse. …
Eftersom vi är ansvariga och själva fattar våra beslut är återlösningen från våra egna synder villkorlig – den är beroende av att vi bekänner och överger synden och börjar leva ett gott liv, den är med andra ord beroende av omvändelsen [se Läran och förbunden 58:43]. (”Återlösningen”, Liahona, maj 2013, s. 109–110)
Del 2
Hur kan min tacksamhet för Frälsaren öka när jag begrundar hans lidande i Getsemane och på korset?
Efter att ha ätit den sista måltiden med sina apostlar och introducerat sakramentet för dem tog Jesus dem till Getsemane. Där bad Frälsaren och led för våra synder.
Efter att ha lidit ofattbar smärta i Getsemane blev Jesus förrådd. ”Han fängslades och dömdes på falska grunder” (”Den levande Kristus: Apostlarnas vittnesbörd”, JesuKristiKyrka.org). Medan Frälsaren hölls i förvar av judiska religiösa ledare blev han hånad, spottad på, slagen och falskt anklagad (se Matteus 26:47–68).
Eftersom de saknade myndigheten att döda Jesus tog de judiska ledarna honom till Pilatus, den romerske ståthållaren. Pilatus fruktade folket och dömde Jesus till döden genom korsfästelse. Som förberedelse för korsfästelsen blev Kristus gisslad och hånades sedan grymt av romerska soldater. De slog in spikar i hans händer och fötter och lyfte upp honom på ett kors mellan två brottslingar (se Matteus 27:11–38). Du kan titta på ”Jesus gisslas och korsfästs” [Jesus Is Scourged and Crucified] (4:49) som en del av dina studier.
Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum sa att medan Jesus hängde på korset, ”upprepades de oändliga kvalen och den obarmhärtiga smärtan som han genomled i Getsemane” (”Getsemanes renande kraft”, Liahona, april 2011, s. 18). Efter ungefär sex timmar ”ropade Jesus med hög röst: ’Elohi! Elohi! Lema sabaktani?’ Det betyder: ’Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?’” (Markus 15:34).
Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum har sagt följande om det ångestfyllda ropet (eller, i stället för att läsa följande uttalande, kan du titta på ”Ingen var med honom” [None Were with Him] [2:28]):
För att hans Sons enastående offer skulle bli lika fullkomligt som det var frivilligt och enskilt drog Fadern tillfälligt tillbaka från Jesus sin Andes tröst, stödet av sin personliga närvaro. … För att hans försoning skulle vara obegränsad och evig krävdes det att [Jesus Kristus] visste hur det kändes att dö, inte bara fysiskt utan andligen, att han visste hur det känns när den gudomlige Anden drar sig undan och hur det får en att känna sig totalt, ytterst och hopplöst ensam. …
Tack vare att Jesus vandrade en sådan lång och ytterst ensam stig behöver inte vi göra det (”Ingen var med honom”, Liahona, maj 2009, s. 88).
Del 3
Vad kan jag göra för att ta emot Herrens försoningsoffer?
Det är viktigt att förstå och uttrycka tacksamhet för Herrens lidande för din skull. Men du kan göra ännu mer för att visa din tro på att hans försoning är verklig när du väljer att omvända dig från dina synder. (Du kan se ett exempel på det i 3 Nephi 9:12–13, 21–22, där Herren uppmanade nephiterna och lamaniterna att omvända sig innan han besökte dem.)
President Russell M. Nelson har sagt följande om Herrens omvändelsegåva:
Alltför många ser på omvändelse som ett straff – något som ska undvikas utom under mycket allvarliga omständigheter. Men denna känsla av att bli straffad framkallas av Satan. …
Inget är mer befriande, mer förädlande eller mer avgörande för vår personliga utveckling än regelbunden, daglig inriktning på omvändelse. Omvändelse är inte en enstaka händelse, den är en process. Den är nyckeln till lycka och sinnesfrid. När omvändelsen kombineras med tro ger den tillgång till Jesu Kristi försonings kraft. (”Vi kan göra bättre och bli bättre”, Liahona, maj 2019, s. 67).