2009
Försök göra det omöjliga
November 2009


Försök göra det omöjliga

Evigt liv är att bo hos vår Fader för evigt med vår familj. Borde inte det löftet vara en stark drivkraft till att göra vårt allra bästa?

Bild
Elder Jorge F. Zeballos

När de tolv lärjungarna blev kallade på den amerikanska kontinenten, befallde Herren Jesus Kristus dem: ”Därför vill jag att ni skall vara fullkomliga så som jag, eller er Fader som är i himlen, är fullkomlig.”1 Frälsaren hade ju nyss framgångsrikt avslutat sin osjälviska, överjordiska mission på jorden. Därför kunde han med myndighet förkunna att han och hans Fader — vår Fader — är de föredömen som var och en av oss bör efterlikna.

Från rent mänsklig synvinkel tycks det här först vara en omöjlig uppgift. Men det börjar verka möjligt när vi förstår att vi inte är ensamma medan vi försöker uppnå detta. De mest fantastiska och kraftfulla hjälpmedel man kan önska sig finns alltid inom räckhåll. Det första hjälpmedlet är vår evige Faders storsinta och kärleksfulla hand, för han vill att vi återvänder till hans närhet för evigt. Som vår Fader vill han alltid förlåta oss våra felsteg, svagheter och synder, förutsatt att vi omvänder oss fullständigt och uppriktigt. Och dessutom — som det högsta beviset på sin oändliga kärlek till vart och ett av sina barn — ställer han till vårt förfogande följden av det enastående verk som Frälsaren utförde, nämligen försoningen, som åstadkoms av en lydig Son som alltid är villig att göra Faderns vilja för var och en av oss.

Herren uppenbarade följande till profeten Joseph: ”Om du håller mina bud och håller ut intill änden skall du få evigt liv, vilken gåva är den största av alla Guds gåvor.”2 Det här gudomliga löftet kan uppnås. Evigt liv är att bo hos vår Fader för evigt med vår familj.3 Borde inte det här löftet vara den främsta drivkraften att göra allt vi förmår och ge det bästa av oss själva när vi söker efter det som vi blivit lovade?

I början av återställelsen, när detta verk skulle visa sig bland människors barn, sade Herren: ”Se därför till, o ni som inträder i Guds tjänst, att ni tjänar honom av allt ert hjärta, all er förmåga, allt ert förstånd och all er styrka, så att ni kan stå utan skuld inför Gud på den yttersta dagen.”4 Av allt hjärta, all förmåga, allt förstånd och all styrka — det vill säga, av hela vår varelse.

President David O McKay sade att rika belöningar tillkommer endast dem som kämpar väl.5 De här belöningarna ges till dem som vårdar sin tro på Jesus Kristus och rättar sig efter hans vilja att arbeta, offra och ge allt de har fått för att stärka och bygga upp Guds rike.

Uppfyllelsen av det gudomliga löftet att få evigt liv, att uppnå fullkomlighet och evig lycka som familj hänger på att vi uppriktigt visar vår tro på Jesus Kristus, håller buden, är ståndaktiga och ihärdiga livet ut.

Herren förväntar sig inte att vi gör vad vi inte kan uppnå. Befallningen att vara fullkomliga som han är uppmuntrar oss att bli vårt bästa jag, att upptäcka och utveckla talanger och egenskaper som vi välsignats med av en kärleksfull himmelsk Fader, som uppmanar oss att förverkliga våra inneboende möjligheter som Guds barn. Han känner oss, han vet vår förmåga och våra begränsningar. Inbjudan och uppfordran att bli fullkomlig och uppnå evigt liv gäller alla människor.

Omedelbart efter att ha lärt: ”det krävs inte att någon löper fortare än han har krafter till”, sade kung Benjamin att ”det [är] nödvändigt att han är flitig så att han därigenom kan vinna priset”.6 Gud kräver inte mer än vårt bästa, för han är inte orättvis, men inte heller kan han vara nöjd med mindre, för det vore inte heller rätt. Låt oss därför alltid ge vårt bästa i Guds och medmänniskors tjänst. Låt oss tjäna i våra familjer och i våra kallelser i kyrkan på bästa tänkbara sätt. Låt oss göra det bästa vi kan och varje dag bli lite bättre.

Frälsning och evigt liv vore inte möjliga utan försoningen genom Frälsaren, och vi har honom att tacka för allt. Men för att de här enastående välsignelserna ska bli verksamma i vårt liv, måste vi först göra vår del, ”… ty vi vet att det är genom nåd vi blir frälsta, sedan vi har gjort allt vi kan göra”.7 Låt oss med tro, entusiasm, hängivenhet, ansvar och kärlek göra allt i vår makt, så gör vi allt som går att göra för att uppnå det omöjliga — att uppnå det som för det mänskliga sinnet är omöjligt men som med en kärlekfull Faders hjälp och vår Frälsares oändliga offer blir den största gåvan, den härligaste av verkligheter: att leva för evigt med Gud och med vår familj.

Jag ber att var och en av oss genom att värdigt ta sakramentet ska minnas och ständigt förnya det förbund vi ingick med vår himmelske Fader i ögonblicket när vi gick ner i dopets vatten och när vi tog emot var och en av det återställda evangeliets förrättningar. Jag ber att vi ska göra vårt bästa i våra uppgifter som äkta makar, föräldrar, barn, bröder och systrar, i våra ämbeten, i att sprida evangeliet, i att rädda dem som kommit på avvägar, i arbetet för våra förfäders frälsning, i vårt arbete och i vårt dagliga liv.

Jag ber att vårt sätt att leva ska låta oss säga med Paulus: ”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron.”8

När vi gör det uppfyller vi kraven som vår Fader i himlen har gett oss för att han ska kunna välsigna oss mer än någonsin tidigare, både i det här livet och i livet i evigheten. Han längtar efter att ge oss allt han har och göra oss delaktiga i hans största gåva, som är evigt liv.

Även om det från rent mänsklig synvinkel kan tyckas omöjligt att uppnå fullkomlighet, vittnar jag om att Fadern och vår Frälsare har talat om för oss att det är möjligt att uppnå det omöjliga. Ja, det är möjligt att uppnå evigt liv. Ja, det är möjligt att vara lycklig nu och för evigt.

Upphovet till den fullkomliga plan som innehåller de här stora löftena är vår Fader i himlen, och han lever. Hans Son Jesus Kristus tog på sig våra synders börda och det orätta som begås i världen, för att befria oss från dess följder. Jag vet att Herren Jesus Kristus lever. Evangeliet och prästadömet har för sista gången återställts till jorden, genom profeten Joseph Smith. I dag har vi den stora välsignelsen att ha apostlar och profeter som kallats av Gud att visa oss vägen tillbaka till vår Fader. President Thomas S Monson har kallats att leda detta stora verk i vår tid. Han är en Guds profet. Jag vittnar om det i Jesu Kristi namn, amen.

SLUTNOTER

  1. 3 Nephi 12:48.

  2. L&F 14:7.

  3. Se Handledning för skriftstudier, ”Evigt liv”, s 42.

  4. L&F 4:2.

  5. Se The Teachings of David O McKay, comp Mary Jane Woodger (2004), s 300.

  6. Mosiah 4:27.

  7. 2 Nephi 25:23.

  8. 2 Tim 4:7.

Skriv ut